Öppna huvudmenyn

ABC 80 var en persondator från svenska elektroniktillverkaren Luxor AB. Den lanserades 1978 och såldes till mitten av 1980-talet av Luxor – inledningsvis även av Scandia Metric – när persondatorrevolutionen precis kommit igång med andra hemdatorer som Commodore PET, Apple II och TRS-80. Själva datorkonstruktionen gjordes av Dataindustrier AB med hölje, tangentbord och skärm från Luxor.

ABC 80
ABC 80 Personal Computer.jpg
Information
OperativsystemABC BASIC
ProcessorZilog Z80
Klockfrekvens3 MHz
Bussbredd16 bitar Dataindustrier 4680
Minne ROM16 kB
Minne RAM16 kB (original)
32 kB (max)

ABC 80 uppfattades inte vare sig av företaget eller användarna som en hemdator, eftersom denna beteckning när den dök upp runt 1982 betecknade datorer utan skärm och kringutrustning som kunde anslutas till en vanlig TV. ABC 80 med sin avancerade 4680-buss och specialbyggda monitor räknades inte dit.[1]

Innehåll

UppbyggnadRedigera

Namnet ska utläsas ”Advanced Basic Computer for the 1980s”. ”80” relaterar även till processornamnet – den byggde på 8-bits mikroprocessorn Zilog Z80 från Zilog och hade 16 kB RAM samt 16 kB ROM, vilket rymde en tolk för en egen dialekt av programspråket BASIC. Program och datafiler kunde sparas på kassettbandspelare och senare på diskettstation. För hantering av diskettenheten användes ett eget diskoperativsystem, ABC-DOS, och senare även CP/M. Datorns operativsystem var integrerat med BASIC-interpretatorn. Förutom i BASIC kunde programmering ske indirekt i maskinkod i form av datalistor i BASIC som kunde lagras och exekveras.

Monitorn var en svart-vit TV som modifierats för ändamålet och visade vit text på svart bakgrund. På 80-talet försökte man lansera ABC 80 som en hemdator utan monitor men med en adapterlåda som gjorde att man kunde koppla in en vanlig TV. Skärmupplösningen var samma som till Text-TV, 40 tecken och 24 rader. Högupplösande grafik saknades, men när man skrev ut ett speciellt kontrolltecken visades resten av raden i grafiskt läge, där sex pixlar per tecken kunde styras (2 på bredden, 3 på höjden). Eftersom kontrolltecknet tog upp en teckenplats per rad gav detta en maximal grafikupplösning på 78 x 72 pixlar. Detta grafikläge stöddes även av speciella Basic-kommandon, SETDOT och CLRDOT, som gjorde att användaren kunde arbeta med grafiken pixelvis.

Ljudet genererades av ett Texas Instruments SN76477-chip. De inställningar man kunde göra programmatiskt för att styra ljudet var mycket få, vilket i praktiken begränsade ljudet till ett litet antal ljudeffekter.

För anslutning av kringutrustning såsom skrivare, fanns en RS-232-port. ABC 80 byggde på Dataindustriers datorbuss 4680 och kunde därför anslutas till alla de styr- och mätkort som utvecklats för deras tidigare produkt DataBoard 4680. Därigenom blev ABC 80 och dess efterföljare ofta en komponent i industriella styrsystem inom fabrik och processindustri.[2]

Utvecklingen av ABC 80Redigera

Karl-Johan Börjesson på Scandia Metric var den som fick idén att tillverka en svensk hemdator. Börjesson hade varit i USA år 1969 på en IEEE-konferens och sett mikrodatorteknikens potential, och man började snart att importera och sälja datorn Alpha LSI som tillverkades av Computer Automation i USA. Scandia Metric sålde c:a 1000 av dessa datorer i Sverige speciellt till skolor för utbildning i datateknik, delvis som en OEM-produkt åt Facit, Cybernetic, Elektronlund och Datasaab.[3]

 
Seven S var en produkt baserad på Dataindustriers 4680-buss, och konstruktionen var mycket snarlik ABC 80 (ur Tekniska museets samlingar)

