Ack, vad för en usel koja
Ack, vad för en usel koja eller Fredmans epistel n:o 34, med undertiteln Till Movitz, när elden var lös i hans kvarter uti Kolmätargränden, är en av Fredmans epistlar, skriven i december 1771 av Carl Michael Bellman. Sången skildrar en brand i Kolmätargränden i Gamla stan, där Movitz hade sin bostad.[1]
| Fredmans epistel nr 34 | |
 Noter till Ack, vad för en usel koja från 1810. | |
| Originalspråk | Svenska |
|---|---|
| Textförfattare | Carl Michael Bellman |
| Musikförlag | Olof Åhlström |
| Övrigt | Utgiven 1790 |
Handling redigera
Sången blandar satiriskt reportage, naturskildring, hjältedikt och domedagsvision; den är fylld av skrämda djur och människor, och olika intryck rapporteras precist och åskådligt. Movitz bostad sägs ligga vid "Sodoms murar", vilket antyder att branden är ett syndernas straff i likhet med berättelsen i Första Mosebok. Döden blickar ur Movitz ögon, och själv liknas han vid Aeneas vid Troja, vilket har gjort att man tolkat texten som en parodi på Vergilius Eneiden.[1]
Fredman uppträder främst som reporter, i viss mån som tröstare. I slutet återgår han till sin roll som apostel, och formulerar en sensmoral om att jordens lycka lätt förgås.[1]
Källor redigera
- Lönnroth, Lars (2005). Ljuva karneval! om Carl Michael Bellmans diktning. Stockholm: Bonnier. Libris 9713222. ISBN 91-0-057245-4
Externa länkar redigera
Wikisource har originalverk relaterade till Ack, vad för en usel koja. - "Ack, vad för en usel koja" som digitalt faksimil hos Litteraturbanken
