Ånäset
Ånäset är en tätort i Robertsfors kommun, cirka 13 km nordost om Robertsfors. Europaväg 4 passerar genom Ånäset. Kålabodaån flyter genom tätorten.
| Ånäset | |
| Tätort | |
 Världens största osthyvel finns i Ånäset
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Robertsfors kommun |
| Distrikt | Nysätra distrikt |
| Koordinater | 64°16′38″N 21°2′46″Ö / 64.27722°N 21.04611°Ö |
| Area | 137 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 590 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 4,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postnummer | 915 34 |
| Riktnummer | 0934 |
| Tätortskod | T8396[2] |
| Beb.områdeskod | 2409TB103 (1960–)[3] |
| Geonames | 606822 |
  Ortens läge i Västerbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Ånäset | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Historik redigera
Ånäsets tätort har vuxit upp kring Nysätra kyrkby, egentligen Nybyn, som var tingsställe för Nysätra tingslag. Det gamla tingshuset ligger än i dag kvar i Ånäsets samhälle.
Ånäset är kyrkby i Nysätra socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Nysätra landskommun. I denna inrättades för orten 14 novembers 1941 Ånäsets municipalsamhälle som upplöstes 31 december 1957. Orten ingår sedan 1974 i Robertsfors kommun.[4]
Befolkningsutveckling redigera
| Befolkningsutvecklingen i Ånäset 1960–2020[5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 507 | |||
| 1965 | 575 | |||
| 1970 | 740 | |||
| 1975 | 824 | |||
| 1980 | 845 | |||
| 1990 | 777 | 110 | ||
| 1995 | 709 | 112 | ||
| 2000 | 650 | 112 | ||
| 2005 | 622 | 112 | ||
| 2010 | 610 | 121 | ||
| 2015 | 603 | 138 | ||
| 2020 | 590 | 137 | ||
Affärer och näringsliv redigera
I Ånäset har Norrmejerier ett ostlager för bland annat Västerbottensost.[6] Där finns också en livsmedelsbutik, en järnaffär, en blomsteraffär och en pizzeria.
Osthyveln redigera
Ånäset har världens största svarvade osthyvel. Den är designad av Jörgen Holmström Ekorrbo hantverk och symboliserar porten till Ostriket.[7] Osthyveln, eller egentligen två som lutar sig mot varandra, restes 2004, kostade 110 000 kronor och finansierades av Robertsfors kommun och EU.[8] Osthyveln gick från att vara världens största till världens näst största år 2015 då det i Ringebu kommun i Norge restes en ännu större osthyvel[9] med en höjd av 7,7 meter och vikt på 820kg.[10]
Kända personer från Ånäset redigera
- Helena Lindahl, riksdagsledamot för Centerpartiet.
- Göran Stenlund, sångare
- Carl Olof Rosenius, väckelsepredikant EFS
Se även redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 24 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Carin Mannberg-Zackari. "Från barkbröd till gastronomisk förnyelse" i Svenska Turistföreningens årsbok 2001, ISSN 0283-2976
- ^ ”Utflykt fylld av nostalgi”. Västerbottens-Kuriren: s. 23. 18 augusti 2011.
- ^ ”Osthyvel för rejäla skivor i Ånäset”. Västerbottningen: s. 3. 25 mars 2004.
- ^ ”Verdens største ostehøvel” (på nb-NO). Ringebu.com. https://ringebu.com/no/attraksjoner/verdens-storste-ostehovel/. Läst 17 februari 2022.
- ^ ”Norge Rundt - Verdens største ostehøvel”. www.norge-rundt.no. Arkiverad från originalet den 17 februari 2022. https://web.archive.org/web/20220217111443/http://www.norge-rundt.no/video/9903. Läst 17 februari 2022.