Öppna huvudmenyn
För andra betydelser, se Alexander Hamilton (olika betydelser).

Alexander Hamilton, född 11 januari 1755 eller 1757 i Charlestown, Saint Kitts och Nevis (i dåvarande Brittiska Västindien), död 12 juli 1804 i New York, New York, var en amerikansk statsman och USA:s första finansminister.

Alexander Hamilton

Alexander Hamilton, målad av John Trumbull.

Ämbetsperiod
11 september 1789–31 januari 1795
President George Washington
Företrädare Ingen
Efterträdare Oliver Wolcott, Jr.

Ämbetsperiod
14 december 1799–15 juni 1800
President John Adams
Företrädare George Washington
Efterträdare James Wilkinson

Ämbetsperiod
3 november 1788–2 mars 1789
Företrädare Egbert Benson
Efterträdare Ämbete avskaffat
Ämbetsperiod
4 november 1782–21 juni 1783
Företrädare Ingen
Efterträdare Ämbete avskaffat

Född 11 januari 1755 eller 1757
Charlestown, Nevis
Död 12 juli 1804 (47–49 år)
New York, New York
Gravplats Trinity Church Cemetery
Nationalitet USA Amerikansk
Politiskt parti Federalistiska
Maka Elizabeth Schuyler
(1780–1804; hans död)
Barn 8
Föräldrar James A. Hamilton
Rachel Faucette
Alma mater King's College
Namnteckning Alexander Hamiltons namnteckning
Militärtjänst
I tjänst för USA USA
Tjänstetid 1775–1776
1777–1783
1798–1800
Grad Kapten (1776)
Överstelöjtnant (1777–1783)
Generalmajor (1798–1800)
Slag/Krig Nordamerikanska frihetskriget

FederalistRedigera

 
Alexander Hamilton i New York-artilleriets uniform.

Alexander Hamilton var son till en i Västindien bosatt medlem av den skotska ätten Hamilton. Han kom 1772 till New York för att bedriva studier och tog på kolonisternas sida livligt del först i den publicistiska fejden mellan Storbritannien och kolonierna, därefter som officer i nordamerikanska frihetskriget. Efter dess slut etablerade sig Hamilton som advokat i New York. Han gjorde sig snart gällande i det politiska livet och var 1782–83 medlem av konfederationsförsamlingen och verkade under intryck av de inre oroligheterna och det ekonomiska livets alla vanskligheter under "the critical period" bland annat genom Federalist Papers för ett stärkande av bandet mellan de nordamerikanska staterna. Vid författningskonventet 1787 var Hamilton en av de mest verksamma krafterna på federalisternas sida. Unionsförslaget tilltalade honom visserligen inte som alltför litet centralistiskt, men han anammade det av praktiska skäl samt verkade ivrigt för dess antagande. I agitationen härom blev han federalisternas allsmäktige ledare.[1]

FinansministerRedigera

 
Alexander Hamilton som finansminister 1792.

År 1789 blev han unionens första finansminister, och nedlade som sådan ett enormt arbete bland annat vid statsskuldens reglering, den unionella bankens grundläggning och det unionella skatteväsendets ordnande. Hamiltons strävan gick ut på att skapa ordnade och stabila förhållanden. En förutsättning för dessa var centralmaktens stärkande. Hur långt Hamilton i detta avseende ville gå är ovisst, men tanken på en kung torde inte ha varit honom helt främmande. Under alla omständigheter var han aristokrat och en representant för nordstaternas förmögnare befolkningslager. Att han främst tillvaratog dessas intressen i sin bank-, statsskulds- och penningpolitik är tydligt. Hans strävan att genom tullar bidra till en nordamerikansk industris framväxt visar i samma riktning. Gentemot Hamiltons politik gjorde sig på olika håll starkt missnöje gällande. Ledare för detta blev utrikesministern Thomas Jefferson, grundaren av demokratiska partiet. George Washington ställde sig dock på Hamiltons sida och denne förblev även efter sin avgång som finansminister 1795 Washingtons främste rådgivare och som sådan den kanske mest dominerande gestalten i unionens politiska liv.[1]

BefälhavareRedigera

Under president John Adams minskades hans inflytande. Hamilton, som 1799–1800 var befälhavare över unionens trupper, önskade att gå i krig mot Spanien och Frankrike. Han stöddes här av sitt parti. Adams gick dock i en annan politisk riktning. Sedan demokraterna med Thomas Jefferson 1800 kommit till makten såg Hamilton med misstro på deras politik, av vilken han väntade sig ruin och anarki. Innan ännu utvecklingen vänt till en för demokraterna ofördelaktig riktning, omkom Hamilton, som bidade sin tid, i en duell med unionens vicepresident Aaron Burr, vars karriär han vid olika tillfällen lyckats hindra. Hamilton var vid sidan av sin politiske motståndare Jefferson den främsta politiske gestalten under USA:s första år, och den egentlige skaparen av den verkliga unionen mellan USA:s stater och en fast centralstat. I många avseenden föregrep han i sin utrikespolitik, i sina ekonomiska och statsrättsliga projekt den kommande utvecklingen i USA. Hans aristokratiska läggning gjorde honom emellertid till en annorlunda amerikansk politiker, och han har kallats en av USA:s främsta gestalter, samtidigt som han varit en av landets mest "oamerikanska".[1]

KuriosaRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 453–54.

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Ingen
USA:s finansminister
1789–1795
Efterträdare:
Oliver Wolcott, Jr.