Öppna huvudmenyn

Innehåll

GränsdragningarRedigera

Gränsdragningen mellan denna sida, Wikipedia:Förgreningssidor och Wikipedia:Namngivning är inte helt lätt - troligen får vi skyffla material en smula mellan dessa sidor, och kanske också upprepa oss ibland. Personligen tror jag dock att denna sida är den som borde interwikilänka till en:Wikipedia:Disambiguation; artikeln om Förgreningssidor tar ju inte upp alla aspekter av hur man skiljer artiklar vars ämnen heter lika åt och hur man ser till så folk hittar rätt till artiklarna. // Habj 2 februari 2006 kl.00.51 (CET)

Har stuvat om ordentligt, tagit bort dubbelmaterial som fanns i bägge artiklarna, och ändrat interwiki enligt ovan. Dessutom tog jag bort en utläggning om hur man gör när man vet att det finns flera betydelser men artiklar saknas. IMO krånglade stycket till mera än det tillförde. // habj 5 april 2006 kl.08.34 (CEST)

Förslag om riktlinjeRedigera

Sidan finns listad på Wikipedia:Förslag om policy och riktlinjer, vilket kanske är lite överflödigt. Om sidan slås ihop med Wikipedia:Förgreningssidor, ärvs väl riktlinjestatusen oavsett vilken titel sidan kommer att ligga under. // habj 12 mars 2007 kl. 09.39 (CET)

"Uppslagsord med flera betydelser"Redigera

Disambiguation = Betydelsesärskiljning ?


Jag la till en mall som heter Mall:Dela upp, vad tror ni om detta? Anonym 1 januari 2007 kl. 15.20 (CET)

Jag föreslår....Redigera

Att vi börjar använda mallen:

{{den här artikeln| är en diskussionssida, vill du veta vad en diskussion är se diskussion}}

Det finns motsvarande på flera andra wikipedia och den är sjukt grann och slick. Den har ett distinkt utseende så ögat filtrerar bort den snabbare än kursivtext högst upp. Viktorvoigt 30 november 2006 kl. 12.17 (CET)

Särskiljning till personerRedigera

Det blir konstigt enligt mig, om man skriver Namn (övriga betydelser) om det framför allt är ett personnamn som skall särskiljas; biografier/personer är inte andra betydelser av uppslagsordet. Jag kommer inte på något bra sätt att skriva det dock.//--IP 25 april 2007 kl. 08.32 (CEST)

SammanslagningRedigera

Jag har nu gjort slag i saken och slagit ihop (pun intended) Wikipedia:Uppslagsord med flera betydelser och Wikipedia:Förgreningssidor under det nya namnet Wikipedia:Särskiljning. Det var så mycket som upprepades att en sammanslagning kändes naturlig, och förhoppningsvis kommer den nya sidan att vara överskådligare. Om jag är helt ute och cyklar är det inte så svårt att återställa. I och med sammanslagningen tog jag också bort en del som jag tyckte kändes som upprepningar, men jag har kanske varit för hårdhänt och gjort texten för kompakt istället, så det återstår nog en del jobb innan sammanslagningen har "satt sig". Större delen av Wikipedia:Namngivning#Ord med flera betydelser borde nog också lyftas in här och ersättas med en sammanfattning på namngivningssidan, men det får väl ses som fas 2. //Essin 25 april 2007 kl. 08.32 (CEST)

Kanon så här långt! Tidigare hade vi en lista med exempel på förekommande varianter som jag föreslår att vi återinför. --Rosp 25 april 2007 kl. 08.49 (CEST)
Jag vet inte riktigt vilken du menar, men det blir säkert bra. Fanns den i någon av versionerna närmast innan jag började härja? [1] [2] //Essin 26 april 2007 kl. 20.26 (CEST)
Nja, inte riktigt det var typ 2004, men tanken är att förtydliga genom att ge (verkliga) exempel på samtliga varianter --Rosp 26 april 2007 kl. 21.01 (CEST)

FörtydligandeRedigera

Innebär detta alltså att t.ex. Fuldera (kommun, CH-GR) borde flyttas till Fuldera trots att (nästan) alla artiklar om Schweiziska kommuner har den typen av namngivning? /Lokal_Profil 25 april 2007 kl. 13.11 (CEST)

Det är tänkt att alla artiklar där det inte finns behov av särskiljning ska ligga under uppslagsord utan särskiljningsled. När detta är gjort i fallet schweiziska kommuner lär förhållandena mellan vilka som har och inte har särskiljningsled vara de omvända. /Fenix 25 april 2007 kl. 13.27 (CEST)
Inte helt säker på att jag förstod vad du menade i den andra meningen där. Jag har tidigare flyttat nån av dessa artiklar till namnet utan särskiljning men då alla var unisont namngivna tänkte jag att jag skulle dubbelkolla. /Lokal_Profil 25 april 2007 kl. 13.38 (CEST)
Många av Schweiz' kommuner har artikelnamn som inte är i enlighet med Wikipedias standard. Så det är nog bara bra om de flyttas rätt. Om jag har förstått det rätt så var tanken med den namngivningen att det senare skulle komma orter, distrikt och annat med samma namn, men så länge de artiklarna inte finns så tycker jag att artiklarna kan flyttas till namn utan särskiljningsled. --  boivie  d 25 april 2007 kl. 14.11 (CEST)
Ett tips, om någon börjar ta i flyttarbetet, kan vara att kolla på iw-länkarna ifall det finns särskiljningsled på andra språkversioner. Inte för att vi behöver göra precis som dem, men det kan ju ge en indikation på ifall det finns flera betydelser för uppslagsordet. --  boivie  d 25 april 2007 kl. 14.16 (CEST)
Har börjat flytta distrikten eftersom det verkar vara den administrativa nivån efter kanotoner. Problemet med interwikiandet är att i stort set inga av dessa artiklar under distriktnivå har nån iw. /Lokal_Profil 25 april 2007 kl. 14.40 (CEST)
Har nu (lite sent) insett att en.wp har kommunerna eller staden med samma namn på huvudnamnet och distrikten under (district) särskiljningen. Är det kanske värt att lägga vart distrikt under en särskiljning och skapa en förgreningssida från huvudnamnet då det alltid finns åtminstonne två-tre artiklar under samma namn. /Lokal_Profil 25 april 2007 kl. 14.50 (CEST)
Och nu hittade jag Användare:Skagedalobot/Schweiz kommuner, någon annan har tydligen redan funderat på detta./Lokal_Profil 25 april 2007 kl. 14.59 (CEST)
Är det inte lite onödigt att skapa förgreningssidor när det bara finns ett par tre artiklar under varje namn? Man kan ju välja en av artiklarna till att få det särskiljningsfria artikelnamnet, och där göra en hänvisning högst upp till de andra. --  boivie  d 25 april 2007 kl. 15.00 (CEST)
Hittade ännue en diskussion här. Tydligen så är det ort, kanton, kommun, krets, distrikt som är prioriteringsordningen. Flyttar därför de distrikt jag redan flyttat till Namn (distrikt) och sedan kollar jag om Skagerdalbot kan flytta alla kommunerna vid tillfälle. /Lokal_Profil 25 april 2007 kl. 15.14 (CEST)

Förgreningssida => särskiljningssidaRedigera

En förgreningssida är en sida skapad i syfte att särskilja mellan olika betydelser av ett ord. Jag tycker vi byter namn på förgreningssidorna till "särskiljningssida". // habj 23 mars 2008 kl. 11.24 (CET)

Förgreningssidor och topplänkarRedigera

Diskussionen hitflyttad från Wikipediadiskussion:Projekt länkutredning

I samband med Gustaf Sparre stötte jag på fenomenet att artiklar både listas på en förgreningssida och har en topplänk till annan artikel. I fallet i fråga innehåller förgreningssidan enbart två artiklar, och den ena hänvisade medelst topplänk till den andra utan att på något sätt nämna förgreningssidan, medan den andra inte länkade vare sig till förgrening eller den andra sidan. Jag la in en topplänk till den andra sidan, men är osäker på hur hela detta bäst bör behandlas. Wikipedia:Särskiljning säger: Vid fler än tre betydelser av uppslagsordet, och även om det finns två eller tre betydelser och en av dem inte självklart har företräde, används en förgreningssida, som listar alla de olika betydelserna. I detta fall torde förgreningen motiveras av att ingen av artiklarna har ett självklart företräde framför den andra. Men det verkar å andra sidan dels omständligt att hänvisa mellan dem m h a en förgrening, å andra sidan konstigt att inte nämna förgreningen i någondera. Jag har heller inte någon uppfattning om hur vanligt det är med denna typ av artikelgrupper. Självklart kommer det inte att kunna finnas någon riktlinje som kommer att kunna vara tillämpbar på alla situationer. Är det ett problem att man från de särskiljda sidorna inte har ett naturligt och enkelt sätt att komma till förgreningssidan? Kommer man någonsin vilja det?--sanna 24 mars 2008 kl. 16.49 (CET)

Jag har vid några tillfällen tagit bort topplänkar till förgreningssidor från artiklar som ligger under en titel med särskiljningsled. Min tanke har varit att man bara behöver länka till alternativa artiklar och förgreningssidor från titlar som är tvetydiga – om man har hamnat på en titel med specifik särskiljning är det med all sannolikhet precis dit man ska. Om andra betydelser av samma titel är relevanta för just den artikeln, till exempel en nära släkting med samma namn eller ett landområde som har uppkallats efter ett annat, borde de nämnas i löptexten. //Essin 24 mars 2008 kl. 17.06 (CET)
På enwp är instruktionen tydlig: en:Wikipedia:Hatnotes#Disambiguating_article_names_that_are_not_ambiguous. Vi borde infoga samma upplysning på någon rimlig sida. // habj 25 mars 2008 kl. 17.27 (CET)
Jag tyckte här var en rimlig sida *leende*, så jag gjorde ett tilägg--sanna 25 mars 2008 kl. 18.04 (CET)

Det är bra om det finns en länk till förgreningssidan i toppen, det är enklare att hitta runt då i stället för att behöva skriva in artikelnamnet utan parentesen i sökrutan. Jag tycker att Sannas tillägg till den där sidan är förhastat. --84.217.112.16 (diskussion) 2008-03-29T19:43:05 (Signatur tillagd i efterhand.)

