Öppna huvudmenyn
Tuggummin med glaserad yta.
Tuggummi i bladform.
En kvinna blåser en bubbla av tuggummi.

Tuggummi (tugg-gummi, engelska chewing gum), är ursprungligen ett amerikanskt njutningsmedel, som bereddes av chiclegummi (mjölksaften av Manilkara chicle), socker, pepparmyntsolja och andra aromatiska ämnen. Tuggummi framställdes i stor fabriksmässig skala i Nordamerika redan kring år 1900. Formmässigt är tuggummin ofta tunna och rektangulära, men är även vanliga som runda kulor i tuggummiautomater och som glasspinnar. Tuggummi används även för att tillfälligt ge en bättre andedräkt.

Under 2000-talet har sockret i de flesta tuggummin ersatts med sötningsmedlet xylitol (E967) som är skonsammare mot tänderna. Xylitoltuggummin kan även innehålla sötningsmedel som sorbitol (E420), sorbitolsirap (E420) och omdebatterade aspartam (E951)[1]. Dessutom förekommer tandvårdstuggummi utan socker och nikotintuggummi som hjälpmedel vid rökavvänjning.

Tuggummi har visats hjälpa patienter som påverkats av gastroesofageal refluxsjukdom. Förkortad till GERD, är en symptom av sura uppstötningar. Genom att tugga på tuggummi, producerar kroppen ett saliv som innehåller mer bikarbonat än vanligt vilket leder till att syran i matstrupen neutraliseras när man sväljer salivet.[2]

I Singapore råder förbud mot tuggummi. Det är förbjudet att importera, marknadsföra eller sälja tuggummi, något som vid överträdelse kan resultera i höga bötesbelopp eller fängelse upp till två år. Vissa typer av medicinska tuggummin är undantagna från import- och säljförbudet. Vid forskning på tuggummin finns undantag från regeln om importförbud.[3][4]

Innehåll

XylitoltuggummiRedigera

Xylitoltuggummi är en variant som innehåller det kariesförebyggande sötningsmedlet xylitol. Xylitol har däremot inte lika bra effekt mot karies som fluor.[5] Xylitoltuggummit rekommenderas av tandläkare[6] och då att man tar tuggummit efter måltid för att motverka syraangrepp i munnen.[7] Överkonsumtion kan ha laxerande effekt.[8]

BubbelgumRedigera

Bubbelgum är en variant av tuggummi som främst är avsett för barn (dock ej yngre barn) och ungdomar. Dessa är lämpliga att blåsa luftbubblor med. Exempel på bubbelgum är Bugg och Hubba Bubba, se lista nedan.

År 1928 skapade Walter Diemer av misstag bubbelgummet. Han jobbade då på The Fleeer Chewing Gum Company i New York. Han experimenterade på sin fritid med olika gummibaser och uppfann då bubbelgummet. Han gjorde det rosa, för att det var den enda karamellfärg som fanns tillgänglig just då. Diemers nya tuggummi var stretchigare och mindre klibbigt än vanliga tuggummin och gjorde det då möjligt att blåsa bubblor av. Han tog med sig sin nya uppfinning till en matmarknad och sålde slut på bara några timmar. The Fleer Company tog då över receptet och lanserade det som “Dubble Bubble”. Diemer lärde försäljare på företaget att blåsa bubblor av tuggummit för att demonstrera produkten. Diemer blev senare VD för The Fleer Company och jobbade där fram till 1980. Diemers första fru Florence Freeman hävdar att han aldrig fick någon ersättning för sin uppfinning av The Fleer Company.[9]

NedskräpningRedigera

Tuggummi ska slängas bland hushållssoporna/brännbart. Enligt Länsstyrelsen i Skåne, Nooa och Centers for Ocean Sciences Education Excellence är den ungefärliga nedbrytningstiden för tuggummi 20–25 år.[10] Lagen om nedskräpning tillämpas inte på tuggummin och därför är det inte förbjudet i Sverige att slänga tuggummi på marken.[11]

