Adolf Åström
Adolf Åström, född 5 november 1863 i Åryds församling, död 3 oktober 1932 i Malmö,[1][2] var en svensk jurist och rättshistoriker.
Åström blev student vid Lunds universitet 1886, filosofie kandidat 1888, avlade hovrättsexamen 1890 och blev juris utriusque kandidat 1893. Han var docent i närings- och finansrätt mellan 1899 och 1917. Åström blev juris utriusque licentiat och juris utriusque doktor 1903. Han var tillförordnad professor i speciell privaträtt 1903–1908 och i stats-, förvaltnings-, kyrko- och folkrätt 1908–1910.
Åström var sekreterare i vattenfallskommittén 1899–1903, ombudsman i Skånes stadshypoteksförening från 1910 och advokat i Malmö från 1907. Han är begravd på Östra kyrkogården i Malmö.
Familj redigera
Adolf Åström var son till hemmansägaren Olof Åström och Ingeborg Jonsdotter. Han var gift med Ida Natalia Nilsson, född 1876, dotter till hemmansägaren Salomon Nilsson och Petronella Andersdotter.
Bibliografi redigera
Wikisource har originalverk relaterade till Om svensk jordäganderätt. , 1897.- Om svensk vattenrätt, 1899.
- Das Wasserrecht in Nord- und Mitteleuropa, 1905.
- Samhällets jordäganderätt, 1907.
- Valkretsordningen till riksdagens första kammare, 1910.
- Efter strand eller efter byalag, 1915.
- Om det vattenrättsliga preklusionsförfarandets räckvidd, 1916.
- Loi sur le régime des eauc du 28 juin 1918, 1918–1919.
Källor redigera
- Hjalmar Gullberg & Torsten Uggla: Svensk biografisk kalender, band I, Malmöhus län, Stockholm 1919, sid. 376.
- Åström, Adolf i Vem är det 1925
- Åström, Adolf på SvenskaGravar.se
Noter redigera
- ^ Minnesruna i Dagens Nyheter, 4 oktober 1932, sid. 9
- ^ Åström, Adolf i Vem var det? (1944)