Jag förstår inte riktigt vart det är du vill hitta runt till? Om du redan är på t ex V6 (musikgrupp), så har du ytterst osannolikt hamnat där för att du av misstag skrev in V6 (musikgrupp) i sökrutan, eller hur?. Jag har personligen svårt att se något mervärde i att kunna snabbt nå artikeln om t ex motorn V6 eller tuggummit V6? Jag kan inte se att dessa två senare artiklar på något sätt är relevant för artikeln om musikgruppen, om nu inte gruppen händelsevis är uppkallad efter något av dessa två andra fenomen, vilket fall detta ju skulle nämnas i artikeln; inte i en topplänk. --sanna 29 mars 2008 kl. 20.11 (CET)
Förklaringen är att man sällan hamnar på "artikelnamn (särskiljningsled)" av misstag. Man särskiljer när något är tve- eller mångtydigt; en artikel med särskiljningsled i titeln är inte mångtydigt. Detta är praxis även på enwp. Se en:Wikipedia:Hatnote#Disambiguating article names that are not ambiguous. // habj 29 mars 2008 kl. 20.15 (CET)
Man vill kanske veta vad V6 står för, slår upp ordet och får ett antal olika alternativ. Då vill man titta igenom dem och när man har klickat på en av dem vill man kanske inte återigen söka på "V6" eller behöva klicka "bakåt". Det är enklare att kunna gå direkt tillbaka till alternativsidan. Länkar till andra V6 behöver man väl egentligen inte från varje V6, men det borde alltid finnas en länk till sidan med de olika alternativen. --84.217.112.16 (diskussion) 1 april 2008 kl. 02.10 (Signatur tillagd i efterhand.)
Det låter väldigt hypotetiskt. Och så svårt är det väl ändå inte att öppna sidorna i olika flikar, alternativt att använda bakåt-knappen? Nej, ska vi ha en hänvisning högst upp i en artikel så ska det vara för att den behövs för att hitta rätt, inte för att någon eventuellt skulle tycka det vore praktiskt att bläddra mellan orelaterade artiklar. --  boivie  1 april 2008 kl. 08.59 (CEST)
Hypotetiskt? Inte alls, så gör jag ofta. Det finns dessutom en del professionella webmasters som med kraft hävdar att det alltid är bra att ha "tillbakalänkar" från olika sidor.--84.217.112.16 (diskussion) 2 april 2001 kl. 01.21 (CEST) (Signatur tillagd i efterhand.)
Jag skulle tro att det är webmastrar som jobbar med webbplatser som har en överskådlig och ganska hierarkisk struktur (med vissa sidor som är underordnade andra). Då kan en person lätt avgöra vilka sidor man ska länka tillbaka till, men med Wikipedias tätt länkade struktur, som hela tiden förändras av många olika individer, är det i princip omöjligt att avgöra vilka sidor en läsare kom till artikeln ifrån och man sålunda ska länka tillbaka till (någon kanske går igenom artiklar med samma namn, någon annan läser om alla orter i en kommun, en tredje läser om alla orter som har arrangerat sim-SM osv). Artiklarna skulle kunna bli väldigt plottriga, med en massa saker som egentligen inte har med artikelämnet att göra. Annars finns ju "Sidor som länkar hit" i vänstermenyn. //Essin 17 april 2008 kl. 16.47 (CEST)
Påståendet att det är osannolikt att man hamnat på Gustaf Sparre (talman) när man skulle till Gustaf Sparre (justitiestatsminister) stämmer nog så länge man rör sig inom wikin, men för alla som googlar sig in är risken betydligt större att man hamnar på fel Carl Hamilton, fel Exciter, fel Planet X. Därför håller jag inte med om att topplänken till förgreningssidan är onödig. Den stör väldigt lite, och kan hjälpa väldigt mycket. mvh --Mimarob 5 augusti 2008 kl. 21.32 (CEST)
Inte vanligare än att man hittar någon annan artikel när man googlar. Vi skulle ju kunna lusa ner alla artiklar med hänvisningslänkar överst, till alla artiklar som folk kan ha varit ute efter när de hittar den med google - hur intressant är det? Nog är folk kompetenta att bläddra bland googleträffarna tills de hittar rätt sida, alternativt förgreningssidan som pekar dem rätt.
Den praxis jag förespråkar är helt etablerad på enwp, och jag ser den numera som självklar. Kring 2005 resonerade jag precis som Mimarob, men sedan har jag tänkt om vad gäller vad förgreningssidan och topplänken är till för. // habj 5 augusti 2008 kl. 21.58 (CEST)
Tack, point och gliring taken. ;-) --Mimarob 6 augusti 2008 kl. 10.41 (CEST)

Sidor som länkar till förgreningar där länken vidare är röd..Redigera

I artikeln Sverige_i_Olympiska_sommarspelen_2004 länkas till förgreningssidan Emil Andersson, på vilken finns listad ett antal Emil Anderssöner, däribland

  1. Emil Andersson (skytt), fyra i olympiska sommarspelen 2004

Som synes så är länken till en artikel om skytten Emil Andersson röd. Normalt sett skulle jag ju utan att tveka "rätat länken" från artikeln direkt till rätt Emil Andersson, men hur gör vi när denna sida ännu ej finns? Om jag rätar länken nu, så stämmer systemet ihop, och en läsare av artikeln får inte den felaktiga uppfattningen att det redan finns en artikel om skytten, men samtidigt är det svårt att veta att det är ett vettigt särskiljningsled när man inte har mer info om personen i fråga (vilket ju visserligen går att åtgärda senare). Så jag tycker att man även i sådan här fall bör räta länken, men jag undrar hur denna situation brukar behandlas.--sanna 25 mars 2008 kl. 19.07 (CET)

I de flesta fall brukar jag avstå från att särskilja ute i artikeln om länken då blir röd, men jag tror inte det spelar så stor roll. I de flesta fall är det tämligen lätt att bestämma sig för ett särskiljningsled. Om vi alla tar för vana att via det enkla uppslagsordet titta på förgreningssida eller dylikt så funkar det. Vad vi bör akta oss för är att göra röda länk med särskiljningsled ute i artiklarna, utan att lägga till denna på förgreningssidan... alltid jobba mot det enkla uppslagsordet, alltså. // habj 26 mars 2008 kl. 01.23 (CET)
Självklart, röda länkar med särskiljningsled som inte förankras genom en länk på förgreningssida är en styggelse *leende*--sanna 26 mars 2008 kl. 06.10 (CET)
Det är just detta som jag tycker att vi inte dokumenterat ordentligt. Väldigt många missar detta. Förmodligen borde man skapa en egen sida Wikipedia:Jobba alltid mot huvuordet. // habj 26 mars 2008 kl. 12.42 (CET)
Det är nog ganska ofta som någon formulerar om särskiljningsledet på förgreningssidan, om denna är röd. De röda länkarna med den gamla versionen av särskiljningsledet i blir då "föräldralösa". Det kanske kan vara ett skäl att inte länka om i artikeln? // habj 27 mars 2008 kl. 17.08 (CET)
Usch, ja. Det är nästan så att detta inbjuder till att skapa stubbar av dessa små rödingar... för då flyttas nog snarare artikeln än bara döps om...--sanna 27 mars 2008 kl. 22.36 (CET)

Röda topplänkarRedigera

Röda topplänkar, är det okej? Om inte, varför inte?

Ponera att det till sidan om Anders Skurholmen pekar länkar dels till den person artikeln handlar om, och dels till en annan person med samma namn. Om man då lägger in en röd topplänk så gör man läsare som söker efter info om den person som inte har någon artikel mindre förvirrad, samt erbjuder en länk där denne kan själv skapa artikeln. För mig är detta ganska självklart bra. Jag vet dock att det finns användare som inte tycker om röda topplänkar. // habj 27 mars 2008 kl. 17.08 (CET)

Ja har inte något emot röda topplänkar som minskar förvirring... och det tycker jag de gör om det finns en uppenbar alternativ kandidat till artikeluppslaget; och uppenbar behöver ju alls inte betyda "uppenbar för mig" *leende*. Så jag tycker att röda topplänkar är helt ok.--sanna 27 mars 2008 kl. 22.38 (CET)

Särskiljningled i GrensidorRedigera

Jag upplever idag att det finns två huvudtyper av grensidor:

=Sven Svensson (olika betydelser)=

*[[Sven Svensson]], superkändis
*[[Sven Svensson (fotbollsspelare)|Sven Svensson]], fotbollsspelare i Vestberga AIK
*[[Sven Svensson (politiker)|Sven Svensson]], politiker
*[[Sven Svensson (film)|Sven Svensson]], film
*[[Sven Svensson, Kalifornien|Sven Svensson]], ort i USA

==Se även==
*[[Sven Svenson (olika betydelser)|Sven Svenson]]

{{gren}}

Och

=Sven Svensson (olika betydelser)=

*[[Sven Svensson]], superkändis
*[[Sven Svensson (fotbollsspelare)]], fotbollsspelare i Vestberga AIK
*[[Sven Svensson (politiker)]], politiker
*[[Sven Svensson (film)]], film
*[[Sven Svensson, Kalifornien]], ort i USA

==Se även==
*[[Sven Svenson (olika betydelser)]]

{{gren}}

I det förstnämnda fallet måste man "klicka" på länken eller "hovra" för att se särskliljningsledet. I det andra är det uppenbart redan när man ser sidan. Vilket är att föredra? Förvirringen är idag total på våra grensidor som ibland blandar formaten. -- Lavallen 13 juni 2009 kl. 14.53 (CEST)

Finns det något behov för läsaren att se särskiljningsledet i en grensida? Det viktiga är ju trots allt att läsaren kan ta sig vidare till den artikel som denne vill läsa. Jag tycker det ser lite märkligt ut med texten Sven Svensson (politiker), politiker, dvs att ordet politiker upprepas. --Kildor 13 juni 2009 kl. 18.56 (CEST)
Främst är det förvirringen med olika system i olika grensidor jag vänder mig emot. -- Lavallen 13 juni 2009 kl. 19.10 (CEST)

En annan variant (som jag trodde var den vanligaste) är :

*en superkändis, se [[Sven Svensson]]
*en fotbollsspelare i Vestberga AIK, se [[Sven Svensson (fotbollsspelare)]]
*en politiker, se [[Sven Svensson (politiker)]]
*en ort i Kalifornien, se [[Sven Svensson, Kalifornien]]

Det föredrar jag eftersom jag håller med Kildor om att den andra varianten som Lavallen nämner ser märklig ut, men jag tycker ändå att man bör se skillnad på länkarna. Dessutom tycker jag det blir lite överdrivet med Sven Svensson både i sidtitel, som fetstilat inledningsord och som första ord på varje rad (ibland även det fetstilat), så särkiljningen får gärna placeras före namnet. /EnDumEn 13 juni 2009 kl. 21.50 (CEST)

Förekommer ofta, ja. Att se särskiljningsledet kan vara en fördel för de ovana som ofta skriver om idrottare, som ofta har särsklijningsled. EnDumEn's variant kan jag ibland uppleva som rörig. Tror ni det går att locka wikipedianerna till en standard? Som sagt är jag inte tvär emot någon metod, utan främst emot att det ser så olika ut på olika grensidor. -- Lavallen 13 juni 2009 kl. 22.20 (CEST)
Den första variant som Lavallen anför är absolut att föredra. Den som EnDumEn föresapråkar är som väl är under avveckling. Att länken kommer först är internationell praxis, så vitt jag vet. Fernbom2 31 maj 2011 kl. 19.00 (CEST)
Som en frekvent användare av förgreningssidor föredrar jag de som visar det verkliga artikelnamnet och inga extra blå länkar. Maundwiki (diskussion) 8 april 2015 kl. 02.03 (CEST)

Parentes kontra kommateckenRedigera

En redigering jag gjorde blev ogjord med hänvisning till denna sida. Den är dock ytterst oklar. Det talas om vad som numera är praxis. Det säger mycket litet. Det kan vara på tiden att diskutera detta igen. Jag anser att det endast är årtal och yrken eller andra personbeskrivningar som bör stå inom parentes. Allt annat bör avskiljas med komma. Det är en tydlig regel. Fernbom2 31 maj 2011 kl. 18.58 (CEST)

En annan tydlig regel är att alla typer av särskiljning ska stå inom parentes. Den används på ett flertal wikipedior. Jag trodde det var av engelskspråkig påverkan vi har en del geografiska särskiljningar bakom kommatecken. Ḇọⅰⅵḙ 31 maj 2011 kl. 19.29 (CEST)
Särskiljning med kommatecken går att länka till, vilket är fördel (bland många andra). Fernbom2 31 maj 2011 kl. 19.36 (CEST)
Alla typer av särskiljningar går att länka till.
Både det som kommer efter kommatecken och inom parenteser går dessutom att bli av med med ett lodstreck. Tekniskt sett finns ingen anledning att välja det ena framför det andra, men användandet av kommatecken är ofta en anglicism.
andejons 31 maj 2011 kl. 22.55 (CEST)
Fernbom2: Hur motiverar du urvalet "årtal och yrken eller andra personbeskrivningar"? Vad jag kan se är det inget som har stöd i nuvarande SVWP-praxis, tidigare SVWP-praxis eller praxis i andra uppslagsverk på svenska (som oftast använder siffror inom parentes, men jag har också sett konsekvent användning av preciserande fraser inom parentes). Det tyngsta argument jag har sett för kommatecken (för geografiska artiklar) är att det underlättar överföring från ENWP, som huvudsakligen baserat på amerikansk, kanadensisk och australiensisk praxis tillämpar denna särskiljningsmetod på orter och andra kulturgeografiska områden. Något sporadiskt, men inte alls konsekvent, på naturgeografiska företeelser som sjöar, berg och floder (här är SVWP mer katolska än påven själv) och aldrig på organisationer. I övrigt har kommasärskiljning huvudsakligen motiverats med "vi har ju alltid haft så". Och det är inget särskilt starkt argument.
Sedan 2008 har det stått på den här sidan att partier särskiljs med parentes. Det var en kodifiering av att jag ett halvår tidigare flyttat de få partiartiklar som fortfarande använde komma (de flesta använde redan tidigare parentes). Ingen protesterade vid flytten, ingen protesterade vid den redigeringen, och jag har inte sett organisationer (som onekligen är annorlunda än platser) nämnas i de diskussioner om komma och parentes som varit sen dess. Formuleringen "Dock har det blivit vanligare och vanligare att använda parentes även för denna typ av särskiljning." tillkom när jag flyttade över denna del av riktlinjen från WP:NG. Vad jag kan minnas var det inte tänkt som ett debattinlägg utan ett ärligt försök att beskriva de sidflyttar och nyskapade artiklar som många användare gjort oberoende av varandra. //Essin 31 maj 2011 kl. 23.49 (CEST)
Eftersom särskiljning av partier med parentes har varit praxis sedan åtminstone 2008, eftersom det stämmer överens med huvudregeln att särskiljningstillägg står inom parentes, och eftersom diskussionen avstannade för två månader sedan utan att det framkom varför en omfattande omläggning till kommasärskiljning bör genomföras, tänker jag inom en snar framtid flytta tillbaka det fåtal partiartiklar som nu särskiljs med komma så att även de särskiljs med parentes. Om det blir fortsatt diskussion här avvaktar jag dock. //Essin 11 juli 2011 kl. 19.28 (CEST)
Vad gäller geografiska namn är kommatecken definitivt det vanligaste. Jag tycker därför att detta borde gälla även för partiartiklarna. Detta verkar dock inte vara en fråga som engagerar så många. Fernbom2 7 oktober 2011 kl. 11.17 (CEST)