HistorikRedigera

Kåda har använts som tuggummi i norden långt innan tillverkning i fabrik startade. År 2007 hittade en arkeologistudent från University of Derby ett 5000–år gammal klump av kåda med märken från tänder. Fyndet hittades i västra Finland. Enligt professor Trevor Brown använde neolitiska människor kådan för att behandla infektioner i tandköttet. Kåda innehåller fenoler som är antiseptiska föreningar.[12]

Det moderna tuggummit började tillverkas i slutet av 1800-talet.[13] Det tillverkades då av Chicle. Chicle utvinns ur växten som heter sapotill-plommon eller chiku. Chiku växer till största del i Centralamerika. Ur Chiku utvinns även Latex. Chicle utvinns genom att göra snitt i trädets bark, sedan avtappas saften. Genom att koka saften bildas en mycket seg massa, som sedan användes som den elastiska komponenten i tuggummit.[14] Till en början försökte man tillverka bland annat däck och andra gummiprodukter men misslyckades. Uppfinnaren Thomas Adams tog 1871 patent på tuggummi och började tillverka och sälja tuggummi av Chicle i USA. Det fanns redan då tuggummi på marknaden, men Adams blev det mest populära. Han sålde sitt tuggummi under namnet “Adams New York No.1. Efter andra världskriget tog syntetiska gummiprodukter över i produktionen och Chicle försvann mer och mer.[15]

Gummikomponenten som ger tuggummit sin konsistens utgör ofta inte mer än 20 procent av produkten. Resterande procent består av bland annat socker eller sötningsmedel, aromämnen och stärkelsesirap.[16]


TuggummimärkenRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Henkel, John (1999). "Sugar Substitutes: Americans Opt for Sweetness and Lite". FDA Consumer Magazine 33 (6): 12–6. PMID 10628311.
  2. ^ ”GERD: Acid Reflux Symptoms, Treatment & Heartburn Relief” (på en). MedicineNet. https://www.medicinenet.com/gastroesophageal_reflux_disease_gerd/article.htm. Läst 14 mars 2019. 
  3. ^ ”Regulation of Imports and Exports (Chewing Gum) Regulations - Singapore Statutes Online” (på en). sso.agc.gov.sg. https://sso.agc.gov.sg/SL/272A-RG4. Läst 14 mars 2019. 
  4. ^ ”Sale of Food (Prohibition of Chewing Gum) Regulations - Singapore Statutes Online” (på en). sso.agc.gov.sg. https://sso.agc.gov.sg/SL/283-RG2?DocDate=20161028. Läst 14 mars 2019. 
  5. ^ ”Fluor ett måste på barnets borste”. Råd & Rön. http://www.radron.se/granskningar/tandkram-for-barn/. Läst 27 oktober 2015. 
  6. ^ Leaf.fi (på svenska) – historia angående xylitol Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ https://web.archive.org/web/20160304093303/http://www.wellou.fi/yleinen/index.html?p=yleinen_terve_suu&l=sv
  8. ^ https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillsatser-e-nummer/sok-e-nummer/e-967---xylitol
  9. ^ Goodnough, Abby (12 januari 1998). ”W.E. Diemer, Bubble Gum Inventor, Dies at 93” (på en-US). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1998/01/12/us/we-diemer-bubble-gum-inventor-dies-at-93.html. Läst 14 mars 2019. 
  10. ^ Skräplistan: Så lång tid tar det för naturen att bryta ned ditt tuggummi. Aktuell Hållbarhet. Läst 6 augusti 2017.
  11. ^ Åhlström, Emma (10 juli 2018). ”Få personer får böter för nedskräpning” (på sv). https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/fa-personer-far-boter-for-nedskrapning. Läst 14 mars 2019. 
  12. ^ ”Student dig unearths ancient gum” (på en-GB). 20 augusti 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk/6954562.stm. Läst 14 mars 2019. 
  13. ^ ”Chewing gum” (på en). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/chewing-gum. Läst 14 mars 2019. 
  14. ^ ”chicle - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/chicle. Läst 14 mars 2019. 
  15. ^ ”Chewing gum” (på en). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/chewing-gum. Läst 14 mars 2019. 
  16. ^ ”tuggummi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tuggummi. Läst 14 mars 2019. 

Externa länkarRedigera