Alexandre Alexeieff
ryskfödd teaterdekoratör, grafiker och filmanimatör
Alexandre Alexeieff, född 18 april 1901, död 9 augusti 1982, var en ryskfödd teaterdekoratör, grafiker och filmanimatör, främst verksam i Frankrike och Kanada.
| Alexandre Alexeieff | |
| Född | 18 april 1901[1][2][3] Kazan[2][3] |
|---|---|
| Död | 9 augusti 1982[4][5][6] (81 år) Paris fjortonde arrondissement[3], Frankrike |
| Medborgare i | Frankrike och Kejsardömet Ryssland |
| Utbildad vid | Ryska sjökadettkåren[7] Académie de la Grande Chaumière[8]  |
| Sysselsättning | Animatör, scenograf[8], gravör[8], grafiker[9], filmregissör, illustratör[10], uppfinnare, regissör[11] |
| Maka | Aleksandra Grinevskaja (g. 1923–1941, skilsmässa)[7] Claire Parker (g. 1941–1981, makas/makes död)[7] |
| Barn | Svetlana Rockwell (f. 1923)[7] |
| Redigera Wikidata | |
Alexeieff utvecklade på 1930-talet en animationsmetod kallad "pin screen" tillsammans med Claire Parker. De arbetade även med andra animationsmetoder, både i reklamfilm och kortfilm.
Referenser redigera
- Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
Noter redigera
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Giannalberto Bendazzi, Foundations - The Golden Age, Taylor & Francis, 2016, s. 140, ISBN 978-1-138-85452-9.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] archives de Paris.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr Alekseev, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr Alekseev, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Alexandre Alexeieff, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Alexandre Alexeieff – inventing the pinscreen as well as the animation technique totalization (på engelska), Worldwide Independent Inventors Association, läs online, läst: 7 oktober 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Giannalberto Bendazzi, Foundations - The Golden Age, Taylor & Francis, 2016, s. 141, ISBN 978-1-138-85452-9.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.acmi.net.au.[källa från Wikidata]