Förgreningssida redan fr o m två betydelserRedigera

Jag tycker det vore bra med förgreningssida redan då uppslagsordet har mer än en betydelse. Så jag föreslår att nuvarande mening:

”Om det finns fler än tre betydelser av ett uppslagsord, eller om ingen av betydelserna självklart har företräde, används en förgreningssida som listar alla de olika betydelserna.”

ändras till:

”Om det finns fler än en betydelse av ett uppslagsord används en förgreningssida som listar alla de olika betydelserna.”

/--Nyström 21 februari 2012 kl. 16.13 (CET)

Jag tycker det vore dåligt. Det är onödigt att låta alla som vill läsa om ettdera namnet klicka sig fram till rätt artikel, istället för bara de som är ute efter den minst vanliga betydelsen. Majoriteten som söker på Sverige är med all säkerhet ute efter att läsa om landet, inte om diverse hymner, Tv-program eller holmar.
andejons 21 februari 2012 kl. 16.40 (CET)
Men går inte en sådan "Sverige-lösning" att kombinera med mitt förslag? /--Nyström 21 februari 2012 kl. 17.38 (CET)
Hur är praxis för närvarande? Riktlinjerna här på WP beskriver ju mer vilken praxis/konsensus som vuxit fram över tiden, inte tvärtom. --MagnusA 21 februari 2012 kl. 17.44 (CET)
Frågeställningen för min del uppstod när jag funderade på göra Tillväxtfaktorer till förgreningssida, men ändrade mig när jag läste WP:Särskiljning. /--Nyström 21 februari 2012 kl. 17.52 (CET)
Grensidor innebär alltid ett klick extra för de som söker efter en artikel. När det finns en huvudartikel och bara ett par andra artiklar tycker jag det därför är bättre att högst upp i huvudartikeln direkt länka till de andra betydelserna. Grensidor bör bara användas om det är så många artiklar att det blir för mycket text högst upp i huvudartikeln, eller då ingen av betydelserna har självklart företräde före de andra. Bοⅰⅵе 21 februari 2012 kl. 18.26 (CET)
Boivies idé låter bra, och den borde även kunna förenas med att tillåta grensida med bara två eller tre betydelser. /--Nyström 21 februari 2012 kl. 18.39 (CET)
Förmodar att vi pratar om grensidor redan vid "huvudordet" och inte de uttalade grensidorna "Huvudord (olika betydelser)". Enbart två eller tre betydelser är redan nu inte uteslutna: "om ingen av betydelserna självklart har företräde". Helst brukar vi försöka undvika grensidor överhuvudtaget för huvudordet, som Andejons och Boivie säger, men ibland går det inte att se något självklart företräde (POOMF) och då blir en grensida en naturlig nödlösning.
Däremot undrar jag om det inte står fel med "fler än tre betydelser". Jag har alltid uppfattat praxis att vi försöker undvika grensidor med enbart två alternativ, men för tre eller fler olika betydelser blir det tydligare med grensidor. Det är åtminstone så jag själv gör. --MagnusA 21 februari 2012 kl. 20.12 (CET)
Där vill jag gärna se en tydlig anslutning till MagnusA:s praxis. En topplänk går bra, men fler kan bli rörigt. Dock lägger jag ibland in någon extra vid förväxlingsrisk, i fall där en förgreningssida inte löser problemet (annat än möjligen genom ett "Se även" på slutet). Fernbom2 (disk) 4 april 2012 kl. 19.28 (CEST)
Jag ser i sig inga hinder att uttryckligen öppna för grensidor med färre än tre betydelser, men anser samtidigt att det redan nu inte finns något utpekat hinder för detta. Jag ser en förgrening som en minivariant av innehållsförteckning och det är inte rimligt att vi skall stirra oss blinda på frågan om "huvudord" i de fall då det inte går att se något självklart företräde. Med tiden kommer åsikten om vad som är huvudord alltid att växla (om än långsamt) och man måste därför alltid göra en bedömning i varje enskilt fall. Vi kan heller inte vara hur dogmatiska som helst bara för att det står i en riktlinje, utan som alltid handlar det om ett resonemang i det enskilda fallet. Jag har aldrig haft något problem att göra förgreningar med två betydelser; frågan om behovet av ett extra klick hit eller dit kan därför inte vara utslagsgivande. Riggwelter (diskussion) 4 augusti 2014 kl. 12.43 (CEST)
Jag tolkar sju månaders tystnad som ett indirekt samtycke till Riggwelters ståndpunkt. Det finns således konsensus för att det är oproblematiskt med grensidor redan vid två betydelser. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2015 kl. 12.24 (CET)
Man kan inte tala om att konsensus finns för att bryta mot en etablerad praxis när så få har uttalat sig. Något förbud mot dylika har aldrig funnits, men det finns inte någon anledning att skapa dylika när de inte behövs. /Annika (diskussion) 3 mars 2015 kl. 15.29 (CET)
Om alternativet är MagnusAs os Fernbom2s ståndpunkt så ställer jag mig nog bakom den i stället. /ℇsquilo 3 mars 2015 kl. 15.34 (CET)
Ingen anser att de bör skapas när de inte behövs. Dominerar en betydelse klart räcker det i regel med en topplänk. Det finns dock fall när en känd person inte har artikel på svenska Wikipedia. Det är då enligt min mening klart bättre att ha en grensida än att låta artikeln om en mindre känd med samma namn ligga kvar under huvudordet, för att sedan bli flyttad när den andre från en artikel. När det senare sker är det då enklast att låta grensidan vara kvar, men visst kan man i undantagsfall argumentera för ett annat handlingssätt. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2015 kl. 15.58 (CET)
Tyvärr förekommer även skapande av totalt onödiga grensidor. Exempelvis när en artikel om en förhållandevis känd person, som finns på ett flertal språkversioner, få särskiljningsled på grund av att någon upptäckt att det finns en namne, som dock endast har artikel på en språkversion (eller inte på någon). Resultatet blir i sådana fall ofta en grensida med en blå och röd länk, eftersom den som utförde sidflyttningen uppenbarligen inte har några planer på att skapa en artikel om den mindre betydande personen. Jag förstår inte vad det är för mening med sådana grensidor. /Annika (diskussion) 3 mars 2015 kl. 16.24 (CET)
När det är den mindre kände som saknar artikel är jag benägen att hålla med. Det är möjligt att jag någon gång skapat en sådan förgreningssida, men principiellt är jag tveksam till fenomenet. Att det funnits någon med samma namn som nämns i en bisats eller gömmer sig i en fotnot någonstans är inte skäl nog att flytta en sida från huvudordet. Tostarpadius (diskussion) 3 mars 2015 kl. 18.46 (CET)
Också jag, utom i ett viktigt specialfall: den eller de mest kända kan vara någon som är välkänd nu, men knappast kommer att lämna något större avtryck i historien, medan den mindre kända kan vara en nu av allmänheten bortglömd vetenskapsman som i tiderna gjort en revolutionerande insats. Då tycker jag ibland att en förgreningssida under huvudordet är bättre än att den för tillfället mest kända ges företräde. --LPfi (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.44 (CET)
Jag håller med. Att envist hävda att den andre är mest betydande leder ofta till konflikt, så den lösningen är det dessutom enklast att nå konsensus kring i det enskilda fallet, om man ser förgreningssida som en möjlighet. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.54 (CET)
Jo, när det inte är självklart vilken artikel som ska räknas som "viktigast", då kan man skapa en förgreningssida under artikelnamnet, även om det finns få betydelser. Däremot, när man redan har bestämt vilken artikel som ska få artikelnamnet utan särskiljningsled, då bör man i mycket större utsträckning lägga förgreningsinformation högst upp i den artikeln, i stället för att skapa en förgreningssida med några få betydelser. De allra flesta vill ju bara läsa "sin" artikel, och kan man undvika att de ska behöva gå omvägen om en förgreningssida, så är det mycket värt. På enwiki är de mycket bättre på att lägga förgreningssinformationen i huvudartikeln; där tror jag mig sett upp till fyra länkar i toppen av en artikel. Men då börjar det nästan inkräkta lite för mycket på den artikelns utrymme. Bοⅰⅵе 4 mars 2015 kl. 11.10 (CET)
Hur många artiklar som "ryms" i en topplänk beror också på huruvida det är möjligt att kort och tydligt särskilja artiklarna. Om t.ex. de berörda personerna har haft liknande roller och levt ungefär samtidigt blir det lätt att läsaren klickar fel person om man inte har en utförlig beskrivning, som bättre lämpar sig för en förgreningssida. --LPfi (diskussion) 4 mars 2015 kl. 11.17 (CET)
Min linje har varit att undvika att skapa alltför många förgreningssidor genom att, i enligt med det globala perspektivet, ge företräde åt en person som kan anses vara internationellt känd (det vill säga finns på ett flertal språkversioner) före den som knappast är känd utanför det egna landet. Man kan också ge företräde åt personer som är relevanta för tryckta encyklopedier framför mindre betydande personer av "Vem är vem"-klass, av vilka det numera finns många på svenska Wikipedia. En person som omnämns i många andra artiklar kan också i många fall anses vara mer betydande än den som inte nämns alls i andra artiklar. Det finns inte något förbud mot att ha förgreningssidor med endast två betydelser och i vissa fall är detta den mest lämpliga lösningen (det händer att även jag skapar dylika). Det är en bedömningsfråga, men jag anser inte att det finns någon anledning att skapa förgreningssidor när de kan undvikas. /Annika (diskussion) 4 mars 2015 kl. 11.44 (CET)
Det finns nog ingen som ser en förgreningssida som ett självändamål. Så fort det finns minsta tveksamhet om vem som äger företräde anser jag dock att det är det lyckligaste. Konflikter som den angående vilken Erik Lallerstedt som är mest känd/betydande är helt onödiga. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2015 kl. 13.20 (CET)
Det är mindre lämpligt att ta upp ett enskilt fall här, men eftersom du gör detta får jag väl svara. Arkitektens verk kommer att bestå även i framtiden och artikeln om denne kommer därigenom fortsätta att dra till sig nya läsare, medan ytterst få kommer att intressera sig för kocken om 30 år. Arkitekten har dessutom fått viss uppmärksamhet även utomlands, vilket knappast gäller kocken, och arkitekten bör därför ha företräde på grund av kravet på globalt perspektiv. Sidflyttning skapar också merarbete i form av omlänkning i de många artiklar i vilka arkitekten nämns och försvårar något länkningen i de ständigt tillkommande nya artiklar av denna typ (länkningen till artikeln om kocken kommer säkerligen alltid att vara mycket begränsad). Vilka är då fördelarna med ditt förslag? Inga alls, av vad jag kan se, så jag kan i varje fall instämma i att denna konflikt är helt onödig. /Annika (diskussion) 4 mars 2015 kl. 20.20 (CET)
Att jag tog upp det enskilda fallet var främst för att jag ville exemplifiera. Jag hoppades samtidigt på fler röster i det samtalet, vilket skulle underlätta i sökandet efter konsensus. Tostarpadius (diskussion) 4 mars 2015 kl. 22.47 (CET)
Jag reser bort i eftermiddag p.g.a. begravning, så det blir inte några inlägg från mig de närmaste dagarna. /Annika (diskussion) 5 mars 2015 kl. 12.55 (CET)
Jag upptäckte just ett exempel på en fullständigt onödig grensida: Den mycket betydelsefulla musikvetaren Guido Adler har fått särskiljningsled och en grensida har skapats där han tas upp tillsammans med en rödlänkad tysk medicinare av mycket perifer betydelse. Denna typ av sidflyttningar är för mig helt obegripliga. Anser du verkligen att det råder tveksamhet om vilken av dessa herrar som är mest betydelsefull, Tostarpadius? /Annika (diskussion) 9 mars 2015 kl. 18.26 (CET)
Jag är övertygad om att de flesta svenskspråkiga inte har hört talas om någon av dem. Jag ser grensidan som självklar i detta fall. Observera att tyska Wikipedia har motsvarande lösning. Finns interwiki kan jag inte förstå ifrågasättandet av förgreningar. Medicinaren är för övrigt ingen obskyr person utan en alltjämt verksam forskare vid det renommerade Heidelbergs universitet, ett av Europas äldsta. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2015 kl. 22.27 (CET)
Avsikten är ju att vi skall vara användarvänliga och underlätta för användarna det som de med största sannolikhet söker. Musikvetaren har med största sannolikhet en egen artikel i alla tryckta encyklopedier från 1900-talet om framåt, medan medicinaren endast finns på tyska Wikipedia. /Annika (diskussion) 9 mars 2015 kl. 22.42 (CET)
Hittills har det varit så, men inte nu längre. Jag hoppas att andra följer efter. Varför skall vi inte ha grensida när tyskspråkiga Wikipedia har det? Det är den grundläggande frågan. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2015 kl. 22.48 (CET)
Det finns ingenting som säger att vi måste göra på samma sätt som dewiki./Annika (diskussion) 9 mars 2015 kl. 22.51 (CET)
Enligt min mening är det långt bättre än att följa engelskspråkiga i spåren. Tostarpadius (diskussion) 9 mars 2015 kl. 22.53 (CET)
Min inställning har jag redan redogjort för ovan. Det spelar också mindre roll om nu kocken eller arkitekten skulle vara den mest kände (jag kan väldigt lite om arkitektur, så för mig är kocken den jag tänkter på när jag hör namnet. Andra må ha andra åsikter), men det känns väldigt märkligt om man skall ta till en särskiljningssida bara för att undvika att någon man har en avvikande mening mot i alla fall inte skall få som den vill. Läsaren som vill nå kocken (arkitekten) blir knappast gladare av att nå den via en grensida än via en topplänk.
andejons (diskussion) 5 mars 2015 kl. 13.41 (CET)

