Öppna huvudmenyn

Wilhelmina Krafft

svensk målare och miniatyrporträttör
Wilhelmina Krafft

Maria Wilhelmina Krafft, född 1778, i Stockholm, död 1828 i Norrköping, senare Wilhelmina Noreus, var en svensk målare och miniatyrporträttör.

Wilhelmina Krafft var dotter till konstnären Per Krafft och Maria Vilhelmina Ekebom och syster till konstnären Per Krafft. Hon gifte sig med provinsialläkaren Olof Noréus 1805 och blev mor till målaren Pamela Noreus.

Wilhelmina Krafft och hennes bror användes av fadern som modeller i hans barnporträtt, en genre som han var banbrytande med i Sverige. Ett av dem visar sonen skissande på en teckning betraktad av sin beundrande syster Wilhelmina (1783), en annan visar Wilhelmina ensam i bön (1782).

Hon studerade tillsammans med brodern vid Konstakademien på 1790-talet och ägnade sig i synnerhet åt miniatyrmåleri där hon fick specialundervisning av Lorentz Sparrgren. Hon debuterade med brodern 1797 och ansågs så talangfull att hon belönades med medalj av akademin vid sin första utställning för "vackra prof. arbeten i mignature", troligen som första kvinna i Sverige. Hon deltog även i 1798 års utställning. Hennes stil var kylig och kall och hon var som sådan en typisk representant för den neoklassiska, empiriska stilen. Hon utförde främst personporträtt i miniatyr och tillhörde den neoklassiska målarstilen.

Hon var representerad vid Svenska konstnärers retrospektiva utställning i Stockholm 1898 och vid Bukowskis miniatyrutställning 1915. Krafft är representerad vid Nationalmuseum[1] i Stockholm.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Nationalmuseum

Övriga källorRedigera