Ada Louise Huxtable

amerikansk arkitekturskribent och -kritiker

Ada Louise Huxtable, född Landman den 14 mars 1921 i New York, död 7 januari 2013 i New York, var en amerikansk arkitekturskribent och arkitekturkritiker. År 1970 belönades hon med historiens första Pulizerpris för kritik.

Ada Louise Huxtable
Född14 mars 1921[1][2]
New York[3], USA
Död7 januari 2013[1][2] (91 år)
New York[4], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidHunter College
New York University
SysselsättningJournalist, kurator, biograf, författare[5], konsthistoriker[6]
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1958)[7]
Pulitzerpriset för kritik (1970)
MacArthur Fellows Program (1981)[8]
Hedersdoktor vid Universitetet i Miami (1984)[9]
Henry Allen Moe Prize (1991)[10]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Arkitekturkritikern Paul Goldberger, som också mottagit priset (1984) sa 1996 att Huxtable var den som förde in arkitektur i det offentliga samtalet:

"Before Ada Louise Huxtable, architecture was not a part of the public dialogue."[11]

Terminalen vid Penn Station 1962, två år innan rivningen. "Not that Penn Station is the Parthenon," skrev Ada Louise Huxtable, "but it might as well be because we can never again afford a nine-acre structure of superbly detailed travertine, any more than we could build one of solid gold. It is a monument to the lost art of magnificent construction, other values aside."

Ungdomsår redigera

Huxtable föddes och dog i New York. Hennes far, läkaren Michael Landman, var (tillsammans med sin bror, rabbinen Isaac Landman) medförfattare till pjäsen A Man of Honor.

Ada Louise Landman genomgick sin grundutbildning vid Hunter College, City University of New York, och tog examen 1941.

Hon gifte sig 1942 med industridesignern L. Garth Huxtable, och fortsatte sina studier vid New York University åren 1942–1950, innan hon tillbringade ett år i Italien som Fulbright-stipendiat.

Arbete redigera

Från 1946 till 1950 arbetade hon som biträdande kurator för arkitektur och design vid Museum of Modern Art i New York. Åren 1950–63 var hon skrivande redaktör för tidskriften Progressive Architecture and Art in America innan hon utsågs till tidningen The New York Times första arkitekturkritiker – en position hon uppehöll från 1963 till 1982.

År 1974 valdes hon in i the American Academy of Arts and Sciences.[12]

1997 återupptog hon arbetet som arkitekturkritiker, nu för The Wall Street Journal.

Hon har kallats USA:s nationella arkitektoniska samvete.[13]

Huxtable skrev ett drygt tiotal böcker om arkitektur, bland annat en biografi över arkitekten Frank Lloyd Wright. Hon räknas som en av de drivande krafterna bakom bildandet av the New York City Landmarks Preservation Commission 1965, vars syfte är att värna och bevara stadsbilden.[14] Samtidigt var hon en seriös kritiker av historieförvanskning, och skrev 1968:

"Nothing beats keeping the old city where it belongs and where its ghosts are at home. [But] please, gentlemen, no horse-drawn cars, no costumes, no wigs, no stage sets, no cute-old stores, no 're-creations' that never were, no phony little-old-New York.... That is perversion, not preservation."[15]

Arkiv redigera

År 2013 meddelade the Getty Research Institute att de förvärvat Ada Louise Huxtables arkiv från åren 1921–2013, bestående av 93 lådor och 19 mapp-system med hennes manuskript och utskrifter, rapporter, korrespondens och dokument, liksom anteckningar, tidningsklipp, kopior och – kanske mest anmärkningsvärt – en mängd originalfoton av arkitektur och design av samtida fotografer.[16][17]

Arbeten i urval redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] SNAC, Ada Louise Huxtable, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Huxtable, Ada Louise, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T2088468, Ada Louise Huxtable.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 22 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  6. ^ Dictionary of Art Historians, läst: 23 april 2022, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  7. ^ Ada Louise Huxtable (på engelska), John Simon Guggenheim Memorial Foundation, läs online, läst: 21 december 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ MacArthur Fellows Program, läst: 7 april 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, commencement.miami.edu.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.amphilsoc.org.[källa från Wikidata]
  11. ^ Dunlap, David W. (7 januari 2013). ”Ada Louise Huxtable, Champion of Livable Architecture, Dies at 91”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2013/01/08/arts/design/ada-louise-huxtable-architecture-critic-dies-at-91.html?pagewanted=all. Läst 7 januari 2013. 
  12. ^ ”Book of Members, 1780–2010: Chapter H”. American Academy of Arts and Sciences. http://www.amacad.org/publications/BookofMembers/ChapterH.pdf. Läst 29 juli 2014. 
  13. ^ Wiseman, Carter (2000). Twentieth-Century American Architecture. W. W. Norton & Company. ISBN 0-393-32054-5 
  14. ^ Bernstein, Adam (7 januari 2013). ”Ada Louise Huxtable, Pulitzer-winning architecture critic, dies at 91”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/ada-louise-huxtable-pulitzer-winning-architecture-critic-dies-at-91/2013/01/07/6c8184ce-5918-11e2-9fa9-5fbdc9530eb9_story_1.html. Läst 7 januari 2013. 
  15. ^ Copied from a plaque at South Street Seaport, New York, April 2015.
  16. ^ Hawthorne, Christopher (7 januari 2013). ”Noted architecture critic Ada Louise Huxtable is dead at 91”. Los Angeles Times. http://www.latimes.com/entertainment/arts/culture/la-et-cm-noted-architecture-critic-ada-louise-huxtable-has-died-20130107,0,599235.story. Läst 7 januari 2013. 
  17. ^ ”Ada Louise Huxtable Archive”. Getty Research Institute. http://www.getty.edu/research/special_collections/notable/huxtable.html. Läst 11 februari 2014. 

Externa länkar redigera