År 1977 hade Scandia Metric ett stort behov av en ny efterträdare till skoldatorn Alpha LSI. Börjesson åkte då åter till USA och köpte en Tandy TRS-80 men tyckte att datorn inte passade de tillämpningar han såg, och han kunde heller inte garantera de volymer Tandy krävde för att exportera datorn: Scandia Metric skulle vara tvungna att förbinda sig att köpa minst 5000 st för att få agentur för TRS-80.[4] Han kontaktade då Lars KarlssonDataindustrier AB (DIAB) som han visste hade konstruerat datorerna DataBoard 4680 och Seven S. Dataindustier var också företagets största kund på mikroprocessorer eftersom Scandia Metric importerade och sålde CPU:n Z80. Gunnar Markesjö som var lektor på KTH visade också stort intresse: han hade år 1976 författat en lärobok om Alpha LSI i samarbete med Scandia Metric.[5] Scandia Metric och DIAB ansåg sig ha kompetensen att konstruera datorn men saknade tillverkningskapaciteten.[6][4]

Förutom själva tillverkningskapaciteten för elektronik kunde Scandia Metric och Dataindustrier inte tillverka bildskärmar. Man sökte en samarbetspartner och hade att välja mellan Facit, Philips och Luxor. Facit fick inte tillverka datorer pga en antikonkurrensklausul i kontraktet med Datasaab efter att de sålt utvecklingen av minidatorn D12/D15, och Philips ansågs vara ett för stort och långsamt företag. Till följd av detta kom Luxor in i bilden och fick senare huvudrollen. Bengt Lönnqvist och Nils Grändås från Luxor besökte Scandia Metric den andra februari 1978 för att diskutera tllverkning av en terminalskärm, men mötet kom att handla om tillverkningen av hela datorn.[4]

Den 16 februari hölls ett uppföljande möte där samtliga verkställande direktörer för inblandade företag deltog. Man beslutade vid detta första projektmöte att 5-10 prototyper skulle vara klara i mitten av maj och leveranser av den färdiga produkten skulle börja ske i början av november, till ett pris under 5000 kr. Dataindustrier skulle stå för alla utvecklingskostnader av själva datordelen i utbyte mot 200 kr per såld maskin för sin del av arbetet. Man köpte också in Apple II, Commodore PET och Tandy TRS-80 för utvärdering. I mars bildades en projektgrupp med 10 personer på Luxor med Bengt Lönnqvist som projektledare.[4] Projektet kallades först ”hemdator-80” (HD-80) men vid en omrösning i projektgruppen byttes detta till ABC 80. Andra namnförslag var PC-80 (personal computer 80), PD-80 (persondator 80), Elvira, Swea, Pearl och Ideal.[7][8][4]

I slutet av juli hade man producerat tre prototyper som fanns på Scandia Metric, Luxor och hos lektor Gunnar Markesjö som fått i uppdrag att skriva en lärobok för datorn.[9] Dessa prototyper tycktes fungera bra.[4]

I augusti skrev Scandia Metric och Luxor ett avtal som gick ut på att Luxor skulle leda projektet och ansvara för formgivning, produktion och underhåll av produkten, liksom för framtida vidareutveckling. Scandia Metric skulle producera dokumentation, handböcker, diskettenhet och skrivare, samt programmera en rad olika demonstrationsprogram.[4]

Utvecklingen av ABC 80 tog 6000 mantimmar (c:a 4 manår) och kostade totalt 1,2 miljoner kronor i dåtidens penningvärde.[4]

Utvecklingen av kringutrustning och konflikter mellan företagenRedigera

När ABC 80 lanserades fanns ingen kringutrustning att köpa. Datorn bestod av tangenbord med mikrodatorn inuti samt Luxors specialutvecklade bildskärm. Först under 1979 blev den specialutvecklade kassettbandspelaren klar: tidigare fick kunderna helt enkelt använda vanliga musikbandspelare.

