Öppna huvudmenyn

Tyreoideahormoner är hormoner som naturligt bildas i sköldkörteln eller är syntetiska sådana. Tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) är de naturliga sköldkörtelhormonerna. De bildas av aminosyran tyrosin och jod, och reglerar ämnesomsättningen. De frisätts från sköldkörteln, och transporteras med blodet till kroppens cellkärnor där de binder till sköldkörtelhormonreceptorer. Tyreoniner kallas de molekyler som har blivit av med en eller flera jodatomer jämfört med T4.

Innehåll

ProduktionRedigera

Tyreoideahormonerna syntetiseras och frisätts av sköldkörteln som respons på TSH. TSH är ett hormonfrisättande hormon som bildas i hypofysen. TSH når sköldkörteln via blodet, där det binds till TSH-receptorer på cellytorna hos sköldkörtens så kallade follikelceller. Ett jodprotein, tyreoglobulin, samlar tyrosin till sig i sköldkörteln och bildar därmed tyroxin (T4) som är bundet till tyreoglobulinet. Tyroxin är en molekyl med fyra jodatomer och tyrosin. När TSH fäster vid receptorerna frisätts tyroxinet från sköldkörteln och insöndras i blodet. Via blodomloppet når hormonet alla kroppens celler.

T4 verkar dels i egen kraft, dels är det ett prohormon för det bildar i sin tur trijodtyronin (T3), den mest potenta tyreoninen, genom att ett enzym (dejodinas) avlägsnar en jodatom. Om ytterligare en jodatom frisätts bildas dijodtyronin (T2).

Till tyreoideahormonerna räknas förutom tyroxin och tyreoniner också sköldkörtelextrakt, jodtyrosin, dijodtyrosin och dextrotyroxin. Syntetiska tyroxiner som läkemedlen Levaxin och Liotyronin räknas också som tyreoideahormoner.

TransportRedigera

Större delen av kroppens T4 och T3 är bundna till transportproteinerna tyroxinbindande globulin (TBG), transtyretin (prealbumin, TBPA) och albumin. En liten andel är obundet i blodet, så kallat fritt T4 och fritt T3. Via blodomloppet når tyreoideahormonerna kroppens celler där de utövar sin funktion.

FunktionRedigera

Tyreoideahormoner reglerar ämnesomsättningen genom att de binder till sina receptorer i celler ute i kroppen. Höga värden tyreoideahormoner medför hög ämnesomsättning, och låga värden låg ämnesomsättning.

Tyreoideahormoner påverkar också hypofysen och aktiviteten hos dess protirelinreceptorer. Därigenom minskar frisättningen av TSH, vilket leder till en minskad frisättning av tyreoideahormoner. De utövar således en negativ feedback-loop.

Hormonerna ifråga spelar stor roll för nybildning av hjärnceller, från fostertiden och livet ut. Detta förklarar kretinism bland barn med hypotyreos. Liknande effekter har emellertid också hormonerna hos vuxna. Lägre nivåer tyreoideahormoner ger mindre storlek på hippocampus och sänker aktiviteten i subventrikulära zonen, ger sämre dygnsrytm, och påverkar möjligen nybildningen av celler i hypotalamus.[1]

SjukdomarRedigera

Många sjukdomar påverkar värdena av tyreoideahormoner, däribland giftstruma och hypotyreos, samt euthyroid-sick syndromes.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Remaud, Sylvie, et al. "Thyroid hormone signaling and adult neurogenesis in mammals." Frontiers in endocrinology 5 (2014).