Sångare/musiker/artist?Redigera

Vilken är den bästa särskiljningen för en artist? Jonathan Johansson (musiker) är musiker, Adele (sångare) är sångare och Madonna (artist) är artist. Ghostrider ♠ 4 april 2012 kl. 19.12 (CEST)

ändringRedigera

Jag gjorde några ändringar i avsnittet ingen särskiljning i onödan.

Dels informerade jag - utan att sätta några krav på det att det faktiskt kan vara vettigt att undersöka om det finns andra, mer kända användningar av ämnet man just är i färd att skriva en artikel om och sådana fall skapa en förgreningssida. Tyckte inte det var tydligt tidigare.

Sedan ändrade jag också i texten om att den det mest kända uppslaget alltid skall ha företräde. Jag anser att det centrala är PMMF. Vad som är mest känt kan i många fall diskuteras. Vad som är känt i Skövde är det inte i Umeå, och det som är känt bland 15-åringar är det inte bland 90-åringa osv. Dessutom, om det finns 46 Nils Persson, och en av dem visserligen kan anses som något mer känd än de övriga, är det ju ändå en ganska liten procentuell chans att den som söker på uppslaget verkligen vill hitta just denne Nils Persson. I sådana fall tycker jag att det är bättre grensida på uppslagsordet.

Om någon opponerar sig är det bara att protestera.--FBQ (disk) 1 maj 2012 kl. 15.30 (CEST)

Det skulle mao innebära att vi borde flytta Göran Persson till Göran Persson (född 1949) och flytta Göran Persson (olika betydelser) till Göran Persson. Det tycker jag verkar vara kontraproduktivt. /ℇsquilo 5 maj 2012 kl. 12.13 (CEST)
Jag delar ℇsquilos uppfattning i det konkreta fallet. Just principen om POMMF gör att det för vissa uppslagsord finns självklart företräde. Däremot är de tillfällena relativt få. Fernbom2 (disk) 5 maj 2012 kl. 12.22 (CEST)
Om det tolkades så var jag kankse inte tydlig. Jag håller med om att POMMF gör att vissa upplagsord har självklart företräde, men de bör gälla just de fall då ett uppslagsord har självklart företräde, inte då en råkar vara mer känd än den andra. Jag ser inget skäl att Göran Persson flyttas - möjligen i sådana fall att Jöran Persson stavar sitt namn så och att han i sådana fall faktiskt skulle kunna ses som den mest kända av de tre.--FBQ (disk) 5 maj 2012 kl. 14.34 (CEST)
Och jag kan nog tycka att det finns en poäng i att inte försöka ändra för mycket, låt säga att Göran Persson d.y. blev socialdemokratisk partiledare och därefter statsminister? Skulle han överta upplagsordet Göran Persson, för att därefter efter hans avgång göra om det till en grensida då båda var gamla statsministrar? Om det i framtiden skulle dyka upp fler Göran Persson som skulle omtvista den nuvarande på förstaplatsen kommer jag att tycka att det är bättre att göra sidan till en grensida än börja mäta vem som var stadsminister längst, vem som uträttade flest viktiga utrikespolitiska beslut, hade bredast politiskt stöd eller liknande.--FBQ (disk) 5 maj 2012 kl. 14.50 (CEST)
Jag har svårt att se distinktionen. Hur känd måste man vara för få självklart företräde till ett artikelnamn? /ℇsquilo 6 maj 2012 kl. 12.59 (CEST)
Svårt att säga - men kan ju exemplifiera med en sida jag sprang på nyss Faust. Goethes Faust är nog definitivt den mest kända. Men folksagan är knappast okänd den heller. Det är inte heller Malows The Tragicall History of the Life and Death of Doctor Faustus som visserligen heter så och inte enbart Faust. Gounods opera är knappast okänd den heller, även om Goethes Faust nog är mer känd. De övriga betydelserna är kanske mindre viktiga. Men låt säga att man hört att Marlows teaterpjäs bygger på en tysk saga och vill läsa mer om den, är det då särskilt bra att man hamnar på Goetes Faust? Är det inte bättre att då hamna på en grensida även om man nu skulle till Goethes Faust när det trots allt finns en ganska stor chans att man faktiskt sökte någon av de övriga artiklarna? PMMF skulle jag vilja komplettera med en principen om största möjliga hjälp för wikipedaanvändaren. I många fall tror jag för övrigt att artikelskribenter inte är så väl insatta i andra områden än just de som se intresserar sig för och där de skriver sina artiklar. Då tycker jag att det är bättre att göra en grensida än att felaktig anta att ett visst område är av större betydele än ett annat. Jag tycker fortfarande att det är bättre med en grensida för mycket än en för litet, särskilt om det inte ens finns en grensida för olika betydelser. Vill man hjälpa till ytterligare kan man ju också utforma grensidan på ett sådant sätt att mer troliga sökalternativ står först. Bland annat anser jag, om det inte står i direktiven att grensidor för personnamn (Hans, Krister) först bör innehålla sådana som främst är kända under sina förnamn. Sedan kan man lista kända personer med förnamnet i bokstavsordning. Lämpligt är ju också att kungar placeras först, sedan andra kända under bara förnamnet.--FBQ (disk) 7 maj 2012 kl. 14.18 (CEST)

TopplänkarRedigera

I första stycket i den här riktlinje står om artiklar med namn som kräver ett särskiljningstilägg att dessa [ofta] ska kompletteras med "en hänvisningslänk överst på sidan i kursiv stil."

I stycket Wikipedia:Särskiljning#Hänvisning via en topplänk längre ner står att dessa inte ska användas när det finns en särskiljning med motiveringen att "Det är ytterst osannolikt att en läsare av misstag söker efter till exempel Gustaf Sparre (talman) när han eller hon i själva verket önskar läsa om Gustaf Sparre (justitiestatsminister)".

Förutom att motsägelsen i riktlinjen måste ändras tycker jag slutsatsen att inte ha topplänk är helt felaktig. Jag söker efter Gustaf Sparre utan att ha en aning om ifall han var talman eller justitiestatsminister, vad jag vet är att han var amirral. Jag väljer justitieministern men ser att han inte var amiral, då är man hjälpt av en topplänk som leder till olika betydelser och i vilken man kan prova sig fram och enkelt komma tillbaks till med samma topplänk. Eller som i fallet Gustaf Sparre välja amiralen direkt som visade sig vara varken talman eller minister och särskildes med sitt andra namn.

Dett har aktualiserats i artiklarna om Björn Samuelsson, en vänsterpartist med en moderat namne, vars topplänkar raderats med hänvisning till praxis. Vet jag bara att han var riksdagsman ger topplänken info om att det finns fler och den ger en länk till dessa. För mig är det självklar och värdefull information och support till våra användare. Däremot förstår jag inte vinsten med ta bort dem. Diskussionen startades här:Användardiskussion:Tostarpadius#Angående länk till förgreningssida.--LittleGun (disk) 13 februari 2013 kl. 20.23 (CET)

