Vattendelare
En vattendelare innebär i sin grundbetydelse gränsen mellan två avrinningsområden.[1] I regel är det en långsträckt upphöjning i landskapet som är så hög att inga vattendrag passerar den, utan den delar upp vattenflödet i två eller flera riktningar. Nederbörd som hamnar vid sidan av vattendelaren rinner bort från den. Vattendelaren skiljer olika vattensystems upptagningsområden för nederbörd.
Ofta är en vattendelare en höjdrygg eller en bergskedja.[1] Vissa riksgränser följer vattendelare, delvis för att vattendelare ofta går i glesbefolkade bergstrakter som bildat naturliga gränsområden mellan mer befolkade områden. Gränsen mellan Norge och Sverige följer till stor del vattendelaren mellan Östersjön och Norska havet/Skagerrak.[1] Riksgränsen mellan Frankrike och Spanien sammanfaller delvis med vattendelaren i Pyrenéerna.
Riksgränsen mellan Italien och dess grannländer Frankrike, Schweiz, Österrike och Slovenien, sammanfaller till största delen med Alpernas vattendelare.
Vandrande fiskar redigera
Vattendelaren har indirekt en stor betydelse för vandrande fisk, till exempel laxfiskar och ål. De söker sin barndoms å, bäck eller älvsträcka, eftersom den omger ett bestämt vattendrags avrinningsområde och därmed dess mineralgrund.[förtydliga][källa behövs]
Bildlig betydelse redigera
Begreppet vattendelare har även en överförd symbolisk betydelse i egenskap av någonting som splittrar, en avgörande händelse eller företeelse som delar människogrupper, opinioner, tankeströmmar eller historiens utveckling i två eller flera olika riktningar eller läger.[2]
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ [a b c] ”vattendelare - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vattendelare. Läst 9 juni 2021.
- ^ Synonymer.se, "Vattendelare"
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Vattendelare.
