81 Geminorum
81 Geminorum, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna[6] belägen i den östra delen av stjärnbilden Tvillingarna och har även Bayer-beteckningen g Geminerum. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,89[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 9,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 360 ljusår (ca 109 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca 83 km/s.[2] Stjärnans position nära ekliptikan innebär att den är föremål för ockultationer med månen.[7][8]
| 81 Geminorum | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Tvillingarna |
| Rektascension | 07t 46m 07,45014s[1] |
| Deklination | +18° 30′ 36,0217″[1] |
| Skenbar magnitud () | +4,89[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K4 III[3] |
| B–V | +1,425 ± 0,034[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +83,13 ± 0,08[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: -79,687[1] mas/år Dek.: -53,551[1] mas/år |
| Parallax () | 9,1500 ± 0,2963[1] |
| Avstånd | 360 ± 10 lå (109 ± 4 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,19[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,22[4] M☉ |
| Radie | 33,7+2,0-1,7[1] R☉ |
| Luminositet | 287,3 ± 10,5[1] L☉ |
| Temperatur | 4 095+109-115[1] K |
| Metallicitet | -0,18 ± 0,06[2]dex |
| Ålder | 6,32[4] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| AG+18 780, BD+18 1733, FK5 1200, GSC 01366-02455, HD 62721, HIC 37908, HIP 37908, HR 3003, IRAS 07432+1837, IRC +20189, 2MASS J07460745+1830360, PLX 1833, PPM 124413, RAFGL 1186, SAO 97221, TD1 10916, TYC 1366-2455-1, uvby98 100062721, WDS J07461+1831AB, Gaia DR2 671619021218304640, g Gem [5] | |
Egenskaper redigera
Primärstjärnan 81 Geminorum A är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K4 III[3] och förmodas vara en alfaförstärkt stjärna som har en betydande överskott av kisel.[9] Den har en massa som är ca 1,2[4] solmassor, en radie som är ca 34[1] solradier och utsänder från dess fotosfär ca 287[1] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 4 100[1] K.
Den variabla hastigheten hos 81 Geminorum misstänktes först vid Dominion Astrophysical Observatory 1921 och bekräftades sedan av Lick Observatory 1922. Den är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 4,2 år och en excentricitet på 0,325.[7]
Referenser redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 81 Geminorum, 1 februari 2020.
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
- ^ [a b c d e f g] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b] Keenan, P.; McNeil, R. (October 1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245–266, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
- ^ [a b c] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", The Astronomical Journal, 150 (3): 88, arXiv:1507.01466, Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
- ^ "81 Gem". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 19 augusti 2017.
- ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ [a b] Griffin, R. F. (September 1982), "Photoelectric radial velocities. Paper IX. The orbits of the spectroscopic binaries 81 and chi Gem", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 200: 1161–1168, Bibcode:1982MNRAS.200.1161G, doi:10.1093/mnras/200.4.1161.
- ^ Cassar, L.; et al. (March 1989), "Lunar Occultations of IRAS Point Sources, 1991--2000", Astrophysical Journal Supplement, 69: 651, Bibcode:1989ApJS...69..651C, doi:10.1086/191323.
- ^ Franchini, M.; et al. (2004). "Synthetic Lick Indices and Detection of α-enhanced Stars. II. F, G, and K Stars in the -1.0 < [Fe/H] < +0.50 Range". The Astrophysical Journal. 613 (1): 312. Bibcode:2004ApJ...613..312F.