Yxhult

svenskt byggmaterialföretag
(Omdirigerad från Yxhult AB)

Yxhult AB var ett svenskt byggmaterialföretag med huvudkontor i Hällabrottet. Företaget hade sina rötter i Yxhults stenhuggeri och blev känt för byggstenen yxhultskalksten, lättbetongen Ytong och kalksandstenen Mexitegel. Verksamheten lades ner 2004.

Yxhult
Yxhult AB från baksidan.JPG
Yxhult AB från baksidan med tillbyggnad i mexisten
SäteHällabrottet
Antal anställda140 (2004)[1]
Historik
Grundat1880
Upplöst27 januari 2004[1]
Yxhult AB från baksidan med tillbyggnad i mexisten

Historik redigera

Yxhults stenhuggeri och yxhultskalksten redigera

 
Yxhults ornamentstenhuggare, 1915.
 
Portalen för Tofslärkan 8 i Stockholm består av yxhultskalksten.[2]

Namnet Yxhult kommer från gården Yxhult i Kumla socken i Närke. Stenbrytning av kalksten, både som byggnadssten och för kalkbränning, har sedan mycket länge förekommit i Yxhult och trakterna runtom. Ugnarna eldades med ved, men 1868 började lantbrukaren Adolf Jonsson i Norra Mossby, grannby till Yxhult, använda alunskiffer från de där belägna fyndigheterna som bränsle. Adolf Jonsson var 1878 en av grundarna av Yxhults Stenhuggeri AB. Bolaget köpte egendomarna Yxhult och Hällabrottet, senare även Hynneberg samt ett par egendomar i Askers socken.[3]

År 1880 började bolaget även bränna kalk och en kalkgruva med linbana anlades. År 1883 byggde bolaget den normalspåriga Kumla-Yxhults Järnväg med anslutning till statsbanans station i Kumla. År 1886 öppnade Yxhultsbolaget kontor i Stockholm. Företaget bröt marmor i Glanshammar, Brännlyckan och Mårdshyttan. Företaget tillverkade byggnadsdetaljer i huggen kalksten, som till större delen levererades till byggen i Stockholm. Under perioden 1860–1910 kom mer än hälften av Stockholms skulpturala utsmyckningar i natursten från Yxhult.[4]. Bland större byggnader i Stockholm och Göteborg som använde yxhultskalksten för fasadutsmyckningar kan nämnas Danmarks hus, Samhällsvetenskapliga biblioteket, Kejsarkronan 6, Munkbron 9 och Tofslärkan 8.

Stenhuggerirörelsen gick i början av 1900-talet med förlust. År 1907 togs beslut om att mekanisera marmorförädlingen och effektivisera kalktillverkningen, vilket ledde till att bolaget kunde expandera. Genom inköp av Broängens marmorbrott i Mariedam förädlade man även svensk marmor, och senare startade företaget även bearbetning av ekebergsmarmor.[3]

Lättbetongperioden och konkurs redigera

 
Norra byggnaden Yxhult AB i marmor, med huvudingång
 
Norra byggnadens interiör, med marmorintarsia av Bengt Blomqvist
 
Fasad av rundhuggen, vit mexisten.

År 1929 inledde bolaget tillverkning av skifferbaserad lättbetong av typen ånghärdad gasbetong under produktnamnet Ytong. Företaget köpte även upp Ånghärad Gasbetong AB i Borensberg och Ölands Gasbetong AB i Ventlinge, vilka blev dotterbolag. Under 1940-talet anlades en ny fabrik för tillverkning av lättbetong i grannsamhället Hynneberg.[3] Totalt hade Yxhultbolaget sju lättbetongfabriker varav tre inom området Yxhult, Hällabrottet och Kvarntorp.[4]

Företaget bytte namn till Ytong AB år 1955, men bytte det tillbaka 1973 till Yxhult AB. Namnet levde dock kvar i Ytongpriset, som var ett arkitekturpris instiftat av Ytongbolagen och utdelat mellan 1974 och 1977. 1974 belönades arkitekterna Jon Höjer och Sture Ljungqvist för sin formgivning av kvarteret Sörgården i Tensta, som de delade med arkitekten Ralph Erskine för bostadsområdet Nya Bruket i Sandviken. 1977 fick Höjer & Ljungqvist priset igen, denna gång för bostadslösningar i byggnadsetapp 1 i Kista.

