Öppna huvudmenyn

Överkalix

tätort i Överkalix kommun, Sverige

Överkalix (finska Ylikainus eller Ylikainuu) är en tätort och centralort i Överkalix kommun i Norrbottens län i Sverige som utgörs av ortsdelarna Bränna (finska: Pränni)[5] (som är kyrkbyn i Överkalix socken), söder därom Grelsbyn samt i sydost Brännaberget.[6]

Överkalix
Tätort
Centralort
Kyrkby
Överkalix på avstånd
Överkalix på avstånd
Slogan: I hjärtat av Norrbotten
Land Sverige Sverige
Landskap Norrbotten
Län Norrbottens län
Kommun Överkalix kommun
Distrikt Överkalix distrikt
Koordinater 66°19′24″N 22°50′53″Ö / 66.32333°N 22.84806°Ö / 66.32333; 22.84806
Area
 - tätort 124 hektar (2018)[3]
 - kommun 2 919,46 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 1 007 (2018)[3]
 - kommun 3 303 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 8,121 inv./hektar
 - kommun 1 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0926
Tätortskod T8940[4]
GeoNames 603823
Ortens läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Överkalix
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Överkalix är belägen cirka tio mil nordost om Luleå och utmed Kalixälven som gör en Z-sväng förbli centralorten, där också Ängesån mynnar i älven. Strax sydost om centralorten ligger de två sjöarna Grundträsket och Djupträsk. Norr om Överkalix ligger tätorten Tallvik, som förbinds med centralorten via en bro. Söder om Överkalix ligger Svartbyn och sydost om Överkalix ligger bostadsområdet Sandudden med färjeförbindelse till småorten Boheden.[6]

BefolkningsutvecklingRedigera

 
De av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorterna Tallvik och Överkalix, med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Överkalix 1940–2015[7][8][9][10][11][12][13][14][15]
År Folkmängd Areal (ha)
1940
  
850 ##
1945
  
827 ##
1950
  
640 ##
1960
  
559 39
1965
  
688 37
1970
  
700 38
1975
  
1 098 90
1980
  
1 045 88
1990
  
1 188 101
1995
  
1 072 102
2000
  
1 003 102
2005
  
946 101
2010
  
975 106
2015
  
1 036 124
Anm.: Grelsbyn ingår sedan 1975.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

I samband med tätortsavgränsningen 1975 avgränsades tätorten på den nya ekonomiska kartan.[12]

SamhälletRedigera

Kommuncentrum, där Överkalix kyrka, kommunledning och grund- och gymnasieskola är belägna, kallas Bränna. Till tätorten räknas även Grelsbyn, som ligger cirka en kilometer söder om Bränna, samt Brännaberget, 500 meter sydost om Bränna. Tallvik, på andra sidan älven, cirka en kilometer norr om Bränna, bildar en egen tätort.

SevärdheterRedigera

Bland sevärdheter finns Martingården en intakt fullt möblerad nybyggargård från 1800-talet, Holgers traktormuseum, Sirillus en rysk-ortodox kupolkyrka med ikonsamling, hembygdsgårdar/byastugor, 6 000-åriga stenåldersboplatser, älgfarm, samebyar och Jockfall.[16][källa behövs]

EvenemangRedigera

Under tre dagar den tredje helgen i juli hålls varje år Överkalix marknad.[17] Orten har en tradition av marknader sedan mitten av 1700-talet men då anordnades de flesta som vintermarknader i januari och februari, fastställt av Länsstyrelsen. I 1900-talets början bestod försäljningen av främst hemkokta karameller, saltad fisk och kött av olika slag. Efter nära ett halvt sekels uppehåll anordnade Överkalix IF den första sommarmarknaden i modern tid i juli 1986.[17] Dagens marknad omfattar förutom marknadsstånd och utställningar ett tivoli, dans, musik och tävlingar.

Höstmarknaden i Överkalix har alltid kallats Mikaelimarknaden, då den anordnas första helgen (lördag-söndag) efter Mikaelidagen, alltså sista veckan i september eller första veckan i oktober. Första Mikaelimarknaden i modern tid anordnades 1992. Man ville återuppliva gamla tiders Mikaelimarknad, som under lång tid varit en stor händelse för bygdens folk. Från början var marknaden tänkt som en hantverksmässa och än i dag är inriktningen hantverk, kultur och närproducerat.

MediaRedigera

TidningarRedigera

Dessa två dagstidningar bevakar Överkalix:

Överkalix på filmRedigera

Filmerna Frostbiten, Järngänget, Så som i himmelen och Jägarna 2 är delvis inspelade i Överkalix.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2019 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2019, Statistiska centralbyrån, 11 november 2019
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 31 mars 2014
  5. ^ ”Registerkort: Pränni by”. Institutet för språk och folkminnen. http://www4.sprakochfolkminnen.se/NAU/bilder/_s2bd001/821405a5/p7/0000021a.pdf. Läst 31 oktober 2016. 
  6. ^ [a b] ”Kartsök och ortnamn”. Lantmäteriet. https://kso.etjanster.lantmateriet.se/?e=850931&n=7378239&z=10. Läst 30 oktober 2016. 
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 234. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 9 oktober 2014 på WebCite
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 225. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 25 oktober 2014 på WebCite
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 237. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  10. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 83 
  11. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 78 
  12. ^ [a b] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 47. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_2_4.pdf. Läst 19 augusti 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 59. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 15 januari 2015 på WebCite
  14. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 55. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 1 april 2016  Arkiverad 18 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161026232758/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=3bde46f8-57f9-40b1-bc62-ed84cfcaa49f. Läst 30 oktober 2016. 
  16. ^ ”Överkalix.se - Upplev”. www.overkalix.se. http://www.overkalix.se/upplev/. Läst 19 september 2018. 
  17. ^ [a b] ”Överkalix marknad”. Överkalix kommun. http://www.overkalix.se/kommun/kultur-fritid/overkalix-marknad/. Läst 27 september 2015.