Som framgår av min diskussionssida anser jag att nuvarande praxis är synnerligen välmotiverad. Jag ser inget som helst behov av topplänkar i dessa fall. Tostarpadius (disk) 13 februari 2013 kl. 20.29 (CET)
Varför skulle vi inte bjuda läsarna på den servicen att berätta att de kanske hamnat fel? När det gäller exemplet med Björn Samuelson så har de ju samma yrke, en sökning i en (extern) sökmotor på exempelvis "Björn Samuelson politiker" kräver alltså kunskap om partitillhörigheten för att användaren ska komma rätt. Om då läsaren hamnar fel är det väl trevligt att vi kan upplysa om att det finns en till?
Vad är egentligen anledningen till att de tas bort om nu någon brytt sig om att lägga in dem? Om det bara är "enligt praxis" så undrar jag varför vi har en praxis att raden inte ska vara där, vad ställer den till med som förtjänar att den tas bort? /Hangsna (disk) 13 februari 2013 kl. 22.33 (CET)
Anledningen att ta bort är att en hänvisningslänk längst upp i artikeln en liten aning stör, dels estetiskt och dels så tillvida att jag som läsare först "tvingas" läsa den innan jag kommer till själva artikeln. Därför bör det vara rimligt motiverat att placera hänvisningen där. Frågan är alltså om det är det. Jag har hittills inte tyckt det, med just den motivering som Littlegun hänvisar till ovan. Om man söker på bara namnet kommer man rimligen till en grensida eller till en sida med topplänk. Men om man väl har kommit till en specifik sida har jag tänkt mig att man först nått grensidan och lätt kan gå tillbaka dit om det visar sig att man hamnat fel. Jag har inte tänkt på att man kanske kommer till den specifika sidan direkt från en sökmotor. Kanske är den möjligheten tillräckligt argument för att motivera topplänk trots allt. Å andra sidan tror jag att den som kommer till en wp-sida med särskiljningsled anar att en sökning på namnet i sökrutan har goda möjligheter att leda rätt. /Dcastor (disk) 13 februari 2013 kl. 23.50 (CET)
Jag är för hänvisningslänkar. Kommer man direkt från en länk i en artikel kan det vara bra att veta att det finns/har funnits flera personer med samma namn. Många historiska personer har haft samma namn och det är lätt att ta miste. --NERIUM (disk) 14 februari 2013 kl. 09.46 (CET)
Topplänkar är till för att läsaren skall hitta rätt artikel, och bör vara så få och korta som möjligt för att inte störa mer än nödvändigt. De är inte till för att ge upplysningar om risker för sammanblandnigar om man kan vara någorlunda säker på att läsaren kommit rätt. Vi har till exempel artiklarna Ajax den mindre och Ajax den större, där risken för sammanblandning är stor (det är därför epiteten tillkommit), men det kan man berätta i artikeln, inte i en not innan den. Kommer fel gör man antingen genom en felaktig länk, och då är det den som bör rättas, eller från en särskiljningssida, och då bör man först se till att de blir bättre.
andejons (disk) 14 februari 2013 kl. 11.45 (CET)
Det var omöjligt att förstå innan du var inne och redigerade i artiklarna. --NERIUM (disk) 14 februari 2013 kl. 12.06 (CET)
Man kan även komma fel från en googesökning. På enwiki är de generösa med topplänkar, och där har det hänt att jag haft nytta av dem då jag googlat på något, klickat på första wikipedialänk som kommit upp, och därefter insett att jag hamnat på fel artikel. Däremot vet jag inte om det är skäl nog för att vi också ska bli mer generösa med dem. Bοⅰⅵе 14 februari 2013 kl. 13.21 (CET)
@Nerium: jag håller med, men det var för att Ajax den store var så förvirrad i allmänhet.
andejons (disk) 14 februari 2013 kl. 13.59 (CET)
(avindenterar) Det här är samma ämne som #Förgreningssidor och topplänkar ovan. Där ges IMHO goda argument för att minimera antalet topplänkar från redan särskiljda sidor. Däremot är det, som flera redan har påpekat, bra att ta upp andra ämnen med samma namn i brödtexten om det finns en direkt koppling utöver namnet.
Den enwp-riktlinje som refereras till i den tidigare diskussionen togs alldeles nyligen bort. Den huvudsakliga diskussionen om det verkar vara en:Wikipedia talk:Hatnote#Hatnotes for disambiguated topics, och jag håller nog inte helt med om att de skulle vara eniga där. Tre saker som tas upp där är värda att uppmärksamma:
  • Topplänkar från en redan särskiljd sida sägs kompensera för att det inte alltid går att nå de särskiljda sidorna med länkar från grundordet. Det ska alltid gå, om inte är det den änden som ska åtgärdas först. Detta hjälper navigering både inom Wikipedia och utifrån.
  • Om en betydelse är dominerande ska den verkligen ligga under grundordet. Här tror jag att svwp är bättre än enwp, som ofta lägger på geografiska särskiljningsled i onödan för att passa in i ett mönster. Var gränsen går kan förstås diskuteras, vilket jag bland annat har gjort på diskussion:Austin, diskussion:Princeton och diskussion:Perth, Western Australia.
  • Om ett särskiljningsled inte är entydigt, men ändå används för en artikel, ska man kunna ta sig därifrån till de andra artiklarna som skulle kunna ha det särskiljningsledet. Om det till exempel skulle finnas en hyfsat känd socialdemokratisk Sven Svensson (politiker) född 1935 ska man därifrån även kunna nå de mindre kända Sven Svensson (bondeförbundare) och Sven Svensson (socialdemokrat, född 1940). I många fall, till exempel de aktuella Samuelsönerna, är det nog lämpligare att omdirigera det icke-entydiga särskiljningsledet till grensidan.
//Essin (disk) 14 februari 2013 kl. 14.23 (CET)
Essin har sammanfattat det mesta som behöver sägas i ämnet. Icke-entydiga särskiljningsled bör undvikas i största möjliga mån. Tostarpadius (disk) 14 februari 2013 kl. 14.32 (CET)
Nja, icke-entydiga särskiljningsled är självklart, det är inte det frågan handlar om. Eftersom särskiljningsled krävs, som i fallet med samuelsönerna, så är grundordet lika, i det här fallet identiskt. Entydigare särskiljning än moderat resp. vänsterpartist är svårt att få. Varför topplänken blir onödig istf service framgår inte. Snarare tvärtom.--LittleGun (disk) 14 februari 2013 kl. 15.09 (CET)
Vem blandar samman en vänsterpartist och en moderat? Dcastor skriver ovan: "Anledningen att ta bort är att en hänvisningslänk längst upp i artikeln en liten aning stör, dels estetiskt och dels så tillvida att jag som läsare först "tvingas" läsa den innan jag kommer till själva artikeln." Den är i vägen om den inte behövs, så enkelt är det. Tostarpadius (disk) 14 februari 2013 kl. 15.30 (CET)
Den som söker efter en politiker kan mycket väl blanda samman en moderat och en vänsterpartist, kanske är det just partitillhörigheten som den som söker kan vara intresserad av? Jag håller i övrigt med om att vi inte ska ha onödiga topplänkar, så vackra är de ju inte. Men i fallet med Samuelsson så tycker jag det borde vara länkar mellan då vi i detta fall inte använder "Namn (politiker)" som särskiljande utan just partitillhörigheten. Om vi hade använt "Namn (Politiker)" och den andra Samuelsson hade varit "Namn (fotbollsspelare)" så hade jag gott kunnat skippa topplänken. I det aktuella fallet anser jag dock att det är möjligt att hamna på fel person och faktiskt tro att man hamnat rätt, det tycker jag är den största anledningen att länka någon vidare, att berätta att "hey, hamnade du på rätt Samuelsson nu?". /Hangsna (disk) 14 februari 2013 kl. 17.20 (CET)
Kan inte annat än instämma. Förstår inte alls vilken skada det skulle göra att vi ger läsarna den servicen att kunna skaffa mer kunskap. Jag har själv många gånger av ren nyfikenhet klickat på en länk till en särkiljningssida. Hur kan det vara i vägen ? Ghostrider ♠ 14 februari 2013 kl. 18.28 (CET)
Det är i vägen eftersom man hamnar i en annan artikel som visserligen kan vara intressant, men som inte är det man ville ha information om. 90.227.135.41 14 februari 2013 kl. 20.01 (CET)
Och om man är intresserad av särskiljningssidan, så är det mycket enklare att endast klicka på länken, än att behöva skriva in sökordet. Om man tar bort länken kan man åtminstonde lägga in den under rubriken se även. Ghostrider ♠ 14 februari 2013 kl. 18.30 (CET)
Syftet med topplänkar är att leda rätt om det finns risk att någon hamnat i fel artikel. Under "Se även" i slutet av artikeln är det för sent att påpeka att någon kan ha hamnat i fel artikel. I så fall tycker jag fler topplänkar är ett mindre dåligt alternativ, men föredrar nuvarande riktlinje om färre topplänkar. 90.227.135.41 14 februari 2013 kl. 20.01 (CET)
Jag instämmer med ip-numret. Tostarpadius (disk) 14 februari 2013 kl. 20.56 (CET)
Det gör nog jag med, i det fallet att topplänkar inte ska användas till att bygga ett nät (de ska bara vara där de behövs, vilket jag anser att de gör i Samuelson-fallet) samt att innehållet under "Se även" nog bör vara mer kopplat till själva artikeln än att den har ett liknande namn. Men inget av dessa båda fall hör väl riktigt till ämnet vi diskuterade här?
Vad det handlar om är väl hur stor risken är att någon kan hamna fel och hur lätt vi då ska peka den personen rätt? /Hangsna (disk) 14 februari 2013 kl. 21.00 (CET)
Varför skulle de behövas? Topplänkarna går tillbaka till särskiljningssidan. Om man bara söker på namnet hamnar man där från början, och kan sedan lika gärna ta sig tillbaka genom att använda webbläsarens historik. Om man vill hjälpa läsaren att hitta rätt politiker direkt kan man ge uppgifter om hemort också - det är nog få tillfällen när varken hemort eller partitillhörighet är nog för att veta att man fått tag i rätt person.
andejons (disk) 14 februari 2013 kl. 21.08 (CET)
Man kanske vill vidga sina vyer? Ghostrider ♠ 14 februari 2013 kl. 23.25 (CET)
Om man tar t.ex. fartygsartiklarna, så är det inte helt ovanligt att samma namn burits av flera fartyg, se t.ex. HMS Halland (Hnd), och här tror jag nog att det är många som klickar vidare på topplänken av det skälet att man vill se vilka andra fartyg som haft namnet. Ghostrider ♠ 14 februari 2013 kl. 23.28 (CET)
Syftet med topplänkarna är att hänvisa användare som kan tänkas ha kommit fel vidare dit de egentligen ville. Syftet är inte att ge allmänna tips på andra sidor som kan vara roliga att läsa, hur skoj det än kan vara att klicka och se var man råkar hamna. Vore syftet det senare kunde vi ha fyra skärmlängder med länkar överst i varje artikel. /Dcastor (disk) 15 februari 2013 kl. 00.07 (CET)
Precis. Vilket alltid är en risk vid särkilda (?) sidor. Vi kan inte förutsätta att en person som googlar på +Björn Samuelson +politiker vet vilken partitillhörighet denna har, eller på samma sätt googlar om ett fartyg och hamnar fel. Ghostrider ♠ 15 februari 2013 kl. 09.12 (CET)
Det räcker med att ha en topplänk överst. Finns det många artiklar med samma namn är det bättre att göra en förgreningssida. --NERIUM (disk) 15 februari 2013 kl. 09.28 (CET)
Absolut, frågeställningen ovan gäller en eller ingen.--LittleGun (disk) 15 februari 2013 kl. 09.34 (CET)
(avindenterar) Vad jag skulle vilja se är att vi använder topplänkar när vi går ett extra steg för att särskilja artiklarna eftersom risken att någon hamnar fel då är större och (enligt min mening) tillräckligt stor för att läsaren kan tro att den hamnat rätt. (Jag förutsätter att läsare inte har stenkoll på våra regler för namngivning och särskiljning i flera led.) För att ta exemplet med Björn Samuelsson. Där finns det två politiker och en jazzmusiker. Skillnaden mellan en musiker och en politiker gör det osannolikt att den som läser hamnar på fel och inte förstår det. Om det bara funnits en politiker hade vi haft Björn Samuelsson som förgrenar mellan Björn Samuelsson (jazzmusiker) och Björn Samuelson (politiker) och då hade vi inte behövt ha topplänkar i björnarna. Däremot, när vi får gå ett steg längre för att skilja dem åt, det vanliga (yrke) räcker inte utan vi måste specificera personen ännu mer, då tycker jag en topplänk är på sin plats.
Ett redan existerande exempel är Maria Karlsson, en förgreningssida. I artikeln Maria Karlsson (manusförfattare) behövs ingen topplänk, den naturliga särskiljningen räcker. Däremot så finns där två fotbollsspelare: Maria Karlsson (fotbollsspelare född 1983) och Maria Karlsson (fotbollsspelare född 1985). För dessa båda artiklar räcker inte (fotbollsspelare) för att skilja dem åt utan vi måste gå ett steg längre för att skilja personerna, då bör vi ha topplänkar mellan dessa artiklar. /Hangsna (disk) 15 februari 2013 kl. 09.35 (CET)
Behöver vi särskiljningsord behöver vi topplänk tycker jag.--LittleGun (disk) 15 februari 2013 kl. 15.43 (CET)
Jag håller helt med LittleGun i den frågan. Topplänkar är ett av de viktigaste verktygen för att bygga ett nät. Därför tycker jag att det är självklart att alla särskiljda artiklar har en topplänk till en förgreningssida eller motsvarande. /ℇsquilo 16 februari 2013 kl. 14.17 (CET)
Och jag tycker de inte har något som helst med nätbyggande att göra. Om jag hamnat på Göran Persson (född 1960), varför skulle jag vilja ha en länk till f.d. statsministern? Jag ser ingen situation där det är rimligt - antingen har jag sökt på namnet och klickat mig fram till rätt person, eller så har jag hamnat där via en direktlänk, och då får man väl anta att den faktiskt pekat på rätt person. Varför skulle då det faktum att han har tre namnar (varav en också politiker, verksam samma tid och i samma parti) vara så viktigt att det måste kastas i mitt ansikte det första som sker?
andejons (disk) 16 februari 2013 kl. 16.09 (CET)
Eller så har du sökt på namnet och klickat dig fram till fel person. Det var kanske den f.d. statsministern som du ville till, men inte hade någon aning om att han är född 1949. Lyckas man komma till någon av de tre riksdagsmän som heter Anders Svensson så har man ingen aning om ifall man läser rätt artikel om man inte får en topplänk där man kan hitta de andra två riksdagsmännen med samma namn. /ℇsquilo 17 februari 2013 kl. 11.46 (CET)
Jag ändrar mig, topplänkar kan nog användas oftare. Men Mall:Olika betydelser blir fel eftersom X (jazzmusiker) inte är en annan betydelse av X (politiker) (om inte musikern också är känd som politker). Någon variant av Mall:Förväxlas passar bättre. 90.227.135.41 17 februari 2013 kl. 12.30 (CET)
Om jag söker på Göran Persson så hamnar jag direkt på statsministerns sida. Om jag inte fattar att jag hamnat rätt utan går vidare till särskiljningssidan och väljer "Göran Persson (född 1960), socialdemokratisk politiker från Skåne" istället för "Göran Persson (född 1949), socialdemokratisk partiledare och svensk statsminister 1996–2006", så har jag alltså kapitalt misslyckats två gånger. I det läget så får vi väl sätta topphänvisningen i 300% och illrött om det skall kunna tänkas hjälpa. Och om jag nu skulle söka på Anders Svensson istället, så kommer jag till en särskiljningssida, där jag återigen bör kunna antas göra rätt val. Kan jag inte det så fungerar webbläsarens historik lika bra som någon topplänk.
andejons (disk) 17 februari 2013 kl. 13.22 (CET)
Om man ska fortsätta med Göran Persson som exempel så är detta ett mycket troligt scenario: Någon vill veta mer om Göran Persson och hans valförlust. Han använder då antingen Wikipedias egna söksida eller Google och skriver in "'Göran Persson förlustval'". Första länken på sökresultatet (både för vår söksida och Google) är till en wikipediaartikel med sammanfattningen "'Göran Persson (född 1960) - Wikipedia Göran Persson, benämnd Göran Persson i Simrishamn i riksdagen ... Persson förlorade 2010 sin riksdagsplats i och med socialdemokraternas förlustval.'". Personen har ingen aning om när Göran är född så han är övertygad att han hittat rätt. När han väl kommer till artikeln så kommer han antingen tycka att vi har en väldigt mager artikel om Göran, eller så kommer han inse att han faktiskt kommit fel men det finns ingen topplänk som leder honom rätt. Jag var själv emot topplänkar tills jag läste igenom denna diskussion och tänkte om. De behövs.AlphaZeta (disk) 17 februari 2013 kl. 15.13 (CET)
Om någon vill veta mer om valet så är inte rätt artikel Göran Persson, utan rimligen Riksdagsvalet i Sverige 2006 (eller för den delen Riksdagsvalet i Sverige 1998), men dit kan vi rimligen inte dirigera läsaren genom några topplänkar.
andejons (disk) 17 februari 2013 kl. 17.16 (CET)
Tycker AlphaZetas inlägg förklarar varför topplänkarna fyller en bra funktion och en service för läsarna. Ghostrider ♠ 17 februari 2013 kl. 19.39 (CET)