Kalksandsten började produceras av Yxhult 1965 under produktnamnet "mexisten", även benämnt mexitegel. Yxhult var först i Sverige med att tillverka huggen sådan mursten. Produktionen nådde sin topp 1973.[4]

Företaget begärde sig själva i konkurs den 27 januari 2004.[5] Yxhultsbolaget hade sitt av Helge Zimdal ritade huvudkontor i Hällabrottet. Genom dotterbolaget Yxhults Stenhuggeri AB bedrevs produktion av bränsle av alunskiffer, en produktion som man övertog från Svenska skifferoljeaktiebolaget. Fabriksområdet övertogs efter konkursen av Kumla kommun.

Styrelseordförande och verkställande direktörer[6] redigera

Styrelseordförande Period Verkställande direktör Period
Karl August Carlén 1951–12/1960 Bertil Carlén 1951–12/1965
Erik Carlén 01/1960–12/1965 Karlerik Savén 01/1966–10/1971
Bertil Carlén 01/1966–10/1979 Lars Sjöborg 11/1971–11/1979
Åke Palm 11/1979–05/1984 Ola Frölich 12/1979–03/1981
Tore Stenholm 06/1984–01/1985 Rurik Soko 04/1981–05/1984
Tore Persson 01/1985–12/1992 Arne Jacobsson 06/1984–06/1992
Arne Jacobsson 01/1993–12/1996 Kurt Nordman 07/1992–12/1998
Johan Rapp 01/1997–12/2000 Arne Jacobsson 01/1999–10/1999
Olof Wikström 01/2001–12/2001 Torbjörn Gustavsson 11/1999–01/2004
Lars Sjöborg 01/2002–03/2004

Nuvarande verksamhet redigera

Bolagsnamnet Yxhult har återkommit i ett företag som uppstod efter konkursen.

Det nya Yxhult AB säljer monteringsfärdiga hus, golv, med mera. Lättbetong säljs under varumärket Ytong/Xelia. Mexisten, som är ett av Yxhultsbolagets varumärken, säljs fortfarande under det namnet. Den tidigare sandstensgruvan i Kvarntorp används fortfarande som testgruva och för arkivlagring genom det associerade bolaget Svensk Berglagring Kommanditbolag.

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] läs online, sverigesradio.se .[källa från Wikidata]
  2. ^ Fastigheten Tofslärkan 8 - Östermalm, Steninventeringen 1991-1993, Stockholms stadsmuseum
  3. ^ [a b c] Svenska Stadsmonografier - Karlskoga, Kumla, Lindesberg, Nora, Askersund red. Paul Harnesk. 1946 s. 234-37
  4. ^ [a b c] Y som i Yxhult - om världskoncernen Ytong AB och dess betydelse för det moderna samhällets bebyggelse, etapp I, Linda Gustafsson, Örebro läns museum, Rapport 2007:7, http://www.orebrolansmuseum.se/download/18.3b7ad41611f3587d4c5800035/1377189242781/Y+som+i+Yxhult+-+del+I.pdf Arkiverad 4 mars 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”Yxhult i konkurs”. Sveriges Radio. 27 januari 2004. https://sverigesradio.se/artikel/358862. Läst 9 juni 2022. 
  6. ^ Yxhults historia D. 3 En betraktelse över ett svenskt industriföretag på fall. [Yxhult]: Göran Carlén. 2008. Libris 11805769 

Externa länkar redigera