Öppna huvudmenyn

Bofors 20 mm automatkanon m/45

(Omdirigerad från 20 mm akan m/45)

20 mm automatkanon m/45, kort 20 mm akan m/45, var en svensktillverkad automatkanon konstruerad och utvecklad under tidigt 1940-tal av Bofors, och avsedd för användning på stridsflygplan.

Automatkanon m/45
20 mm automatkanon m45B Bofors.png
En bild av en 20 mm akan m/45B från en Pbv 301. Är visuelt likadan som en 20 mm akan m/45A som skulle suttit på en Saab 21.
Typ Automatkanon
Ursprungsplats Sverige Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst 1945-1971
Använts av Sverige Sverige
Produktionshistoria
Tillverkare Bofors
Varianter m/45
m/45B
Specifikationer
Vikt 49,5 kg
Längd 2014 mm
Piplängd 1300 mm

Patron 20 × 110 mm Hispano-Suiza
Patronvikt ca 257 gram
Kaliber 20 mm
Eldrör Räfflad
Eldhastighet 725 patroner per minut
Utgångshastighet 845-880
Effektiv räckvidd Spårljus upp till 800 m
Effektiv räckvidd: 1500 m
Maximal räckvidd ca 9000 m
Riktmedel m/45: Reflexsikte
m/45B: Ringsikte och spårljus

Kanonen delar beteckning med 12,7 mm automatkanon m/45 vilket var den svenska beteckningen för de amerikanska 12,7 mm AN/M2 tunga kulsprutor som satt i J 26 och skrivs därför alltid med kalibern framför.

HistoriaRedigera

Kanonen började utvecklas under tidigt 1940-tal på en begäran från det svenska flygvapnet. De ville ha en bandmatad automatkanon i 20 mm kaliber. Detta var på grund av att alla andra automatkanoner i 20 mm kaliber som fanns i det svenska flygvapnet vid denna tidpunkt vad magasinmatade, och hade även en rad andra problem.

De automatkanoner som fanns tillgängliga var Automatkanon m/40 och m/41 som båda använde trummagasin.

Problemen med Akan m/40 var att trummagasinet bara höll 36 patroner och dess eldhastighet var bara 360 patroner per minut. Detta var för lågt för en modern kurvstrid.

Problemen med Akan m/41 var liknande. Trummagasinet höll bara 60 patroner vilket var mycket mer än Akan m/40, men på grund av Akan m/41s höga eldhastighet tog dessa 60 patroner slut på drygt 5 sekunder av kontinuerlig eld. Förutom detta var Akan m/41 opålitlig och kunde få eldavbrott efter bara ett par sekunders avfyrning som gav en hård rekylknuff, vilken gjorde att piloten kunde tappa fienden ur sikte.

Flygvapnet och Saab hade tittat på lösningar för dessa problem och en sådan var att använda automatkanonerna från större stridsflygplan som t.ex. Saab 24 där piloten hade tillgång till dem under flykt och därför kunde byta magasin och åtgärda eldavbrott. På mindre jaktplan som t.ex. Saab 21 skulle automatkanonen backas upp av kulsprutor eller mindre automatkanoner som 13,2 mm Akan m/39 som var bältmatade. Men dessa lösningar var inte optimala.

Uppdraget för utvecklingen av den nya automatkanonen gavs till Bofors då de hade best kapacitet att konstruera en ny automatkanon. Kraven för den nya automatkanonen var att den skulle använda bältmatning och vara avsedd för patron m/41. Detta då denna patron redan användes och tillverkades på större skala i Sverige. Dessutom trodde man även på framtida användning då denna patron användes av de allierade vilket skulle göra det möjligt att köpa in massvis med överskottsammunition om de allierade skulle vinna.

Utvecklingen av den nya kanonen tog mycket längre tid än väntat och kanonen kom inte i tjänst förrän 1945 när andra världskriget var över.

20 mm akan m/45 kom bara att se tjänst på flygplanet Saab 21 och 21R på grund av att flygvapnet 1946 köpte in det brittiska jaktplanet de Havilland Vampire som använde brittiska 20 mm Hispano mk.II och V automatkanoner. Dessa var likvärdiga med 20 mm akan m/45 och avfyrade samma ammunition. Efter kriget fanns dessa i mångfald i Storbritannien och man valde då att för framtida svenska flygplan köpa in dessa billiga överskottsvapen istället för den dyrare nybyggda svenska boforskonstruktionen.

 
En 20 mm akan m/45B Bofors monterad på en observationshuv på en Pbv 301.

Efter framtagandet av 20 mm akan m/45 vidareutvecklades vapnet av Bofors till Automatkanon m/49 som kom att se tjänst på A 32A Lansen. När Saab 21R hade gått ur krigsorganisationen 1957 lagrade man deras 20 mm akan m/45 för framtida användning. De kom att återaktiveras igen runt 1960 när man hade utvecklat Pansarbandvagn 301. Kanonerna sattes på en bepansrad observationshuv i en ovanpålagrad lavett och kunde avfyras inifrån huven. Dessa huvar monterades på Pbv 301 där de användes som huvudvapen mot fientligt infanteri, lätt bepansrade fordon och helikoptrar. Bofors försökte även exportera dessa observationshuvar då de lätt kunde monteras på en hel del olika fordon. Väl i tjänst på Pbv 301 ombetecknades kanonerna till 20 mm m/45B då de hade modifierats för användning på marken.

VarianterRedigera

  • 20 mm automatkanon m/45 - Flygburen variant som bara kom att användas på Saab 21 och 21R.
  • 20 mm automatkanon m/45B - Markfordonsvariant som bara kom att användas på Pbv 301. En källa nämner möjlig användning på ett par skepp.

KällorRedigera