Öppna huvudmenyn

William Y. Anderson

svensk flygaräss

William Yngve Anderson, född 28 juni 1921 Kramfors, död 9 maj 2011,[1] var en svenskfödd amerikansk stridspilot och flygaress under andra världskriget.

BiografiRedigera

Familjen emigrerade från Kramfors i Ångermanland (Västernorrlands län) till Chicago 1922. Efter att Anderson hade gått ut skolan började han jobba som bilmekaniker. Den 11 september 1941 tog han värvning vid US Army Air Forces (USAAF). Först som mekaniker och därefter som pilot, sedan han tagit examen 1942. Hans första flygplan var en Bell P-39 Airacobra. År 1943 råkade han ut för en olycka då motorn exploderade, men han lyckades nödlanda. Han tillhörde 354th Fighter Group och skickades till Europa i oktober 1943. Han var stationerad i Boxted utanför London. I Europa flög han P-51 Mustang. Han lät skriva Swede’s steed ("Svenskens springare") på alla sina plan. Den 13 april 1944 sköt han ner en Focke-Wulf Fw 190. Det var hans första officiella luftstridsseger. Han var med den 6 juni 1944 under Dagen D. Hans uppgift den dagen var att försvara transportplanen som landsatte fallskärmstrupper bakom de tyska linjerna. Den 17 juni 1944 sköt han ner en V-1 robot (räknades inte som en luftseger eftersom en robot är obemannad). Den 1 augusti 1944 sköt han ner en Messerschmitt Bf 109. Det var hans femte bekräftade luftstridsseger och han blev därmed - som enda pilot från Sverige - ett flygaress. Sammanlagt ansvarade han själv för nedskjutningen av sju tyska flygplan, dvs. helt officiellt erkända nedskjutningar.

Erkända nedskjutningarRedigera

Erkända nedskjutningar:

En del flyghistoriker tror att Anderson sköt ner fler. Anderson själv säger att han sannolikt vann 9 luftstrider.

LitteraturRedigera

  • Swedes at War (Aberjona Press 2010) av Lars Gyllenhaal och Lennart Westberg (Anderson finns på bokens omslag)
  • tidskriften Militär Historia nr 12 2010, s. 63-65

KällorRedigera