AGM-88 HARM

	AGM-88 HARM
Typ	Anti-radarrobot
Ursprungsland	USA
Servicehistoria
Brukstid	1985 – nutid
Används av	USA, Tyskland, Italien
Medverkan i krig	Kuwaitkriget, Kosovokriget, Irakkriget, Rysslands invasion av Ukraina 2022
Produktionshistoria
Designer	Texas Instruments
Designdatum	1983
Tillverkare	Texas Instruments, Raytheon Company, RTX
Kostnad/enhet	284 000 USD
Produktionsperiod	1984 – nutid
Varianter	AGM-88A, AGM-88B, AGM-88C, AGM-88D, AGM-88E
Specifikationer
Längd	4,16 m (13 ft 8 in)
Vikt	363 kg (800 lb)
Spännvidd	1 016 mm (40 in)
Diameter	254 mm (10 in)
Stridsspets	WDU-21/B (-88A och -88B); WDU-37/B (-88C och senare)
Stridsspetsvikt	65,1 kg (143,5 lb)
Tändrör	FMU-111/B laserzonrör
Motor	Thiokol YSR113-TC-1 raketmotor
Bränsle	Fast bränsle
Målsökare	Signalsökare 2–20 GHz (-88A och -88B); Signalsökare 0,5–20 GHz (-88C och -88D); Signalsökare samt mikrovågsradar (AGM-88E)
Styrsystem	Autopilot styrd av signalsökare (-88A och -88B); Autopilot plus tröghetsnavigering (AGM-88C); Autopilot plus GPS (-88D och -88E)
Prestanda
Räckvidd	106 km (Tidiga versioner); 150km (Sena versioner)
Maxhastighet	2 280 km/h

AGM-88 HARM (High-speed Anti-Radiation Missile) är en anti-radarrobot utvecklad vid Naval Air Weapons Station China Lake och tillverkad av Texas Instruments.

Design

AGM-88 HARM har en radiomottagare som avlyssnar frekvensbandet 2–20 GHz. Den känner igen och kan låsa på de typiska pulssignalerna från pulsdopplerradar. De första modellerna kunde undgås genom att stänga av radarsändaren, men senare versioner sparar sändarens position och flyger dit med hjälp av GPS-navigering. AGM-88E har dessutom en egen radar som kan hitta och följa målet även om det flyttar på sig. Roboten är helt autonom och kan inte styras efter avfyring.

Historia

År 1983 beställde USA:s flygvapen en ny signalsökande robot som skulle ersätta AGM-45 Shrike och AGM-78 Standard ARM som beväpning på EF-4G Wild Weasel. Roboten kunde integreras med flygplanets AN/APR-47 radarvarningssystem. Även USA:s flotta var intresserade av en ny anti-radarrobot och gick med i projektet.

Roboten togs i tjänst 1985 och användes första gången under bombningen av Libyen i april 1986.

Under Kuwaitkriget användes AGM-88 flitigt för att nedkämpa det irakiska luftförsvaret. Vid ett tillfälle riktade akterskytten i en B-52:a sin eldledningsradar mot en EF-4G som misstog den för en irakisk luftvärnskanon och avfyrade en AGM-88 mot den. Roboten träffade och det stora bombplanet skadades av splitter. Efter incidenten döptes den B-52:an om till "In HARM's way".

AGM-88 har 2022 levererats till Ukraina där det har använts mot ryska luftvärnssystem.^[1]

Varianter

AGM-8A även kallad AGM-88 Block I. Första produktionsserien.
AGM-8B (Block II) tillverkad från 1986. Raketmotor med längre räckvidd och nyare elektronik. Efter mjukvaruuppgradering 1990 kallad Block III.
AGM-88C (Block IV) Ny sprängladdning med wolfram-splitter och mottagare som klarar frekvenser ner till 500 MHz. Kallad Block V efter att ha programmerats att kunna låsa på störsändare.
AGM-88D (Block VI) med GPS-mottagare för att kunna navigera till sändarens senast kända position.
AGM-88E AARGM (Advanced Anti-Radiation Guided Missile) Ny elektronik och en mikrovågsradar som kan låsa på och följa mål som rör på sig.

Referenser

Noter

^ ”Uppgifter: En av världens mest avancerade signalsökande robotar har använts i hemlighet”. SVT. 9 augusti 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/anvants-i-hemlighet-varldens-mest-avancerade-antiradarsystem.

Webbkällor

AGM-88 HARM Federation of American Scientists
AGM-88 HARM GlobalSecurity

Översättning

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, AGM-88_HARM, 13 november 2010.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, AGM-88_HARM, 13 november 2010.

[1] ”Uppgifter: En av världens mest avancerade signalsökande robotar har använts i hemlighet”. SVT. 9 augusti 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/anvants-i-hemlighet-varldens-mest-avancerade-antiradarsystem.

[1]