Afghansk-kinesiska gränsen
Afghansk-kinesiska gränsen är en 91 kilometer lång riksgräns mellan östra Afghanistan provinsen Badakhshan och västra Kina autonom region Xinjiang. Dess sträckning är en följd av det stora spelet i slutet av 1800-talet, men gränsen ratificerades först år 1963.[1]
Den går från trelandspunkten mellan Pakistan, Afghanistan och Kina och följer vattendelaren längs bergskedjan Mustagh som är en utlöpare från Karakoram och slutar i trelandspunkten mellan Tadzjikistan, Afghanistan och Kina.[1] Gränsen korsas av flera bergspass, bland andra det 4 923 meter höga Wakhjirpasset i norr och det 4 827 meter höga Tegermansupasset i söder.
Längs gränsen finns två skyddade naturområden, Wakhan nationalpark i Afghanistan och Rashkurans naturreservat i Kina. Tidskillnaden mellan länderna är med 3,5 timmar den största vid någon gräns med UTC+4:30 i Afghanistan och UTC+08:00 i Kina (Pekingtid).[2]
Gränsområdet är en del av sidenvägen men passen är endast öppna för lokalbefolkningen. År 2009 förhandlade Afghanistan med Kina om att öppna Tokemansupasset för styrkor som bekämpade Taliban[3] och senare samma år kom USA:s president Barack Obama med en liknande uppmaning.[2] Passet är dock fortfarande stängt, troligen på grund av situationen i Xinjiang. Wakhjirpasset har hittills huvudsakligen använts av opiumsmugglare från Afghanistan, men Kina har börjat bygga en väg genom passet som skall förbinda Afghanistan med Karakoramvägen.[4]
Källor redigera
- ^ [a b] Afghanistan – China Boundary. International Boundary Study (89). Office of the Geographer Bureau of Intelligence and Research. 1969-05-01
- ^ [a b] ”Afghanistan shares a tiny 57-mile border with China — here's the intriguing story of how the 2 countries became neighbors” (på engelska). https://www.insider.com/afghanistan-china-tiny-46-mile-border-what-it-is-like-2019-6. Läst 20 augusti 2021.
- ^ ”China mulls Afghan border request” (på engelska). http://news.bbc.co.uk/2/hi/south_asia/8097933.stm. Läst 20 augusti 2021.
- ^ ”The New Road to Conflict: Geopolitics of the Wakhan Corridor” (på engelska). https://hir.harvard.edu/wakhancorridor/. Läst 20 augusti 2021.