Svarttrapp[3] (Afrotis afra) är en fågel i familjen trappar inom ordningen trappfåglar.[4] Denna lilla trapp är endemisk för sydvästra Sydafrika och förekommer i Kapprovinsen, från Namaqualand, söderut till Kapstaden och österut till Grahamstown.[5][1] Den föredrar halvtorra biotoper som gräsmarker, buskmarker och savann där den lätt finner föda i form av marklevande leddjur och frön.[1][6] Svarttrappen uppvisar sexuell dimorfism både vad gäller utseende, beteende och i sina roller i häckningscykeln. Den häckar en gång om året, på våren och lägger en till två ägg per säsong.[7] Ägg och ungar tas helt om hand av honan medan hanen försöker para sig med så många honor som möjligt.
| Svarttrapp Status i världen: Sårbar[1] | |
 Adult hane. | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Trappfåglar Otidiformes |
| Familj | Trappar Otididae |
| Släkte | Afrotis |
| Art | Svarttrapp A. afra |
| Vetenskapligt namn | |
| § Afrotis afra | |
| Auktor | (Linné, 1758) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
Arten har minskat kraftigt på grund av habitatförlust då stora områden har blivit jordbruksmark och kvarvarande habitat är uppstyckade.[1][8] På grund av detta kategoriserar arten som sårbar av IUCN.[1]
Fältkännetecken redigera
Utseende redigera
Svarttrappen är en marklevande fågel som uppvisar sexuell dimorfism.[9] Den adulta hanen har en kontrastrik svartvit fjäderdräkt med svarta vingpennor, svart buk, hals och huvud.[10] Den har mindre vita partier på vingens undersida, som även syns när vingen är hopslagen, medan vingen i övrigt är vattrad i sandbrunt och svart. Den har en vit fläck på kinden, ett vitt hjässband och ett vitt band längs ned på halsen, närmast ryggen.[10] Den adulta honan har istället en mycket välkamouflerad fjäderdräkt med svart buk och vingundersida, men är i övrigt kryptiskt färgad i sandbrunt, vitt och grått, och med ett ljusare bröst.[10] Båda könen har klargula ben.[10]
Hanen är något större än honan.[10] med ett vingspann på 27–28 cm medan honan har ett vingspann på 25–26 cm.[9] Stjärten är cirka 12–13 cm lång.[9] Även näbben är större hos hanen och mäter 3.8–3.9 cm, medan honans är ungefär 3.5 cm.[9] Näbben hos den adulta hanen är rödarosa med svart spets och en vit rand innanför spetsen.[9] Honans näbb är ljusare rosa och saknar den svarta spetsen.
Läte redigera
Lätet har jämförts med ett "kontinuerligt kacklande".[11] Det är mest hanens läte som hörs då den kacklar väldigt ofta och mycket högt.[10]
Utbredning och systematik redigera
Svarttrapp är endemisk för sydvästra Sydafrika där den förekommer från Namaqualand, söderut till Kapstaden, och österut till Grahamstown. Den förekommer över en yta av cirka 254 000 kvm.[1]
Svarttrappen tillhör en av alla de arter som beskrevs 1758 av Carl von Linné i den 10:e upplagan av hans Systema Naturae, där han gav den det vetenskapliga namnet Otis afra.[2] Tidigare placerades den i släktet Eupodotis, men idag i Afrotis i familjen trappar.[12]
Tidigare trodde man att svarttrappen var samma art som vitvingad trapp, varför den senare då beskrevs som underarten E. afra afroaoides).[13] Idag behandlas de som två goda arter utifrån skillnader i habitat, fjäderdräkt, läte, sociala system och mitokondrie-DNA.[13]
Ekologi redigera
Biotop redigera
Den föredrar öppna, halvtorra habitat som buskmark, savann och gräsmark.[1][14][15]
Häckning redigera
Svarttrappen är polygyn vilket innebär att hanen parar sig med flera honor.[16][17] Häckningen infaller på våren.[7] För att attrahera honor uppvisningsflyger hanen.[17] Det hela inleds med att hanen står på en jordhög samtidigt som den utstöter sitt höga hesa läte. Den tar sedan till vingar och cirklar över ett område samtidigt som den upphetsat flaxar med vingarna, medan lätet närmast blir hysteriskt. Uppvisningen avslutas med att fågeln sänker sig ned mot jordhögen med benen hängande under kroppen.[18] Honan lägger en till två ägg i en fördjupning i marken och täcker redet med gräs. Äggen är oliv- till brunfärgade med mörka fläckar.[10] Det är honan som ruvar och sedan tar hand om ungarna.[7] Svarttrappen blir i genomsnitt runt tio år.[1]
Föda redigera
_male_(31992155464).jpg)
Svarttrappen är en allätare, där två tredjedelar av födan utgörs av leddjur, och den äter bland annat termiter, skalbaggar, gräshoppor och myror.[6] I övrigt lever den av växtdelar, främst frön.[6] Den har ett mutualistiskt förhållande med akaciaväxten Acacia cyclops[19] då fågeln drar nytta av de lättillgängliga fröna som näringskälla och i sin tur sprider fågeln fröna till områden där de kan gro.[19] Svarttrappen sväljer även grus och småsten, så kallade gastroliter, vilka hjälper till att smälta maten i krävan. En studie har också visat att två tredjedelar av fåglarna har nematodparasiter i mag- och tarmkanalen.[6]
Status och hot redigera
Studier har visat att populationen av svarttrapp minskar.[20] Tidigare har arten varit mycket vanlig men blir nu sällsyntare när deras habit fragmentariserar.[8] På grund av detta kategoriseras den sedan 2016 som sårbar av IUCN.[1]
Främsta hotet mot dessa arter är omvandlingen av områden till jordbruksmark och vattenbruk.[1] detta medför att deras naturliga habitat splittras upp och minskad födotillgång.[1] Det innebär även att häckningsområdena minskar eller försämras vilket inte bara påverkar häckningsframgången utan även mängden ägg och kycklingar som överlever.[8] Jordbruksmarken ger inte tillräckligt skydd i form av växter för att skydda dem från predatorer som svartvit kråka.[8]
Andra hot omfattar klimatförändring, störningar från människan och sjukdomar.[1]
Referenser redigera
- Texten bygger delvis på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Southern black korhaan, läst 2020-09-25
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Birdlife International 2013 Afrotis afra Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 januari 2015.