Bifoga gärna källor till de rödlänkadeRedigera

Diskussionen flyttad från Diskussion:Harry Persson --Stighammar (diskussion) 25 mars 2014 kl. 12.17 (CET)

Bifoga gärna källor till de rödlänkade namnen så ökar chansen att artiklarna blir skrivna. Vänligen Pontuz (diskussion) 24 mars 2014 kl. 16.21 (CET)

Jag tog tillfället i akt att skriva om en av de nu levande rödlänkade, Harry Persson (pianist), så då är det ytterligare en med i diskussionen... Däremot vet jag ännu inget om den listade "skådespelare, född 1923", men det kan vara en lokal teateraktör eventuellt? Pianisten är också född 1923 och har varit skådespelare i en TV-serie, om det möjligen kan vara denne medverkande i Röd snö (TV-serie) som åsyftas? Det är inte omöjligt.--Bemland (diskussion) 25 mars 2014 kl. 03.27 (CET)
Jag kan inte förstå poängen med att lägga in källor på förgreningssidor. Däremot vore det positivt om de finge poster på Wikidata. Tostarpadius (diskussion) 25 mars 2014 kl. 06.10 (CET)
Jag ser det som ett problem att långa listor med röda länkar kan vara helt ostyrkta och det är omöjligt att veta varifrån personen fått informationen. Där kan stå strunt och det är svårt/omöjligt att rensa ut. Ang wikidata: Med tanke på hur ofta formuleringarna i rödlänkarna på förgreningsidor ändras, och hur sällan objektet på wikidata skulle uppdateras, tror jag det vore olyckligt. --Stighammar (diskussion) 25 mars 2014 kl. 08.48 (CET)
Det jag menar är att det är på Wikidata källorna hör hemma, inte på våra förgreningssidor. Saknas dylika hör de däremot inte hemma där. Tostarpadius (diskussion) 6 juni 2014 kl. 07.15 (CEST)
Att vara tvungen att gå till Wikidata för att avgöra sådana saker är inte en praktisk arbetsmetod. den exkluderar IMHO alldeles för många människor. --Stighammar (diskussion) 8 juni 2014 kl. 00.22 (CEST)
De som eventuellt exkluderas av detta kan lugnt låta rödlänkarna stå kvar. Tostarpadius (diskussion) 8 juni 2014 kl. 06.24 (CEST)
Skulle det kanske annars vara en ide om man klickar på rödlänken och sen lägger in källor på diskussionssidan till den (blivande) artikeln? /Hangsna (diskussion) 8 juni 2014 kl. 09.26 (CEST)
Det kan man mycket väl göra i undantagsfall. När artiklarna finns på andra språkversioner och objekten därmed redan på Wikidata ser jag det som överflödigt. Tostarpadius (diskussion) 8 juni 2014 kl. 14.23 (CEST)

Wikidata i all ära, men den information som anges på svenska Wikipedia bör också vara källbelagd här. Om en post i en lista är rödlänkad bör en källa motivera dess plats (alternativt en länk till en annan artikel, såsom i fallet med Edvard Perssons son). Är posten blålänkad anser jag att det räcker att artikeln som länken pekar på motiverar postens plats (med källstöd förstås). /Dcastor (diskussion) 30 november 2015 kl. 11.03 (CET)

Att fylla förgreningssidor med källor är i mina ögon direkt olämpligt. Finns artiklarna länkade på motsvarande ställe på någon annan språkversion räcker det mer än väl. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 18.18 (CET)
Det finns väl ingen länk vare sig till Wikidata eller artiklar på andra språkversioner från rödlänkade poster på förgreningssidor? Vi brukar inte ha källreferenser eller liknande länkar på förgreningssidorna, men antingen sådana explicita länkar eller en referens synlig bara i redigeringsläge (<-- se [länk] -->) hjälper åtskilligt om man vill rensa i listan. Det senare borde vara okontroversiellt. --LPfi (diskussion) 1 december 2015 kl. 15.50 (CET)
Nej, jag rensar gärna bort sådant krafs. Tillfälligt kan man ha text som endast ses i redigeringsläge, men i längden ser jag det som en styggelse, med enstaka undantag. När finns det skäl att plocka bort namn, annat än när de lagts in av okända IP-nummer? Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 15.57 (CET)
"Att fylla förgreningssidor med källor är ... direkt olämpligt." Varför då? Vad bottnar detta motstånd mot källor i? Det är väl klart att det är rimligt att man utifrån en förgreningssida (inklusive artikel länkad därifrån) skall kunna bedöma huruvida påståenden på nämnda sida om en person går att belägga? /Dcastor (diskussion) 1 december 2015 kl. 16.07 (CET)
Naturligtvis är länkarna avsedda att vara tillfälliga: när artikeln skrivits behövs de inte längre, och bara sådant som är värt en artikel skall finnas med. Men utan länkarna är det mycket svårt att veta om ett (för en själv okänt) artikelämne bör ha en artikel. Jag undanber mig å det bestämdaste att behöva analysera artikelhistoriken för att se om en punkt i listan lagts in av en pålitlig användare eller inte – och att konsekvent ta bort rödlänkar som lagts in av okända är väl knappast lämpligt (skall man behöva analysera och bedöma användarens redigeringshistorik också – en vandal kan mycket väl vara inloggad och ha konstruktiva redigeringar). Google och Wikidata är trubbiga verktyg – det är inte alltid klart huruvida ett Wikidata-objekt syftar på artikelämnet ifråga, en massa relevanta artikelämnen saknas på nätet och det är jobbigt att kontrollera huruvida någon av Google-träffarna syftar på Göran Persson (författare), 1920-1953. --LPfi (diskussion) 1 december 2015 kl. 22.17 (CET)
Jag ser detta mest som en teoretisk fråga. Det finns normalt ingen anledning att rensa i dessa listor. Källor hör absolut inte hemma där. Dold text kan jag till nöds acceptera. Själv brukar jag gå till andra språkversioner. Det är helt obegripligt för mig att det bär emot. Tostarpadius (diskussion) 2 december 2015 kl. 01.38 (CET)
Det är inte helt ovanligt att personer som aldrig skulle klara SFFR läggs in på förgreningssidor, och jag tycker endast artikelrelevanta artikelämnen skall tas upp på förgreningssidorna (plus eventuellt korta förklaringar om etymologi eller dylikt). Att inte överhuvudtaget rensa skulle betyda att man lämnar fältet fritt för allsköns lustigkurrar (alla källarbandsartister skulle förstås också figurera på grensidorna). De andra språkversionerna ger gott stöd (jag brukar ofta utvidga förgreningssidor på basen av vad som finns på andra språkversioner), men dels är vars och ens språkkunskaper begränsade, dels finns det gott om artikelämnen som inte ännu behandlas på någon som helst språkversion. Utom fall som den ovannämnda (tänkta) författaren har jag svårt att tänka mig vilken sökning som skulle berättiga strykandet av Li Dong (politiker), 1943–. --LPfi (diskussion) 2 december 2015 kl. 11.40 (CET)
Jag har överhuvudtaget inte sett detta problem i verkligheten och då har jag ändå sysslat företrädesvis med biografier och namnförgreningssidor här i snart sju år. Tostarpadius (diskussion) 2 december 2015 kl. 16.24 (CET)
Vi har ett enormt problem med bristande källangivelser. Uppslagsverket fungerar ändå, men är sämre än vad det kunde varit. Likaså fungerar förgreningssidorna utan källor, men de vore mycket bättre med. Varför vissa informationsbärande sidor skulle vara undantagna från källkrav är mig en gåta. /Dcastor (diskussion) 6 december 2015 kl. 22.45 (CET)
Håller helt med Dcastor att källkrav ska krävas på alla sidor. För ett exempel, gå till: Andreas Johansson En förgreningssida som har en rödlänk till Andreas Johansson (fotbollsspelare, född 1990). En spelare på elitnivå eller i korplaget? AlphaZeta (diskussion) 6 december 2015 kl. 23.03 (CET)
Källor har inte på förgreningssidor att göra. Misstänkta tramsinläggningar bör rullas tillbaka direkt. Vi kan vara skoningslösa mot okända ip-nummer i detta fall. Tostarpadius (diskussion) 22 januari 2016 kl. 21.26 (CET)
När jag började med fixandet av förgreningssidor efterfrågade jag källor och fick svaret, inte på förgreningssidor. Jag tror att det är bra om faktakoll och relevanskoll sker i artiklarna och inte på förgreningssidorna. Om påståendet på en förgreningssida inte finns förklarat i målartiken bör det tas bort oavsett om skrivet av IP nummer eller den mest förtrodda. Påståenden utan målartikel bör tas bort eller flyttas till en artikel. Dessa är inte så vanliga på förgreningssidor. Röda länkar är vanligare, många kommer från översatta förgreningssidor från de vanligaste språken vi förstår, personer, orter och musik där alla inte ens alltid är rödlänkade. Röda länkarna kan vara kvar utan källor så länge de är korta nog, verkar rimliga och inte försöker kringgå den koll som sker i artiklar. Om det finns wikilänkar till de röda länkarna från artiklar bör de finnas kvar på förgreningssidan. Röda länkar som går till raderade artiklar bör tas bort som t.ex Andreas Johansson även om det som i detta fall finns wikilänkar från artiklar. Maundwiki (diskussion) 23 januari 2016 kl. 14.17 (CET)

[åter till vänster]
Så hur gör vi med fall som de ovannämnda "[Göran Persson (författare)] (1920–1953)" och "[Li Dong (politiker)] (1943–)" och med en "[Johan Aspgren (musiker)] (1988–)", om vi antar att sådana poster lagts in av oinloggade från telia-adresser eller konton med ett mindre antal andra redigeringar? De verkar väl rimliga, men kan vara interna skämt eller kompisar/släktingar utan relevans. Författaren kan man stryka om han antas vara svensk och inte finns i Libris, men varför anta att han är svensk? En kinesisk politiker kan ha haft en betydande karriär utan att finnas omskriven på svenska eller engelska. Musikern borde eventuellt hittas på Internet, men om vi hittar en relevant solist Johan Aspgren, omskriven utan födelseåret, skall vi då anta att det är honom rödlänken syftar på och inte en okänd namne?

