Yläne gammelgård
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2024-03) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Yläne gammelgård (finska: Yläneen kartano eller Vanhakartano) är en medeltida frälsegård i Yläne i det finländska landskapet Egentliga Finland. Gården har ägds av många adliga ätter så som Fleming, Creutz, Lybecker och Jägerhorn af Spurila.[1]
| Yläne gammalgård | |
| Yläneen vanhakartano (finska) | |
| Herrgård | |
 Yläne gammelgårds huvudbyggnad
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Region | Egentliga Finland |
| Kommun | Pöytis |
| Ort | Yläne |
| Ägare | Privat |
| Färdigställande | 1790-talet |
| Arkitektonisk stil | Klassicism |
| Byggnadsmaterial | Timmer |
| Våningar | 2 |
Vägen som går genom Yläne gammelgård och förbinder Egentliga Finland och Satakunda blev under medeltiden en pilgrimsled känd som Heliga Henriks väg. Enligt legenden fördes kroppen av ärkebiskopen Henrik, som mördades på isen i Kjulo träsk, från mordplatsen till Nousis för att begravas.[1]
Historia redigera
Yläne gammelgård nämns redan på 1380-talet som en gammal frälsegård och gården bildade under medeltiden den största och mest betydande godsregionen i området. Under 1500- och 1600-talet ägdes godset av ätten Fleming. Enligt traditionen användes källarvalven i sidobyggnaden som fängelse på den tiden.[1]
I början av 1800-talet omfattade Yläne gammelgårds landområde cirka 25 000 hektar. Hälften av gården såldes till Isac Reinhold Sahlberg år 1811, och han sålde sin del till sonen Carl Reinhold Sahlberg. Sahlbergs del började kallas Yläne nygård (Uusikartano), och den andra delen kallades Yläne gammelgård.
Frans Fredrik Björni från Eura köpte Yläne nygård från Walter Reinhold Sahlbergs arvingar den 14 maj 1890. Den 10 augusti 1892 köpte Björni även Yläne gammelgård med möbler från gården sista adliga ägare, Reinhold Jägerhorn. Yläne gammelgård såldes till Björnis äldsta son, Onni Björni, den 8 april 1905, och Yläne Nygård såldes till den andra sonen, Sulho Björni, den 24 maj 1913. Senare förfinskade Onni och Sulho Björni sina släktnamn till Rantasalo.
Byggnader redigera
Yläne gammelgårds huvudbyggnad i två våningar är byggd av trä på 1790-talet, medan gårdens sidobyggnader härstammar från 1600-talet. Huvudbyggnaden har ett mansardtak och representerar klassicistisk stil. I andra våningens stora salong, rosrummet och två kabinett finns linnetapeter och dörrövermålningar dekorerade med joniska pilastrar och medaljongmotiv, målade av konstnären Pehr Sundberg från Svartå. I huvudbyggnadens interiörer, liksom i rummen i östra flygeln, finns jugendstilmålningar av konstnären Jalmari Karhula från Eura. Konstnären August Kaario från Åbo har gjort sina egna tillägg till de gamla linnetapeterna. Det är också troligt att han målade dörrövermålningarna i salen, förmodligen på 1930-talet.[1]
I slutet av 1930-talet upptäcktes en stor takmålning från stora salen i samband med restaureringsarbetet. Takmålningen, som är 8 x 9 meter stor, föreställer djävulen och är målad med oljefärg på 1600-talet. Målningen är den största 1600-talets målning målad med oljefärg i Finland.[2]
Museiverket klassificerade Yläne gammelgård och dess odlingslandskap som en värdefull byggt kulturmiljö av riksintresse år 2009.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d e] ”Yläneen Vanhakartano ja viljelymaisema” (på finska). www.rky.fi. Museiverket. https://www.rky.fi/read/asp/r_kohde_det.aspx?KOHDE_ID=173. Läst 8 mars 2024.
- ^ ”Harvinainen löytö vanhassa kartanossa. Arvokas kattomaalaus paljastunut restaurointitöiden yhteydessä Yläneellä. Suurin Suomessa tunnettu öljymaalaus 1600-luvulta” (på finska). Helsingin Sanoamt: s. 5. 20 januari 1939. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1986365?page=5. Läst 8 mars 2024.