Wikipedia

Wilhelm Berg

svensk arkeolog och författare

Georg Wilhelm Berg, född 8 augusti 1839 i Visingsö socken i Jönköpings län, död 16 juni 1915 i Kungälv,[3] var en svensk historisk, arkeologisk och genealogisk författare.

Wilhelm Berg
Född8 juli 1839[1]
Visingsö församling[1], Sverige
Död16 juni 1915[1] (75 år)
Kungälvs församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningArkeolog, författare, kassör[2]
MakaEmy Ulrika Charlotta Emerentia Berg
BarnFolke Berg (f. 1896)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Berg var son till jägmästaren och intendenten på Visingsborg, senare bankkamreraren i Jönköping, Lars Gustaf Berg och Sofia Carolina Berg, född Ekman. Han tog avgångsexamen vid Jönköpings högre elementarläroverk 1856. År 1870 kom han till Göteborg, och 1872 fick han en tjänst som kassör på Bergslagernas järnväg, och blev 1876 förste kamrer med bostad i Göteborg. Han stannade på sitt tjänst fram till 1910.[4]

Sin lediga tid ägnade han åt historiska efterforskningar och publicerade bland annat Samlingar till Göteborgs historia (2 band 1882 och 1887), Göteborgs stift under 1700-talet (1892), Augustinerklostret i Konungahälla (1894) med flera, och var även en flitig medarbetare i Svenska Fornminnesföreningens tidskrift och i den av Bohusläns hushållningssällskap bekostade Bidrag till kännedom om Göteborgs- och Bohusläns fornminnen och historia. Han var även från föreningens tillkomst 1886 sekreterare i Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening och redaktör av dess tidskrift. I Göteborgs andliga liv var Berg också verksam, bland annat som en av de främsta stiftarna av Sällskapet Gnistan och dess sekreterare under en följd av år. Ur handlingarna framgår det att Bergs energi låg bakom många av initiativen som Gnistan tog under sina första fjorton år. Vid sidan av Karl Warburg tillhörde han dessutom de flitigaste föredragshållarna. En schism i slutet av 1892, gjorde att Berg avsade sig arbetet som sekreterare i Gnistan. Under åren fram till 25-årsjubileet 1903, finns ej heller Bergs namn med över föredragshållare.[5]

Wilhelm Berg framstår i sin dagbok som en allvarlig och saklig person, observerande och registrerande. Helt främmande för humor och skämt. Han var tämligen omstridd som person, och de råkade i onåd som inte uppskattade hans gärning. Men han anses också med rätta av många som en vägröjare för kunnandet om bland annat Göteborgs kulturhistoria.[6]

Han blev 1882 korresponderande ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och 1885 ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Wilhelm Berg gifte sig den 30 oktober 1892[7] med Ulrica Charlotta Emerentia "Emmy" Gumælius (1846-1902). Han var svärfar till Gustaf Hallström.

Bibliografi redigera

Redaktör redigera

  • Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia. Del 4—9:1. Stockholm: Norstedt. 1887-1914. Libris 1852228 

Handskrifter redigera

En musiklexikon i manuskript, som finns bevarat vid Statens musikbibliotek, har tidigare felaktigt tillskrivits Wilhelm Berg. Forskning har senare visat att dess upphovsman är Josef Palm.[8]

Källor redigera

Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Berg, Georg Vilhelm  Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
  • Hemmets konversationslexikon, Stockholm 1934

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] G Wilhelm Berg, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, samlingar.goteborgsstadsmuseum.se .[källa från Wikidata]
  3. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  4. ^ fynd: Tidskrift för Göteborgs Stadsmuseum och Fornminnesföreningen i Göteborg : Arkeologi i Göteborg, [1-2/00], red. Stina Andersson, Kristina Bengtsson. Marika Hanson, Jane Jansen och Ulf Ragnesten , Göteborg 2001 ISSN 0282-7301, s. 13, "Wilhelm Berg - järnvägstjänsteman och medeltidsarkeolog," av Hans Andersson.
  5. ^ Göteborg förr och nu, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1978, s. 125ff, "Gnistan 100 år - en tillbakablick," av Erik J. Holmberg.
  6. ^ Göteborg förr och nu, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1978, s. 135, "Gnistan - några profiler," av Lars Öberg.
  7. ^ Hon står som frånskild vid sin död. Källa: Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  8. ^ Carlsson, Anders (2004). ”"Vad är detta för en kurre?" : om attribueringen av J. Palms musiklexikon på Statens musikbibliotek”. Dokumenterat : bulletin från Statens musikbibliotek (Stockholm : Statens musikbibliotek, 2000-) 2004(nr 35),: sid. 7-9. ISSN 1404-9899. ISSN 1404-9899 ISSN 1404-9899. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:statensmusikverk-1465.  Libris 9757133

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wilhelm_Berg&oldid=54225852”