Det är möjligt att missbruk inte förekommer allmänt, men jag ser inte fram emot en situation där vi inser att någon lagt in ett stort antal halvbekanta på olika förgreningssidor, användande olika ip-nummer och marionetter, så att vi antagligen upptäckt bara en bråkdel av skämtposterna. Skall vi då stryka alla rödlänkar eller låta skämten ligga kvar?

--LPfi (diskussion) 23 januari 2016 kl. 20.57 (CET)

Som denna MNP. Maundwiki (diskussion) 25 januari 2016 kl. 21.01 (CET)

Justering ang länkar till grensidorRedigera

Jag har nu påbörjat en uppstyrning av strukturen och språket på denna sida. Materiellt ska det mesta vara intakt, med ett undantag:

Jag har infört förtydliganden angående hur vi bör hantera de situationer med länkar till ett subjekt som saknar artikel, men där artiklar om andra subjekt med samma namn finns. Ändringarna återfinns i styckena "2.2.1 Länkar till förgreningssidor" och "1.4 Alltid en sida under uppslagsordet".

Kontentan i ändringarna är, att länkar i dessa fall bör peka mot en grensida. Subjekt som inte är relevanta för en egen artikel bör helt avlänkas, men i annat fall bör länken till grensidan i dessa fall kvarstå.

Alternativet att rödlänka till ett artikelnamn med särskiljningsled är, att man inte vet vilket namn/särskiljningsled en framtida artikel kommer att få. Risken är då att länken kvarstår som röd och obrukbar även efter att en ny artikel skapats. Bakgrunden är en diskussion jag haft med användare:Maundwiki.

Synpunkter välkomna. /Urbourbo (diskussion) 22 september 2014 kl. 15.22 (CEST)

Håller med, det finns ju även andra skäl att försöka skapa en grensida med rödlänkar - om användare NN1 skapar en artikel om fotbollsspelaren Nils Nilsson i Örgryte och därefter en mängd anknytande artiklar där det kanske handlar om flera hundra inlänkar till denne Nils Nilsson. Om NN2 senare vill skapa en artikel om Nils Nilsson nobelpristagare och författare, så kommer man för att göra om Nils Nilsson till grensida tvingas ändra i hundratals artiklar. Om det nu finns dussintals kända Nils Nilsson och ytterligare några halvkända, så finns det garanterat ett antal omnämnanden av namnet som rödlänkas, en del kommer troligen att ha rödlänkats innan artikeln om fotbollsspelaren i Örgryte skapades. Ibland kommer då att framgå tydligt att det inte var fotbollsspelaren som åsyftades, i andra fall kommer det att vara tveksamt. Då är det bättre att uppslaget går till en grensida där mer betydande namn kan listas, oavsett om personerna har artiklar eller inte och man faktiskt kan se förslag på vilka Nils Nilsson det skulle kunna handla om.FBQ (diskussion) 23 september 2014 kl. 10.53 (CEST)
Jag delar absolut inte uppfattningen att länken helst bör gå till grensidan. Tvärtom bör man om möjligt lägga in en rödlänk där också med det särskiljningsled som kan anses vara lämpligt. När artikeln väl tillskapas blir det annars ett hästjobb att gå igenom och se vad som hör dit. Tostarpadius (diskussion) 24 september 2014 kl. 16.55 (CEST)
Problemet är, att det blir jobb oavsett. Om folk rödlänkat, så gäller det att kolla upp så att de rödlänkarna använder samma särskiljningsled som du valt för den nya artikeln. Skillnaden är, att om länkarna istället pekar till grensidan så är du säker på att besökaren alltid kan hitta fram till rätt artikel, även innan alla länkar pekar direkt på rätt artikel. /Urbourbo (diskussion) 25 september 2014 kl. 13.08 (CEST)
Om rödlänken finns på förgreningssidan är det givetvis den benämningen som bör användas. Vill man ändra det när artikeln väl skapas bör en omdirigering läggas in. Ett aktuellt exempel är Ludwig Fischer. Där låg tidigare krigsförbrytaren under huvudordet, vilket kan anses ha varit naturligt eftersom det var den enda artikel som fanns. I samband med att jag skrev om operasångaren gjorde jag en genomgång av länkarna. Det visade sig då att ett inte föraktligt antal gick till racerföraren. Dessa hade tidigare felaktigt lyst blått. Om jag nu hade låtit dem gå till grensidan hade så fortfarande varit fallet för alla som inte använder specialfunktionen. Genom att använda ett särskiljningsled och länka dit även från förgreningen har vi fått ett incitament som borde öka sannolikheten för att någon åtgärdar bristen. Rödlänkar är ofta effektiva på det sättet. Därmed inte sagt att vi som regel bör ta med alla personer som finns på motsvarande engelska eller tyska namförgreningssidor. Det får bedömas från fall till fall. Finns det redan länkar eller det handlar om sådana som har artiklar på ett flertal (kanske rentav flertalet) språkversioner bör vi definitivt ta med dem. Detta med att minska risken för felaktig länkning är för övrigt ett gott argument för att ha grensidor även i fall där det bara finns två personer som har samma namn. Endast när en av dem äger bestämt företräde är en topplänk att föredra. Antalet länkar in kan, men behöver inte, vara en indikation på hur det ser ut. Tostarpadius (diskussion) 19 februari 2015 kl. 08.46 (CET)

Vilket skiljetecken?Redigera

På svenska Wikipedia har förklaringen på en grensida normalt föregåtts av ett komma. På senare tid har minst en användare börjat sätta in tankstreck istället. Själv föredrar jag den tidigare lösningen, men vill inte ändra tillbaka överallt utan gemenskapens stöd. Därför initierar jag ett samtal om frågan. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2015 kl. 08.14 (CET)

Några exempel? /Hangsna (diskussion) 29 november 2015 kl. 08.27 (CET)
  Stödjer den tidigare lösningen med kommatecken. (Hoppas jag själv inte råkat sätta in tankstreck; hittar inget.) DavidIvar (diskussion) 29 november 2015 kl. 08.33 (CET)
Historiken för Lista klargör vad det handlar om. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2015 kl. 08.44 (CET)
Jag tycker det ser snyggt och tydligt ut i artikeln Lista. Om det också är språkligt korrekt så tycker jag gott det kan rekommenderas i stället för kommatecken. Boⅳⅰᴇ 29 november 2015 kl. 16.30 (CET)
Varför ser det snyggare och prydligare ut med tankstreck? I mina ögon är det tvärtom. Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 02.02 (CET)
Jag föredrar tankestrecket. Det ger en mycket tydlig uppdelning mellan artikelnamn och förklaring. För mig absolut mer lättläst. AlphaZeta (diskussion) 30 november 2015 kl. 11.39 (CET)
I mina ögon är det en sorglig och olycklig utveckling. Fler röster behövs för att avgöra denna viktiga framtidsfråga! Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 18.19 (CET)
Tankstreck ska absolut undvikas eftersom det inte känns igen av Wiki-mjukvaran som en särskiljning, det fungerar alltså inte att skriva [[Eugenia – fartyg|]] och få förväntat resultat. /ℇsquilo 30 november 2015 kl. 19.56 (CET)
Jag vill minnas att tankstrecket blir mer och mer använt rent allmänt i språket. Ser man till hur de brukar användas får nog båda skiljetecknen ses som korrekta i sammanhanget, sedan kan man ju tycka olika om vilket som är lämpligast. Tankstrecket står förvisso ut mer rent visuellt, men i sammanhanget kanske det inte är så angeläget att separera uppslagsord och förklaring? Tror nog jag tycket att det fungerar något bättre med komma, men det är ingen stark preferens.
andejons (diskussion) 30 november 2015 kl. 20.05 (CET)
Är det meningar vi skriver på dessa sidor? Alltså språkliga meningar, som börjar med stor bokstav och avslutas med punkt. I sådana fall tycker jag att kommatecken är bra. Är det dock bara en "enkel uppräkning" med en liten förklarande rad efteråt (och alltså inte en hel mening) så tycker jag att ett avskiljande streck gör jobbet bra och ser snyggt ut. /Hangsna (diskussion) 30 november 2015 kl. 20.09 (CET)

@Esquilo: Nu förstår jag inte riktigt vad du menar. För att undvika missförstånd, vi pratar alltså om vi ska ha förgreningssidorna så här:

eller så här

AlphaZeta (diskussion) 30 november 2015 kl. 20.16 (CET)

Meh! Det där har ju inget med Wikipedia:Särskiljning att göra! /ℇsquilo 30 november 2015 kl. 20.31 (CET)
Och var skall frågan då avhandlas? Tostarpadius (diskussion) 30 november 2015 kl. 20.39 (CET)
Wikipediadiskussion:Förgreningssidor kanske? /ℇsquilo 1 december 2015 kl. 10.34 (CET)
Men hittar någon dit, när sidan omdirigeras hit? Den nyaste tråden är från 2007.Tostarpadius (diskussion) 1 december 2015 kl. 10.54 (CET)
Jag föredrar tankestrecket. Det ger en tydligare uppdelning mellan artikelnamnet och förklaringen. Lättare att läsa. Voyager85 (diskussion) 2 december 2015 kl. 21.01 (CET)
Jag har föredragit tankestreck. Men när jag nu tittar runt och jämför, så får jag medge att en utformning med kommatecken kan upplevas lugnare, mindre rörig. Konstaterar också att man på enwp och dewp rekommenderar kommatecken. Det vore helt OK för mig att använda det i fortsättningen. --JohanahoJ (diskussion) 6 december 2015 kl. 17.01 (CET)
Jag skulle fortfarande vilja att någon kommenterar min fråga, är det (språkliga) meningar vi skriver eller vad är det? /Hangsna (diskussion) 6 december 2015 kl. 20.30 (CET)
Jag uppfattar det enbart som en lista. "HMS Eugenie, en svensk fregatt" är ingen mening. I så fall får man skriva "HMS Eugenie är en svensk fregatt." AlphaZeta (diskussion) 6 december 2015 kl. 20.35 (CET)
Jag föredrar helt klart tankstreck. Jag instämmer med Voyager85 om att det blir en tydligare uppdelning mellan uppslagsordet och förklaringen. Jag själv använder i princip alltid tankstreck på förgreningssidor. Att skriva ”HMS Eugenie är en svensk fregatt” på förgreningssidor är däremot en olycklig lösning. --Omnibit (diskussion) 21 december 2015 kl. 22.14 (CET)
En olycklig lösning som ingen förespråkar, vad jag kan se. Eftersom samtalet inte lett fram till konsensus kommer jag att ändra skiljetecken när jag av andra skäl redigar grensidor. Tostarpadius (diskussion) 22 januari 2016 kl. 21.22 (CET)

Topplänkar - formateringRedigera

Ett av argumenten _mot_ topplänkar har varit att de stör. Jag tycker de stör mindre - men fortfarande fyller sin funktion - om man får lov att göra dem med mindre text
Se t.ex. Lars Nordström (politiker) där jag självsvåldigt gjort på detta sätt. Har någon synpunkter på detta? Anhn (diskussion) 20 december 2017 kl. 10.26 (CET)

