Öppna huvudmenyn

Ale är en isbrytare som ägs av Sjöfartsverket. Ale är specialbyggd för att kunna gå igenom Trollhätte kanal till Vänern. Den beställdes i februari 1972, och levererades till Sjöfartsverket den 19 december 1973.[3] Under åren 1995-1998 låg Ale vid Estonias haveriplats. Isbrytaren är byggd av finska Wärtsilä i Helsingfors.

Flag of Sweden.svg Ale[1][2]
Ale Drawing.png
Överblick
NamnAle[1][2]
TypIsbrytare
VarvWärtsilä, Helsingfors
Beställd1972
Påbörjad1972
Sjösatt1973
Tagen i bruk1973
ÖdeI tjänst
Allmänna egenskaper
Längd48,7 meter
Bredd13,0 meter
Deplacement1 540 ton
Djupgående5,40 meter
Maxfart14 knop
Aktionstid4–9 veckor
Besättning12
Plåttjocklek
För19 mm
Midskepps17 mm
Akter16 mm
Tekniska data
FramdriftDiesel-elektriskt
Huvudmaskin4 8-cyl dieslar Wärtsilä 824TS
4 750 hkr
Propellermotor2 st likströmsmotorer GTCUL 135/655 B3 på 1 725 kW vardera
Hjälpmaskin1 x Volvo Penta D7 139 kW
2 x Volvo Penta D9 vardera 239 kW
Bunkerkapacitet320 m3
Ales heraldiska vapen.

Driften är diesel-elektrisk med två stycken likströmsmotorer i aktern för framdrift. Ale saknar förpropellrar men har däremot ett luftbubblingssystem som blåser ut luft genom 10 munstycken på varje sida av skrovet, tre meter under vattenlinjen vilket minskar friktionen mellan skrovet och isen.

Luftbubblingssystemet drevs från början av två dieselmotorer av märket Scania på 250 hästkrafter var men är numera ersatt av Volvo pentamotorer vilket även hjälpmaskinerna är. Till skillnad från övriga statsisbrytare har hon inte heller något krängningssystem.[4]

Ale har en förmåga att bryta 0,6 meter tjock is i en fart på tre knop.

Nya statsisbrytareRedigera

År 2015 inledde Sjöfartsverket arbetet med att projektera ersättare för de fem statsisbrytarna Oden, Frej, Ymer, Atle och Ale. Upphandlingen väntas ske runt år 2018 och det första nya fartyget beräknas tas i drift runt år 2020. Kostnaden beräknades 2015 till ca 1-1,5 miljarder kronor per fartyg och utbytet väntas ta ca 10 år.[5]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Våra isbrytare”. Sjöfartsverket. Arkiverad från originalet den 16 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120616032049/http://www.sjofartsverket.se/sv/Om-oss/Verksamhet/Isbrytning/Vara-isbrytare/. Läst 16 november 2012. 
  2. ^ Staffan Fischerström (1997). Isbrytare : med statens isbrytare under 80 år. Falkenberg: Marinlitteratur. sid. 282-283. ISBN 91-9-707009-2 
  3. ^ Micke Asklander. ”MS Ale”. Fakta om fartyg. https://www.faktaomfartyg.se/ale_1973.htm. Läst 11 augusti 2019. 
  4. ^ Staffan Fischerström (1997). Isbrytare : med statens isbrytare under 80 år. Falkenberg: Marinlitteratur. sid. 148-152. ISBN 91-9-707009-2 
  5. ^ Sveriges radio 5 januari 2015: Den svenska isbrytarflottan ska bytas ut, läst 5 januari 2015

7. http://www.sjofartsverket.se/pages/41381/Ale%20f%C3%B6r%20webben.pdf, läst 4 januari 2019.