16 Ursae Majoris

stjärna i Stora björnens stjärnbild

16 Ursae Majoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Stora björnen, som också har Bayer-beteckningen c Ursae Majoris. Den har en skenbar magnitud på ca 5,20[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 50,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 64 ljusår (ca 20 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca –14 km/s.[6] Perihelionpassage kommer att ske om 1,3 miljoner år när stjärnan kommer inom 10 ljusårs avstånd från solen.[6]

16 Ursae Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension09t 14m 20,53739s[1]
Deklination+61° 25′ 23,9538″[1]
Skenbar magnitud ()+5,20 (V)[2], +5,20 (V)[3]
Stjärntyp
SpektraltypG0 V[4]
U–B+0,08[2]
B–V+0,605 ± 0,003[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-14,30 ± 0,3[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -5,643 ± 0,233[1] mas/år
Dek.: -31,964 ± 0,303[1] mas/år
Parallax ()50,8675 ± 0,1742[1]
Avstånd64,1 ± 0,2  (19,66 ± 0,07 pc)
Absolut magnitud ()3,75 ± 0,06 / 8,2 ± 0,6[2]
Detaljer
Massa1,213[7] / 0,59 - 0,66[4] M
Radie2,6 ± 0,1 / 0,50 ± 0,14[7] R
Luminositet2,93[8] / 0,08 ± 0,04[4] L
Temperatur5 871[9] K
Metallicitet-0,13 (Fe/H)[9] dex
Vinkelhastighet5,59[10] km/s
Ålder5,41[7] miljarder år
Andra beteckningar
c Ursae Majoris, GCRV 6024, IRAS 09104+6137, SBC9 558, GEN# +1.00079028, 2MASS J09142054+6125239, SKY# 17819, AG+61 639, GJ 337.1, N30 2183, TD1 13636, BD+62 1058, GJ 9290, PLX 2192, TYC 4135-1915-1, BDS 4962 A, HD 79028, PLX 2192.00, UBV 8809, CCDM J09143+6125A, HIC 45333, PPM 16969, UBV M 15157, CSI+62 1058 1, HIP 45333, ROT 1444, uvby98 100079028, FK5 2730, HR 3648, SAO 14819, WEB 8633, GC 12713, IDS 09064+6150 A, SBC7 372, Gaia DR2 1040054235130174080[3][11]

Egenskaper

redigera

Primärstjärnan 16 Ursae Majoris A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass G0 V.[4] Den har en massa som är ca 1,2[7] solmassor, en radie som är ca 2,6[4] solradier och utsänder ca 3[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 5 900 K.[10]

16 Ursae Majoris är en spektroskopisk dubbelstjärna och var bland de första 75 sådana som upptäcktes av Dominion Astrophysical Observatory 1919.[12] Paret har en omloppsperiod av 16,2 dygn med en excentricitet på 0,1. Halva storaxeln hos deras omloppsbana har en vinkelbredd av omkring 2,9 mas, och banplanet lutar i en vinkel av omkring 106° mot siktlinjen från jorden.[4] Stjärnan har undersökts efter tecken på överskott av infraröd strålning, som kan ange närvaro av en omgivande stoftskiva, men ingen sådan har hittats.[13]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, c Ursae Majoris, 1 oktober 2020.
  1. ^ [a b c d e f] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", SIMBAD Astronomical Database, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b] ”Basic data: V* c UMa – Spectroscopic binary” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=16+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 18 december 2018. 
  4. ^ [a b c d e f] Francis C., Fekel; et al. (February 2015), "New Precision Orbits of Bright Double-Lined Spectroscopic Binaries. IX. HD 54371, HR 2692, and 16 Ursa Majoris", The Astronomical Journal, 149 (2): 13, Bibcode:2015AJ....149...63F, doi:10.1088/0004-6256/149/2/63, hdl:2152/34404, 63.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=45333. Läst 18 december 2018. 
  6. ^ [a b c] Bailer-Jones, C. A. L. (March 2015), "Close encounters of the stellar kind", Astronomy & Astrophysics, 575: 13, arXiv:1412.3648, Bibcode:2015A&A...575A..35B, doi:10.1051/0004-6361/201425221, A35.
  7. ^ [a b c d] Ramírez, I.; et al. (February 2013), "Oxygen abundances in nearby FGK stars and the galactic chemical evolution of the local disk and halo", The Astrophysical Journal, 764 (1): 78, arXiv:1301.1582, Bibcode:2013ApJ...764...78R, doi:10.1088/0004-637X/764/1/78.
  8. ^ [a b] ”16 Ursae Majoris” (på engelska). universeguide.com. https://www.universeguide.com/star/45333/16ursaemajoris. Läst 28 september 2020. 
  9. ^ [a b] Gray, R. O.; et al. (July 2006), "Contributions to the Nearby Stars (NStars) Project: spectroscopy of stars earlier than M0 within 40 pc-The Southern Sample", The Astronomical Journal, 132 (1): 161–170, arXiv:astro-ph/0603770, Bibcode:2006AJ....132..161G, doi:10.1086/504637.
  10. ^ [a b] Martínez-Arnáiz, R.; et al. (September 2010), "Chromospheric activity and rotation of FGK stars in the solar vicinity. An estimation of the radial velocity jitter" (PDF), Astronomy and Astrophysics, 520: A79, arXiv:1002.4391, Bibcode:2010A&A...520A..79M, doi:10.1051/0004-6361/200913725.
  11. ^ "c UMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2016-07-18.
  12. ^ Plaskett, J. S.; et al. (1919). "Fourth list of spectroscopic binaries". Journal of the Royal Astronomical Society of Canada. 13: 372–378. Bibcode:1919JRASC..13..372P.
  13. ^ Eiroa, C.; et al. (July 2013), "DUst around NEarby Stars. The survey observational results", Astronomy & Astrophysics, 555: A11, arXiv:1305.0155, Bibcode:2013A&A...555A..11E, doi:10.1051/0004-6361/201321050.

Externa länkar

redigera