- ^ [a b] Linné, Carl (1758) (på latin). Systema Naturae per Regna Tria Naturae, Secundum Classes, Ordines, Genera, Species, cum Characteribus, Differentiis, Synonymis, Locis. Tomus I. Editio decima, reformata. "v.1". Holmiae (Stockholm, Sverige): Laurentius Salvius. sid. 155. https://biodiversitylibrary.org/page/727061
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 augusti 2023.
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ [a b c d] Kok, O. B.; Earlé, R. A. (1990-12-01). ”Diet of the Black Korhaan Eupodotis Afra in the Orange Free State and North-West Cape”. Ostrich 61 (3–4): sid. 107–110. doi:. ISSN 0030-6525.
- ^ [a b c] Hockey, P.A.R.; Dean, W.R.J.; Ryan, P.G. (2005). Roberts - Birds of southern Africa, VIIIth edition. Cape Town: The Trustees of the John Voelcker Bird Book Fund
- ^ [a b c d] Hofmeyr, Sally D (2012). Impacts of environmental change on large terrestrial bird species in South Africa: insights from citizen science data. University of Cape Town. OCLC 920646225
- ^ [a b c d e] ”Plates I to V” (på engelska). Annals of the Transvaal Museum 23 (1). 1957-01-01. ISSN 0041-1752. https://journals.co.za/content/nfi_annalstm/23/1/AJA00411752_361.
- ^ [a b c d e f g] Layard, Edgar Leopold (1884) (på engelska). The Birds of South Africa. Bernard Quartich. https://books.google.com/?id=kIH_LD3XoBwC&pg=PR24&dq=birds+of+south+africa#v=onepage&q=afra&f=false
- ^ Kemp, A.; Tarboton, W. (1976). ”Small South Africa Bustard”. Bomakierie 28: sid. 40–43.
- ^ del Hoyo, Josep; Collar, Nigel J. (2014). ”Handbook of the Birds of the World and BirdLife International digital checklist of the birds of the world”. Lynx Edicions and BirdLife International 1: Non-passerines.
- ^ [a b] Crowe, T. M.; Essop, M. F.; Allan, D. G.; Brooke, R. K.; Komen, J. (1994). ”'Overlooked' units of comparative and conservation biology: a case study of a small African bustard, the Black Korhaan Eupodotis afra” (på engelska). Ibis 136 (2): sid. 166–175. doi:. ISSN 1474-919X.
- ^ Winterbottom, J. M. (2010-10-11). ”On the birds of the Sandveld Kalahari of South West Africa” (på engelska). Ostrich 40:4 (4): sid. 182–204. doi:.
- ^ Allan, David G.; Harrison, James A.; Navarro, RenéA.; van Wilgen, Brian W.; Thompson, Mark W. (1997-02-01). ”The impact of commercial afforestation on bird populations in Mpumalanga Province, South Africa — Insights from bird-atlas data”. Biological Conservation 79 (2): sid. 173–85. doi:. ISSN 0006-3207.
- ^ Raihani, Gina; Székely, Tamás; Serrano-Meneses, M. Alejandro; Pitra, Christian; Goriup, Paul (2006-04-01). ”The influence of sexual selection and male agility on sexual size dimorphism in bustards (Otididae)”. Animal Behaviour 71 (4): sid. 833–838. doi:. ISSN 0003-3472.
- ^ [a b] Urban, E.K.; Fry, C.H.; Keith, S. (1986). The Birds of Africa, Vol II. London: Academic Press
- ^ Tarboton, W. et al. (1994) Birds of Southern Africa, The Sasol Plates Collection, sid:150, isbn094743044X
- ^ [a b] Knight, Richard S.; Macdonald, I. A. W. (1991-08-01). ”Acacias and korhaans: an artificially assembled seed dispersal system”. South African Journal of Botany 57 (4): sid. 220–225. doi:. ISSN 0254-6299.
- ^ Shaw, Jessica M.; Jenkins, Andrew R.; Allan, David G.; Ryan, Peter G. (2016). ”Population size and trends of Ludwig's Bustard Neotis ludwigii and other large terrestrial birds in the Karoo, South Africa” (på engelska). Bird Conservation International 26 (1): sid. 69–86. doi:. ISSN 0959-2709.