Jag anser att vi inte bör minska texten så kraftigt eftersom det försvårar de med nedsatt syn. Att minska till samma storlek som fotnoterna är dock inte orimligt.
andejons (diskussion) 20 december 2017 kl. 10.35 (CET)
Om det blir concensus om mindre text bör det läggas in i mallarna. Om två andra artiklar ger för lång tophänvisning (mycket text) bör en förgrening användas även för dessa och mallen olika betydelser. Mallen olika betydelser kan vara mindre (small) text medan de andra som innehåller information för att ge läsaren direkta valmöjligheter bör var nuvarande storlek eller fotnot. Emellertid hittar jag inte vad fotnotsstorleken är eftersom de jag har tittat på ser ut att vara samma som annan text. För artiklar som är målet för två eller flera ord utan särskiljning kan det fortfarande finnas mycket text för hänvisning men i t.ex. Lok som inte använder en mall är det bara en rad medan Martin Luther har tre rader (text och mall) som ser mindre bra ut. Är det hur det ser ut i Martin Luter som är problemet även om det förekommer i få artiklar? Maundwiki (diskussion) 20 december 2017 kl. 14.55 (CET)
Text som är <small> är himla svår att läsa (och då kör jag ändå med 10% förstoring på Wikipedia). Möjligen skulle man kunna tänka sig något mindre text med <div style="font-size: 90%"> eller likande, men det ska i så fall göras i mallen och inte i artikeln. /ℇsquilo 20 december 2017 kl. 15.01 (CET)
Det är bättre att korta ned texten än att minska den för mycket. Viss minskning skulle kanske funka. Jag tror storleken i artiklars referenslistor är 95%, som i denna mening. På min skärm ser jag ingen skillnad på denna menings 90%-inställning mot 95%. Men <small> ger en text på 80%, vilket blir väldigt litet och faktiskt oläsbart för många. --JohanahoJ (diskussion) 20 december 2017 kl. 20.30 (CET)
Jag tog bort en av mallarna i Martin Luther, förgreningssidorna räcker för förväxlingsfallen då det är uppenbart att personen är en annan. Jag tycker inte de två raderna stör för mycket. Vid ändring av textstorlek kan det vara bra att hålla i minnet att Wikipedia generellt förminskar texten till 90 % (har jag för mig). Esquilos +10 återställer alltså mer eller mindre förvald textstorlek. --LPfi (diskussion) 20 december 2017 kl. 21.37 (CET)
Ser själv lite illa, och har man kommit till fel sida är det ju en inte oviktig information i topplänken. Och om det finns tre möjliga personer är det väl bättre att hänvisa till en förgreningssida än till två andra artiklar (Lars Nordström (politiker)) -- KlasHass (diskussion) 20 december 2017 kl. 22.43 (CET)
Jag är emot att minska textstorleken, då min syn är avtagande. Om man tycker att topplänkar stör så bör den separeras från artikeltexten på andra sätt än genom textstorlek. Man skulle kunna ha ett längre mellanrum mellan topplänkar och artikel. Eller ha en grå nyans på topplänkar. Eller lägga topplänkarna på en ljusgrå bakgrund, som jag har gjort i min sandlåda: Användare:Fem5/sandlåda Fem5 (diskussion) 20 december 2017 kl. 22.54 (CET)
Tack för många engagerade och upplysande inlägg på min lilla undran. Jag drar följande slutsatser: Alltför liten text ska undvikas - jag inser att "small" ger problem för en icke försumbar grupp beroende på kombinationer av synförmåga och skärm. Jag tror också att en direkt topplänk är OK när det finns _ett_ alternativt mål (alltså särskiljning mellan _två_ potentiellt förväxlingsbara mål), medan redan när det finns _tre_ förväxlingsbara mål så är det dags för en grensida, och att topplänkarna hänvisar till denna. Man slipper då långa topplänkar vilket något minskar "störningen", och man slipper att uppdatera multipla topplänkar på multipla sidor. Tack för alla synpunkter, vilket jag tillämpat efter bästa newbieförstånd på Lars Nordström Anhn (diskussion) 21 december 2017 kl. 08.39 (CET)
Jag tycker en grå ruta stör mera än några rader text. Det är möjligt att en grå ruta är tydligare, men det finns också en risk att man inte ser den överhuvudtaget då den skulle behövas; hjärnan är bra på att filtrera bort ovidkommande element. Normalt är "grensida då artiklarna tre" en god regel, men i fall där en artikel är särskilt viktig är det bra att den nämns explicit, ibland vill jag att vissa rödlänkar räknas som artiklar, och jag föredrar förgreningssida också då jag uppfattar den andra artikeln som störande (typiskt exempel: varumärke eller företag i samband med biografi). --LPfi (diskussion) 21 december 2017 kl. 09.18 (CET)

Dubbla särskiljningsledRedigera

Inlägg t.o.m. 4 februari 2018 kl 14.58 kopierade från Wikipedia:Begäran om åtgärder
Flytten gick på tvärs mot WP:särskiljning. Att ha fler än ett led skall vara undantag, inte regel. andejons (diskussion) 4 februari 2018 kl. 13.50 (CET)
@Andejons: Detta är ingen diskussionssida, men: Då Macbeth och Othello är pjäser, inte filmer, skulle särskiljning med enbart årtal syfta fel, nämligen på bearbetningar, översättningar, nyutgåvor eller uppsättningar av pjäsen, inte på filmer som är ett annat medium. /Ascilto (diskussion) 4 februari 2018 kl. 14.58 (CET)

Jag tycker att vi kan vara betydligt mer generösa med dubbla särskiljningsled när särskiljningen annars skulle vara årtal. Som exempel ger Othello (1995) ingen som helst ledtråd om vad artikeln handlar om (bok, film, teaterpjäs, fartyg, företag, etc). /ℇsquilo

Jag tycker det är motiverat att använda dubbla särskiljningsled i det här fallet. Othello (olika betydelser) visar ganska bra varför. /NH 4 februari 2018 kl. 20.15 (CET)
Det är väl artikeln som ska beskriva artikeln, inte rubriken!?
Othello är en brittisk/amerikansk film från 1995 i regi av Oliver Parker
På vilket sätt går detta att tolka som en ett fartyg? - -- 109.228.149.82 4 februari 2018 kl. 20.47 (CET)
Jo. Innehållet i parenteserna är inte till för annat än för att de skall vara förutsägbara, inte för att man skall börja tjuvläsa artikeln innan man öppnat den; de ersätter den numrering som finns i tryckta uppslagsverk. De är inte menade att ersätta artikeltext, vare sig i artikeln själv eller på särskiljningssidor.
andejons (diskussion) 4 februari 2018 kl. 23.10 (CET)
Namnet blir logiskt eftersom det finns en opera Othello (opera, 1995) Janee (diskussion) 5 februari 2018 kl. 01.34 (CET)
Praxis i alla tider har varit att vi väljer särskiljningsled utifrån befintliga artiklar, inte potentiella framtida artiklar. Det är delvis därför vi har en "flytta"-knapp och den är relativt tillgänglig för flertalet aktiva inloggade användare. -- 109.228.149.82 5 februari 2018 kl. 08.44 (CET)
(redigeringskonflikt) Det namnet blir dock helt ologiskt när de jämförs med de två andra operorna, som särskiljs genom kompositör. Och titta, där fungerade inte ens de enkla särskiljningsleden! Oavsett hur vi gör behöver vi vara konsekventa. Det går inte att enskilda projekt hittar på egna standarder - om operorna aldrig har med "opera" annars, hur skall de skribenter som främst skriver om musik kunna veta att Shakespeareartiklar har en annan standard? (Othello (opera) verkar f.ö. omdirigera till Verdis opera, vilket kanske inte är så lyckat, men det är en separat fråga).
andejons (diskussion) 5 februari 2018 kl. 08.46 (CET)
Jag tycker det går alldeles utmärkt att tillåta viss flexibilitet och använda titlar som Othello (film, 1995). Det är tydligt och tillräckligt kort. --JohanahoJ (diskussion) 5 februari 2018 kl. 09.12 (CET)
@109.228.149.82: Om ett fartyg som heter Othello är sjösatt 1995 så blir namnet för artikeln om det Othello (1995) enligt den praxis som framför allt Dorcas har arbetat fram. /ℇsquilo 5 februari 2018 kl. 10.47 (CET)
I det fallet, när det endast finns ett enda fartyg, borde nog särskiljningen snarare vara "fartyg", eller något mer specifikt. Jag tycker årtal främst bör användas när det finns flera av samma sort och det inte finns någon annan lämplig standard (operor använder kompositörer. Det är kanske något som man borde inspireras av för andra typer av artiklar också). Men snarare än att preventivt lägga artikeln med dubbel särskiljning borde man nog använda omdirigeringar från dubbla särskiljningar.
andejons (diskussion) 5 februari 2018 kl. 11.05 (CET)
Att operor vanligen använder kompositör som särskiljning, motsäger ju inte att "Othello (opera, 2018)" kan vara en omdirigering till "Othello (opera av Andejons)" eller "Othello (Andejons)". -- 109.228.149.82 5 februari 2018 kl. 13.08 (CET)
Om särskiljningsledet inte går att gissa, och vad artikeln handlar om inte går att gissa på basen av särskiljningsledet, är det ganska oväsentligt vilket det är. Om det är möjligt att åstadkomma en standard för vissa artikeltyper tycker jag därför att det är värdefullt att hålla sig till den. Jag har inte kollat filmerna, men jag antar att det är ganska vanligt med böcker som filmatiserats flera gånger, så "X (film, årtal)" verkar vettigt. Att ha ett enklare särskiljningsled hjälper inte mycket om artikelskribenter och läsare gissar på ett mer komplicerat. --LPfi (diskussion) 5 februari 2018 kl. 20.52 (CET)
Vi bör ha en standard och följa den så gott det går. Hittills har standarden varit "så få led som möjligt". Vill man kan man säker komma på andra bra standarder, och föreslå att de implementeras i stor skala. Men att bara säga "gör lite som ni vill" tycker jag verkar direkt dumt; vi har ju rekommendationerna för att minska risken för att man gissar fel. Om vi i huvudsak kör på "så få led som möjligt", men också "artiklar om adaptioner av Shakespearepjäser har alltid två led" så blir det ökad förvirring, för det finns inget rimligt sett att förutse det på. Enskilda projekt kan rimligen bestämma att en viss typ av särskiljningsled är att föredra (som kompositörer för operor, eller årtal för fartyg), men sådana rekommendationer bör ändå ligga rimligt i linje med projektet i stort.
Jag lägger in på sidan här att man alltid skall se till att det finns omdirigeringar från enkla led när man använder dubbla. Detta bör åtminstone avvärja de värsta problemen.
andejons (diskussion) 6 februari 2018 kl. 19.25 (CET)
Om du vill ha så få led som möjligt så är det precis vad du har när det gäller artiklar om Shakespearefilmatiseringar. Shakespeares pjäser är pjäser, dramer. Filmatiseringar är inte nya versioner av pjäserna utan ett helt annat medium. "Othello (1995)" syftar på en artikel om en nybearbetning, nyöversättning, nyutgåva eller uppsättning av pjäsen. Att ha det som titel på en artikel om en film skulle vara ett syftningsfel som missleder läsarna. Alltså, så få led som möjligt, innebär "Othello (film, 1995)". /Ascilto (diskussion) 6 februari 2018 kl. 22.10 (CET)
Nej, "Othello (1995)" syftar på någonting som hette Othello som på något sätt tillkom 1995. Det kan vara en filmatisering likaväl som en uppsättning som ett fartyg. Artikelnamnen är inte till för att man från dem skall kunna avgöra om artikeln handlar om en film, en gestalt eller ett spel. Särskiljningsleden är en konsekvens av hur Wikikoden fungerar; med en annan teknisk lösning skulle de inte funnits där alls, eller sett ut på ett annat sätt (andra uppslagsverk använder som sagt löpnummer).
andejons (diskussion) 6 februari 2018 kl. 22.49 (CET)
Tillbaka till projektsidan "Särskiljning".