Utvecklingen av kringutrustning så som diskettenhet och skrivare med mera fördröjdes under 1979 och ledde till samarbetssvårigheter mellan företagen. Scandia Metric hade svårt att utveckla diskettenheten FD-2 pga överhettning och i maj fick Dataindustrier istället leverera DD-80, som tillverkades av Sattco. DD-80 kunde lagra 150 KB per skiva, och Sattco planerade flera uppföljare i konkurrens med Scandia Metric. Den skrivare (P 40) som Scandia Metric tagit fram var så dålig att Luxor valde att anpassa en Centronicsskrivare till ABC 80 men även dessa hade för låg kvalitet.[10]

På grund av problemen med kringutrustning slutade samarbetet mellan Scandia Metric och Luxor att fungera. Andra faktorer som knäckte samarbetet vara att Luxor började utveckla programvara trots att detta enligt avtalet skulle utföras av Scandia Metric, och att Luxors försäljare började göra intrång på den marknad som enligt avtalet mellan företagen tillhörde Scandia Metric, exempelvis skolor och större företag. Scandia Metric började också exportera ABC 80 till det tyska företaget Techno-Term som utvecklat ett kortsystem med teknik som konkurrerade med DataBoard 4680, vilket ledde till att samarbetet mellan Scandia Metric och Dataindustrier sprack.[10]

Luxor hade även samarbetsproblem med Dataindustrier, framför allt på grund av att Gunnar Wedell valts in i Luxors styrelse. Wedell var VD för Datasaab och ska ha ansett att ABC 80 var så lik Seven S, som nu sålts till Datasaab, att det såg ut som att Dataindustrier sålt samma dator två gånger: en gång till Datasaab och en gång till Luxor och Scandia Metric. Detta löste sig då det visade sig att Datasaab var helt ointresserade av att sälja eller vidareutveckla Seven S samtidigt som det fanns en klausul i avtalet mellan Dataindustrier och Datasaab som tillät att Dataindustrier utvecklade en bildskärm till DataBoard 4680, vilket i princip var ABC 80. Samarbetet mellan Luxor och Dataindustrier fortsatte, men både Luxor och Dataindustrier hade fjärmat sig från initiativtagaren Scandia Metric.[10]

KringutrustningRedigera

Under 1979 kom kassettbandspelaren och den första diskettenheten till ABC 80, och under 1980 följdes dessa av mera kringutrustning, delvis utvecklad av oberoende tillverkare utanför Luxor och Dataindustrier. De viktigaste var:[10][11]

  • Bandstation
  • Fristående 4680-bussexpansion med kortplatser, senare kallad ABC 890
  • Diskettenheter (samtliga använde 4680-bussen):
    • FD2 (2x80 KB, 5.25") från Scandia Metric (1979)
    • DataDisc 80 (DD 80, 2x80 KB, 5.25") från Dataindustrier AB (1979) som även hade plats för fem expansionskort av 4680-typ
    • MX2 2x160 KB 5.25" Dataindustrier AB (1980)
    • 2x320 KB 5.25" Dataindustrier AB (1980)
    • 2x500 KB 8" Dataindustrier AB (1980)
    • 2x1000 KB 8" Dataindustrier AB (1980)
  • Minnesexpansion
    • 32KB expansion direkt på maskinen (MyAB)
  • Grafik
    • 80-teckensexpansion (CAT ingenjörsbyrå)
    • Färggrafik
  • Datornätverk:
    • CAT-net (CAT ingenjörsbyrå) med stöd för upp till 32 datorer, 16 skivminnen och 4 skrivare
  • CP/M-expansionskort (MyAB)

MarknadsföringRedigera

I augusti 1978 visades datorn upp för pressen på Industrihuset i Stockholm. Uppvisningen filmades av sveriges television och kom med i nyhetssändningen den kvällen, och datorns lansering noterades även i Dagens industri, Automation och Modern Elektronik.[4]

För att sälja datorerna förlitade sig både Luxor och Scandia Metric på sina etablerade försäljningskanaler: Luxor hade ett 50-tal radio- och TV-handlare i hela landet som skulle sälja till privatpersoner och mindre företag, varav ett 30-tal visade intresse att ta in produkten. Scandia Metric sålde direkt till skolor och stora industriföretag samt ELFA AB som man redan hade en etablerad relation med. Redan innan slutet av 1978 hade 200 ABC 80-datorer levererats.[4]

Luxor AB hamnade i finansiella svårigheter under 1979 och hade därför svårt att leverera så många datorer som beställts, och man låg flera månader efter med beställningarna. I slutet av februari hade man levererat 900 ABC 80, 1000 fanns i order och 2000 förfrågningar. Mot sommaren 1979 nådde man slutligen en punkt där man kunde lägga maskiner på lager istället för att direkt skicka alla exemplar vidare till kunder. Tillverkningskostnaden per dator var drygt 2000 kr och priset från Luxor till återförsäljare var 4600 kr utom till Scandia Metric som köpte datorerna för 3200 kr, därtill behövde återförsäljarna betala 200 kr per maskin till Dataindustrier i Royalty. I slutet av december 1979 hade man sålt 6300 ABC 80 vilket var 140% av budgeten.[10]

