Ypsilon Herculis (υ Herculis, förkortat Ypsilon Her, υ Her) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[10] belägen i nordvästra delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud på 4,74 [2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på en årlig parallaxförskjutning på 8,78 mas, sett från jorden, beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 371 ljusår (114 parsek) från solen. På det avståndet minskar den skenbara magnituden med en extinktionsfaktor på 0,09 på grund av interstellärt stoft.[5]

Ypsilon Herculis (υ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension16t 02m 47,89764s[1]
Deklination+46° 02′ 12,1371″[1]
Skenbar magnitud ()4,74[2]
Stjärntyp
SpektraltypB9 III[3]
U–B-0,32[2]
B–V-0,11[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+4,1 ± 0,5[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +55,42[1] mas/år
Dek.: -61,29[1] mas/år
Avstånd371 ± 8  (114 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()0,32[5]
Detaljer
Radie4,0[6] R
Luminositet173[7] L
Temperatur10 152[7] K
Metallicitet-0,30[8]
Vinkelhastighet7,5[4]
Ålder254[5] miljoner år
Andra beteckningar
6 Herculis, BD + 46° 2142, HD 144206, HIP 78592, HR 5982, SAO 45865.[9]

Egenskaper redigera

Med en uppskattad ålder av 254 miljoner år[5] ser Ypsilon Herculis ut att vara en utvecklad jättestjärna av typ B av spektralklass B9 III.[3] Stjärnan har en radie som är ca 4 gånger solens radie[6] och utstrålar 173[7] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på 10 152 K.[7] Den är en kemiskt karaktäristisk kvicksilver-manganstjärna med ett spektrum som visar onormalt stor förekomst av dessa element.[4]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M.
  3. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (April 1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819
  4. ^ [a b c] Adelman, S. J.; et al. (February 2006), "Elemental abundance analyses with DAO spectrograms. XXIX. The mercury-manganese stars 53 Tau, β Tau, γ Crv, and υ Her", Astronomy and Astrophysics, 447 (2): 685−690, Bibcode:2006A&A...447..685A, doi:10.1051/0004-6361:20053581.
  5. ^ [a b c d] Gontcharov, G. A. (November 2012), "Spatial distribution and kinematics of OB stars", Astronomy Letters, 38 (11): 694−706, Bibcode:2012AstL...38..694G, arXiv:1606.09028 Freely accessible, doi:10.1134/S1063773712110035.
  6. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS), 367 (3rd ed.), pp. 521–524, Bibcode:2001A&A...367..521P, arXiv:astro-ph/0012289 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  7. ^ [a b c d] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, arXiv:1208.2037 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  8. ^ Smith, K. C.; Dworetsky, M. M. (July 1993), "Elemental Abundances in Normal Late B-Stars and Hgmn-Stars from Co-Added IUE Spectra - Part One - Iron Peak Elements", Astronomy and Astrophysics, 274 (2): 335, Bibcode:1993A&A...274..335S.
  9. ^ "ups Her -- Star", SIMBAD Astronomical Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2017-04-05.
  10. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, arXiv:0806.2878 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.