Överkalix
Överkalix (finska Ylikainus eller Ylikainuu, nordsamiska Badje-Gáinnas, överkalixmål ÖverköLis) är en tätort och centralort i Överkalix kommun i Norrbottens län i Sverige som utgörs av ortsdelarna Bränna (finska: Pränni)[7] (som är kyrkbyn i Överkalix socken), söder därom Grelsbyn samt i sydost Brännaberget.[8]Överkalix är belägen cirka tio mil nordost om Luleå och utmed Kalixälven som gör en Z-sväng förbli centralorten, där också Ängesån mynnar i älven. Strax sydost om centralorten ligger de två sjöarna Grundträsket och Djupträsk. Norr om Överkalix ligger tätorten Tallvik, som förbinds med centralorten via en bro. Söder om Överkalix ligger Svartbyn och sydost om Överkalix ligger bostadsområdet Sandudden med färjeförbindelse till småorten Boheden.[8]
| Överkalix | |
| Tätort Centralort Kyrkby | |
 Överkalix på avstånd
| |
| Slogan: I hjärtat av Norrbotten | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Överkalix kommun |
| Distrikt | Överkalix distrikt |
| Koordinater | 66°19′24″N 22°50′53″Ö / 66.32333°N 22.84806°Ö |
| Area | |
| - tätort | 125 hektar (2020)[4] |
| - kommun | 2 919,46 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 1 035 (2020)[3][4] |
| - kommun | 3 162 (2023)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 8,3 inv./hektar |
| - kommun | 1 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0926 |
| Tätortskod | T8940[5] |
| Beb.områdeskod | 2513TC105 (1960–)[6] |
| Geonames | 603823 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Överkalix | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Överkalix 1940–2020[9][10][11][12][13][14][15][16][17] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1940 | 850 | ## | ||
| 1945 | 827 | ## | ||
| 1950 | 640 | ## | ||
| 1960 | 559 | 39 | ||
| 1965 | 688 | 37 | ||
| 1970 | 700 | 38 | ||
| 1975 | 1 098 | 90 | ||
| 1980 | 1 045 | 88 | ||
| 1990 | 1 188 | 101 | ||
| 1995 | 1 072 | 102 | ||
| 2000 | 1 003 | 102 | ||
| 2005 | 946 | 101 | ||
| 2010 | 975 | 106 | ||
| 2015 | 1 036 | 124 | ||
| 2020 | 1 035 | 125 | ||
Anm.: Grelsbyn ingår sedan 1975.
## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950. | ||||
I samband med tätortsavgränsningen 1975 avgränsades tätorten på den nya ekonomiska kartan.[14]
Samhället redigera
Kommuncentrum, där Överkalix kyrka, kommunledning och grund- och gymnasieskola är belägna, kallas Bränna. Till tätorten räknas även Grelsbyn, som ligger cirka en kilometer söder om Bränna, samt Brännaberget, 500 meter sydost om Bränna. Tallvik, på andra sidan älven, cirka en kilometer norr om Bränna, bildar en egen tätort.
Sevärdheter redigera
Bland sevärdheter exempelvis två byggnadsminnen Martingården och Rikti-Dokkas,[18] en nybyggargård.[19] Därtill finns Holgers traktormuseum[20] och Jockfallet i Jockfall.[21]
Kristi förklarings ortodoxa kyrka byggdes i slutet av 1990-talet[22] och är en rysk kupolkyrka.[23] Andra sevärdheter är hembygdsgårdar/byastugor, 6 000-åriga stenåldersboplatser[24] och älgfarmen Arctic Moose farm.[25]
Evenemang redigera
Under tre dagar den tredje helgen i juli hålls varje år Överkalix marknad.[26] Orten har en tradition av marknader sedan mitten av 1700-talet men då anordnades de flesta som vintermarknader i januari och februari, fastställt av Länsstyrelsen. I 1900-talets början bestod försäljningen av främst hemkokta karameller, saltad fisk och kött av olika slag. Efter nära ett halvt sekels uppehåll anordnade Överkalix IF den första sommarmarknaden i modern tid i juli 1986.[26] Dagens marknad omfattar förutom marknadsstånd och utställningar ett tivoli, dans, musik och tävlingar.
Höstmarknaden i Överkalix har alltid kallats Mikaelimarknaden, då den anordnas första helgen (lördag-söndag) efter Mikaelidagen, alltså sista veckan i september eller första veckan i oktober. Första Mikaelimarknaden i modern tid anordnades 1992. Man ville återuppliva gamla tiders Mikaelimarknad, som under lång tid varit en stor händelse för bygdens folk. Från början var marknaden tänkt som en hantverksmässa och än i dag är inriktningen hantverk, kultur och närproducerat.
Media redigera
Tidningar redigera
Dessa två dagstidningar bevakar Överkalix:
Överkalix på film redigera
Filmerna Frostbiten, Järngänget, Så som i himmelen och Jägarna 2 är delvis inspelade i Överkalix.
Se även redigera
Källor redigera
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 31 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Registerkort: Pränni by”. Institutet för språk och folkminnen. http://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU/bilder/_s2bd001/821405a5/p7/0000021a.pdf. Läst 31 oktober 2016.
- ^ [a b] ”Min Karta (tidigare: Kartsök och ortnamn)”. Lantmäteriet. https://minkarta.lantmateriet.se/?e=850931&n=7378239&z=10&background=3&boundaries=false. Läst 30 oktober 2016.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 83
- ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 78
- ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 30 oktober 2016.
- ^ ”Byggnadsminnen i Norrbotten”. Norrbottens museum. https://norrbottensmuseum.se/kulturmiljoe/bebyggelse/kunskapsbank/k-maerkt/byggnadsminnen-i-norrbotten.aspx. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Rikti - Dokkas - Visit Överkalix”. www.visitoverkalix.se. https://www.visitoverkalix.se/se-och-goera/besoeksmaal/rikti-dokkas/. Läst 27 juli 2022.
- ^ ”Holgers Traktormuseum - Visit Överkalix”. www.visitoverkalix.se. https://www.visitoverkalix.se/se-och-goera/sommaraktiviteter/holgers-traktormuseum/. Läst 27 juli 2022.
- ^ ”Jockfall - Visit Överkalix”. www.visitoverkalix.se. https://www.visitoverkalix.se/se-och-goera/besoeksmaal/jockfall/. Läst 27 juli 2022.
- ^ ”Gården Sirillus”. Sirillus. http://www.sirillus.se/index_garden.htm. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Gården Sirillus”. Sirillus. http://www.sirillus.se/garden/folder.pdf. Läst 26 juli 2022.
- ^ ”Överkalix.se - Kort kommuninfo”. www.overkalix.se. Arkiverad från originalet den 27 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220727205822/https://www.overkalix.se/press/kort-kommuninfo/. Läst 27 juli 2022.
- ^ ”Visit Arctic Moose farm – Heart of Lapland”. https://heartoflapland.com/tour-item/visit-arctic-moose-farm/. Läst 27 juli 2022.
- ^ [a b] ”Överkalix marknad”. Överkalix kommun. Arkiverad från originalet den 28 september 2015. https://web.archive.org/web/20150928023127/http://www.overkalix.se/kommun/kultur-fritid/overkalix-marknad/. Läst 27 september 2015.