Wikipedia

Aerofagi

Aerofagi är ett tillstånd där någon sväljer onormalt mycket luft som går till magen istället för lungorna. Luft i magsäcken ger upphov till rapningar och spänningsproblem (flatulens). Den faktiska mekanismen genom vilken luft kommer in i tarmen är dunkel eller okänd.[1] Aerofagi inom psykiatrin tillskrivs ibland nervositet eller ångest.[2]

Aerofagi
Klassifikation och externa resurser
ICD-10F45.3
ICD-9306.4
MeSHsvensk engelsk

Symtom och tecken

redigera

Orsaker

redigera

Aerofagi är förknippad med överdrivet tuggummituggande, rökning, dricka kolsyrade drycker, för snabbt matintag, liksom ångest, högt kontinuerligt positivt luftvägstryck och att bära lösa tandproteser. Aerofagi utförs också medvetet som en frivillig åtgärd för att öka längden och volymen på en böjning, eftersom all luft som framgångsrikt sväljs tjänar till att öka partialtrycket i magen och expandera en rapning.[11][12] Hos personer med cervikala ryggradsblockeringar (nacksmärtor) kan inandning orsaka att lite luft kommer in i matstrupen och magen ofrivilligt.[13]

Diagnos

redigera

Aerofagi diagnostiseras hos 8,8 procent av kognitivt efterblivna patienter[14] där koordinationen mellan sväljning och andning är nedsatt och inte väldefinierad.[15]

Aerofagi är en farlig potentiell biverkning av icke-invasiv ventilation (NIV), som vanligtvis används vid behandling av andningsproblem och kardiovaskulär kritisk vård eller vid kirurgi när en allmänbedövning krävs. När det gäller aerofagi under NIV diagnostiseras det normalt av erfarna medicinska specialister som kontrollerar patienter intermittent under NIV-användning för eventuella framväxande problem. Diagnosen är baserad på ljudet som hörs genom att lyssna genom ett stetoskop placerat utanför bukhålan. Med hjälp av detta tillvägagångssätt upptäcks problemet ibland senare än när det utvecklas, eventuellt också senare än nödvändigt. Försenad upptäckt eller åtgärd av aerofagi kan leda till gastrisk utvidgning, vilket i sin tur kan höja diafragma eller orsaka aspiration av maginnehållet till lungorna[16] eller pneumatisk bristning i matstrupen på grund av extrem gastrisk inblåsning.[17]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Aerophagia, 9 juli 2022.

Noter

redigera
  1. ^ Levitt MD, Furne J, Aeolus MR, Suarez FL (1998). ”Evaluation of an extremely flatulent patient: case report and proposed diagnostic and therapeutic approach”. Am J Gastroenterol 93 (11): sid. 2276–81. PMID 9820415. 
  2. ^ ”Aerophagia - Define Aerophagia at Dictionary.com”. dictionary.com. Arkiverad från originalet den 7 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170707221633/http://www.dictionary.com/browse/aerophagia. Läst 26 april 2018. 
  3. ^ Callahan, Christy. ”Chest Pressure and Swallowing Air While Eating”. livestrong.com. Arkiverad från originalet den 1 december 2017. https://web.archive.org/web/20171201081839/https://www.livestrong.com/article/483635-chest-pressure-and-swallowing-air-while-eating/. Läst 26 april 2018. 
  4. ^ ”Hyperventilation Syndrome”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304195241/http://www.medmerits.com/index.php/article/hyperventilation_syndrome/P2. Läst 14 december 2015. 
  5. ^ "heartburn" at Dorland's Medical Dictionary
  6. ^ ”Gastroesophageal Reflux (GER) and Gastroesophageal Reflux Disease (GERD) in Adults”. The National Institute of Diabetes and Digestive and Kidney Diseases. Arkiverad från originalet den 25 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150725032223/http://www.niddk.nih.gov/health-information/health-topics/digestive-diseases/ger-and-gerd-in-adults/Pages/overview.aspx. Läst 24 juli 2015. 
  7. ^ Viniol A, Keunecke C, Biroga T, Stadje R, Dornieden K, Bösner S, Donner-Banzhoff N, Haasenritter J, Becker A (oktober 2014). ”Studies of the symptom abdominal pain--a systematic review and meta-analysis”. Family Practice 31 (5): sid. 517–29. doi:10.1093/fampra/cmu036. PMID 24987023. 
  8. ^ Wilkes, Garry (2 augusti 2007). ”Hiccups”. eMedicine. Medscape. http://emedicine.medscape.com/article/775746-overview. Läst 22 april 2009. 
  9. ^ ”Pediatric Vomiting”. The Lecturio Medical Concept Library. https://www.lecturio.com/concepts/pediatric-vomiting/. Läst 27 juli 2021. 
  10. ^ Shepherd, Kelly; Hillman, David; Eastwood, Peter (15 januari 2013). ”Symptoms of Aerophagia Are Common in Patients on Continuous Positive Airway Pressure Therapy and Are Related to the Presence of Nighttime Gastroesophageal Reflux”. Journal of Clinical Sleep Medicine 9 (1): sid. 13–17. doi:10.5664/jcsm.2328. PMID 23319899. 
  11. ^ ”Belching: Is it Normal?”. International Foundation for Gastrointestinal Disorders. https://www.iffgd.org/symptoms-causes/belching.html. Läst 31 oktober 2018. 
  12. ^ Luo, Elaine K.. ”What are the best ways to make yourself burp?”. Medical News Today. Medical News Today. https://www.medicalnewstoday.com/articles/320276.php. Läst 31 oktober 2018. 
  13. ^ Krasiuk MM, Kratinov VP (juli 1993). ”The characteristics of aerophagy and its treatment”. Likars'ka Sprava 7 (7): sid. 114–116. PMID 8209520. 
  14. ^ Loening-Baucke V (2000). ”Aerophagia as cause of gaseous abdominal distention in a toddler”. J. Pediatr. Gastroenterol. Nutr. 31 (2): sid. 204–7. doi:10.1097/00005176-200008000-00026. PMID 10941981. 
  15. ^ Perlman AL, Ettema SL, Barkmeier J (2000). ”Respiratory and acoustic signals associated with bolus passage during swallowing”. Dysphagia 15 (2): sid. 89–94. doi:10.1007/s004550010006. PMID 10758191. 
  16. ^ RUBEN H, KNUDSEN EJ, CARUGATI G (1961). ”Gastric inflation in relation to airway pressure”. Acta Anaesthesiol Scand 5 (3): sid. 107–14. doi:10.1111/j.1399-6576.1961.tb00089.x. PMID 14494855. 
  17. ^ Meyerovitch J, Ben Ami T, Rozenman J, Barzilay Z (1988). ”Pneumatic rupture of the esophagus caused by carbonated drinks”. Pediatr Radiol 18 (6): sid. 468–70. doi:10.1007/BF00974081. PMID 3186323. 

Se även

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aerofagi&oldid=54915652”