Gunnar Markesjö och andra författare hade publicerat tre böcker om hur ABC 80 skulle användas: Bruksanvisning till ABC 80, Mikrodatorns ABC, och ABC om BASIC. För att skapa förtroende och öka efterfrågan på datorerna var det viktigt att det fanns mjukvara och kompetens på att använda ABC 80 i Sverige. Luxor annonserade därför efter datakonsulter som kunde hjälpa företag att anpassa ABC 80 både med hårdvara och mjukvara för att lösa olika praktiska tillämpningar, och skapade en aktiv kommunikation med utvecklarna. I slutet av 1979 fanns det c:a 100 oberoende mjukvaruleverantörer och 10 hårdvaruleverantörer som arbetade med ABC 80. Luxor satsade 10% av marknadsföringsbudgeten på annonser och sponsrade återförsäljare med halva annonskostnaden när dessa annonserade om ABC 80. Man tog även aktiv roll i att koppla samman återförsäljare och utvecklingskonsulter.[10]

I slutet av 1979 var ABC 80 den populäraste svenska persondatorn, med betydligt större marknadsandel än Commodore PET, Apple II eller Tandy TRS-80. Det har uppskattats att Luxor vid detta tillfälle behärskade 70-80% av den svenska marknaden för persondatorer.[10]

InflytandeRedigera

Som svensk dator med svensk programvara erövrade ABC80 snabbt en stor del av datormarknaden i Sverige, på arbetsplatser och användes ofta som skoldator. Den hamnade även i många hem, eftersom priset, under 10 000 kr, var överkomligt. Programmering för användbara applikationer blev så enkelt för vanliga användare att massor av program spreds. ABC-klubben sände via närradio i Stockholmsområdet ut små program. Det var bara att spela in på band, stoppa in i bandspelaren till sin dator och sedan köra.

VolymerRedigera

Tabellen visar antalet sålda ABC 80 per år från 1978 till slutet av 1985. Därefter lade Luxor ned produktionen av ABC 80 eftersom den inte längre lönade sig. Totalt såldes alltså cirka 33000 ABC 80 mellan 1978 och 1985.

ABC 80 försäljningsstatistik
År Antal (cirka) Källa
1978 200 [4]
1979 6300 [10]
1980 5000 [11]
1981 11000 [12]
1982 3000 [1]
1983 4000 [13]
1984 2500 [14]
1985 1300 [15]
Totalt: 33300

EfterföljareRedigera

 
Luxor ABC 800 persondator
Huvudartikel: ABC 800

Redan från början stod det klart att ABC 80 behövde utvecklas till en förbättrad modell för kontorsbruk, under arbetsnamnet X2. Projektledare för X2 var Bengt Lönnquist på Luxor. Denna var ursprungligen planerad att introducerats under 1980 med 40-teckens bildskärm och färggrafik. Utvecklingen av X2 släpade efter och Dataindustrier hade redan 1979 introducerat ännu en efterföljare kallad X3, och internt på Luxor fanns även planer på en skolprodukt Läxor avsedd för skolor. X2 kom att bli ABC 800 och X3 blev ABC 1600. ABC 800 utvecklades i samarbete med Dataindustrier, men Scandia Metric vad vid det här laget reducerade till en försäljningparner för ABC 80.[11]

ABC 800 introducerades i april 1981 vid en pressvisning på Hotell Sheraton i Stockholm, med högre prestanda för kontorsändamål, 80-kolumners skärm, och färggrafik.[12]

Böcker om ABC 80Redigera

För studium av elektroniken i en ABC 80 finns boken Mikrodatorns ABC av Gunnar Markesjö.[16] Den innehåller kopplingsscheman för hela datorn med funktionsbeskrivningar in i minsta detalj och förklaringar till varför olika lösningar valdes.

