Zilog Z80 är en CPU från Zilog. Processorn kom till efter att framförallt Federico Faggin och Masatoshi Shima 1974 sagt upp sig från Intel och grundat Zilog. Processorn lanserades i juli 1976 och var då binärkompatibel med Intels 8080, men hade även en del utökade instruktioner och andra förbättringar.

Zilog Z80
Zilog Z80.jpg
En Z80 från 1976 i keramisk DIP-kapsel
Grundinformation
TillverkningsårFrån 1976 till Nutid
TillverkareZilog
Mostek
SGS-Thomson
NEC
Sharp
Teknisk information
Max. CPU-klockfrekvens2,5 MHz till 50 MHz
Kärnor1
En Z80 i CMOS, kapslad i det numera vanliga QFP eller LQFP-formatet.
Signaler och matning på de 40 benen på en DIL-kapslad Z80.

Z80 såldes redan från starten till ett för tiden lågt pris och var enkel att konstruera hårdvara kring. Den blev därför snabbt populär och grunden i många datorer, spelautomater och tv-spel, bland andra CP/M-system, ZX80, ZX81, ZX Spectrum, Sega Master System och Nintendo Game Boy. Z80 och dess efterföljare används idag, precis som många andra 8/16-bitars processorer, för medelkomplexa inbyggda system, en marknad som fortfarande växer snabbt. Det rör sig då om strömsnåla CMOS-versioner (den ursprungliga kretsen var konstruerad i NMOS).

I Sverige importerades processorn till en början av Scandia Metric, vars största kund var Dataindustrier AB, som använde denna i det industriella styrsystemet DataBoard 4680. Dataindustrier och Scandia Metric ingick avtal med Luxor AB att utveckla persondatorn ABC 80 med Z80 som CPU,[1] och den användes även i efterföljaren ABC 800 och ABC 800-produkten Facit DTC.

Z80 har använts i allt från kopiatorer över industrirobotar till analoga och digitala synthesizer. Z80 används även som hjälpprocessor på till exempel Adaptecs SCSI-kort, och i Texas Instruments grafiska räknare.

Den ursprungliga versionen av Z80 klarade 2,5 MHz vilket ganska snart ökades till 4 MHz. Sedan 1990-talet finns Z80 specificerad för hastigheter upp till 20 MHz. De nyare varianterna Z180 och eZ80 klarar upp till 33 respektive 50 MHz och dessutom vid lägre matningsspänning.

ReferenserRedigera

  1. ^ Sjöström, Roland (1996). ”1978 Etableringsåret”. Positionering under strategisk osäkerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 7-24. Libris länk. ISBN 91-7871-699-3 

Externa länkarRedigera