Program och spel för ABC 80Redigera

Många av datorns program finns bevarade i ABC-klubbens mjukvaruarkiv, med källkod skriven i BASIC.[17]

  • Ariadne - labyrintspel. Hitta vägen genom varuhuset Irbema.
  • Boccia - textbaserat
  • Break Out
  • Dot Race - bilspel, upp till fyra deltagare (på samma tangentbord).
  • Gambit
  • Glipp – en Pac Man-klon.
  • Grottan
  • Häng Me’
  • Masken [18] - blir längre för varje sockerbit.
  • Månlanda
  • "Månsson" - ett populärt men primitivt flipperspel.
  • Othello
  • Schack
  • Stickan - 21 stickor, dra 1-3 varje gång, den som tvingas ta sista stickan förlorar.
  • Teddy – avancerad ordbehandlare som såldes av Liber som insticksmodul. [19]
  • Tic-Tac-Toe - Tre i rad
  • Uppsjö

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Sjöström, Roland (1996). ”1982 Ökad konkurrens och specialisering”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 101-122. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  2. ^ Wahlén, Robert (1982). Bygg ut ABC 80 och ABC 800 / Facit DTC med DataBoard 4680! Fär mät- och styr-applikationer. Solna: Liber Yrkesutbildning-Teknik. ISBN 91-40-20486-3. https://www.abc80.net/archive/luxor/misc_hw/databoard/Bygg-ut-ABC-80-och-ABC-800_Facit-DTC-med-DataBoard-4680.pdf. Läst 24 juli 2019 
  3. ^ Han skapade och sålde Scandia Metric
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Sjöström, Roland (1996). ”1978 Etableringsåret”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 7-24. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  5. ^ Markesjö, Gunnar (1976). Bli bekant med en minidator. Lund: Studentlitteratur. sid. 200. Libris 7276339. ISBN 91-44-11361-7 
  6. ^ Johansson, Magnus (1997). ”The introduction of the first Swedish personal computer in 1978-81”. Smart Fast Beautiful - On Rhetoric of Technology and Computing Discourse in Sweden 1955-1995. Linköping Studies in Arts and Science. "164". Linköping: Linköping University Electronic Press. sid. 137. Libris 2327710. ISBN 91-7219-000-0. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A20702&dswid=-6851. Läst 19 juli 2019 
  7. ^ Eriksson, Per (läst 30 augusti 2009). ”Minnet av en gulbrun dator”. Arkiverad från originalet den 21 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150621232514/http://www.jpe.se/To11.htm. 
  8. ^ ”En svensk dators födelse”. läst 30 augusti 2009. Arkiverad från originalet den 21 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090721000601/http://www.hultsfred.org/luxorhist.htm. 
  9. ^ Självbiografi av Gunnar Markesjö skriven för Tekniska museet Arkiverad 6 december 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ [a b c d e f g h] Sjöström, Roland (1996). ”1979 På jakt efter kompetens”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 25-50. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  11. ^ [a b c] Sjöström, Roland (1996). ”1980 Återförsäljarkedjan TEAM 100 bildas”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 51-72. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  12. ^ [a b] Sjöström, Roland (1996). ”1981 Introduktionen av ABC 800”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 73-100. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  13. ^ Sjöström, Roland (1996). ”1983 Introduktionen av IBM PC och ABC 806”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 123-142. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  14. ^ Sjöström, Roland (1996). ”1984 Nokia köper Luxor, IBM marknadsledande”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 143-167. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  15. ^ Sjöström, Roland (1996). ”1985 Nya ABC-datorer ökad priskonkurrens”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 169-194. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3 
  16. ^ Markesjö, Gunnar; Svensson Nils (1978). Mikrodatorns ABC: elektroniken i ett mikrodatorsystem (1. uppl.). Stockholm: Esselte studium. Libris 7226151. ISBN 9124290084 
  17. ^ ”ABC klubbens program arkiv”. http://www.devili.iki.fi/pub/Luxor/software/ABC-klubben/abc80.txt. Läst 7 oktober 2011. , I filarkivet finns källkod till Grottan, Uppsjö, Häng Me, och Månlanda
  18. ^ ”Lars Hansson skrev spelet ”Masken” 1980”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140820192218/http://www.realtid.se/ArticlePages/200603/01/20060301132710_Realtid437/20060301132710_Realtid437.dbp.asp?Action=Print. Läst 19 augusti 2014. 
  19. ^ Bodin, Magnus. ”Teddy 1984 history lookback”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110721064604/http://x42.com/teddy/. Läst 7 oktober 2011. 

Externa länkarRedigera