Wikipediadiskussion:Att skriva om näringsliv, företag och varumärken

Koder och förkortningar för valuta

Kommentarer efter anmodan på Bybrunnen:

• Förslaget om tiopotensers användning gillar jag inte. Med många nollor i rad upphör läsbarheten, till exempel med så många som i Zimbabweexemplet. Kanske inte något problem i praktiken, eftersom sådana tal ytterst sällan är aktuella i denna form hur som helst. Men regeln bör hellre vara "att tiopotenser bör användas för tal från 1000 miljarder, alltså ej 1 000 000 000 000 utan 1·10¹²".

• I en tabell är det mer konventionellt, och därmed lättare att läsa för de flesta med ISO-valutakoden före talet, alltså hellre SEK 3 627 än 3 627 SEK.

tycker Boberger (disk) 15 september 2012 kl. 01.20 (CEST)

Håller med. --NERIUM (disk) 15 september 2012 kl. 10.09 (CEST)

Jag tycker tiopotenser inte hör hemma i artiklar om ekonomi. Det är mycket bättre att skriva 1 200 miljarder dollar än 1,2⋅10¹² dollar (eller 12⋅10¹¹, 1,2E12 eller andra hemskheter). Biljoner och större enheter bör länkas – men 12 856 000 miljarder är ännu någorlunda överskådligt och torde förstås utan förklaring. Kanske biljonen bör undvikas (då den förekommer som felöversättning från engelska) och triljonen därmed vara den enda som kan behövas. I extrema fall, såsom Zimbabweexemplet, kan tiopotenser användas som komplement. --LPfi (disk) 15 september 2012 kl. 11.04 (CEST)

Det borde gälla artiklar på alla områden, inte bara om ekonomi tycker jag. Undantag för tabeller och faktarutor där utrymmet är begränsat och/eller det finns en poäng med att alla värden är i samma enhet. Undantag även för mycket stora tal som en biljard eller högre. Jag har försökt införa räkneorden miljoner och miljarder m³ för vattenmängd i faktarutan {{insjöfakta}}. /ℇsquilo 15 september 2012 kl. 23.25 (CEST)

I artiklar om naturvetenskap tycker jag att tiopotenser fungerar bättre. Läsekretsen är sannolikt vanare vid dem, storleksordningarna kan variera väldigt mycket och "en miljard" är inte ett etablerat begrepp. Miljarder i statsbudgeten är bekanta på ett annat sätt än miljarder kilometer, som man ändå måste räkna om på något sätt för att kunna greppa. --LPfi (disk) 16 september 2012 kl. 21.24 (CEST)

RFSL

Flyttad från Diskussion:RFSL

Användare AadaamS har lagt till en uppgift om föreningsbidrag från MUCF, till RFSL Ungdom. Uppgiften verkar korrekt, men är den relevant? Det måste finnas dussintals andra uppgifter om RFSL Ungdom som är mer relevanta att skriva in än vad de exakt får i bidrag. Trots allt så får i princip samtliga större ungdomsföreningar statliga bidrag, från MUCF eller från andra håll. Det är så deras finansiering ser ut. Jag får en känsla av at man här försöker plantera tanken att det är "fult" att få bidrag, särskilt som användaren inte har lagt in det i samtliga artiklar som får bidrag. Det är obalanserat och borde anses strida mot WP:OVIKT.--Godfellow (diskussion) 9 maj 2017 kl. 07.39 (CEST)

Jag har lagt till att MUCF ger till ett antal olika organisationer, det är en offentlig och källbelagd uppgift. Jag tycker för övrigt det är utmärkt att RFSL Ungdom får bidrag. Offentliga uppgifter om finansiering är en utmärkt källa, det går säkert att hitta uppgifter om medlemsantal och allmänt hållna beskrivningar om organisationer i underlagen. Inget som hindrar dig eller någon annan att lägga till fler uppgifter om RFSL Ungdom, inte mig emot. Mvh AadaamS (diskussion) 9 maj 2017 kl. 07.53 (CEST)

Jag tycker inte att liknande detaljerade tabeller, som jag även ser att du infogat i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer, är encyklopediska. Dessutom kräver de underhåll om de inte skall verka föråldrade om några år. Det räcker gott med en kort medning om att man får bidrag från MUCF med referens till deras sida med historiska uppgifter. --I99pema (diskussion) 9 maj 2017 kl. 08.36 (CEST)

Jag kan hålla med om att ADB-tabellen är för stor, den är under arbete. Men jag ser inget fel i att redovisa hur mycket de får per år då vissa av källorna anger att MUCF i stort sett helfinansierar byråernas verksamhet. Jag tycker absolut att en encyclopedi ska innehålla en lista över de olika byråerna och uppgifter om verksamhetens omfattning. Antal byråer och vad de får i bidrag är relevant encyclopedisk information. AadaamS (diskussion) 9 maj 2017 kl. 08.52 (CEST)

Byråerna har lite olika namn, det är ganska svårt för gemene man att lista ut att Göteborgs rättighetscenter är samma sak som en antidiskrimineringsbyrå. AadaamS (diskussion) 9 maj 2017 kl. 08.54 (CEST)

Du missar kärnan i min kritik. Den handlar inte om att de olika byråerna inte skall listas vid namn, utan i båda fallen om huruvida den årlga bidragsnivån ned på kronor och ören är relevant att lista. Uppgifter som "någon" dessutom kommer behöva underhålla årligenI99pema (diskussion) 9 maj 2017 kl. 09.49 (CEST)

Det intressanta är dels om uppgifter som snabbt blir inaktuella verkligen ska anges. Men också om uppgifter om hur en verksamhet finansieras ska uppges. Om det ska det blir det lätt absurt, då bör vi ju skriva in finansieringsform på varenda verksamhet. Dvs, inte bara ideella föreningar utan även företag och myndigheter och stiftelser. Att som nu enbart "peka ut" RFSL Ungdom och ADBerna känns OVIKT. Godfellow (diskussion) 9 maj 2017 kl. 11.35 (CEST)

Jag har en helt annan tolkning av vad inaktuell innebär. En uppgift som säger "organisation X fick NN i bidrag förra året" blir inaktuell eftersom det är oklart vad förra året innebär. En uppgift som säger "organisation Y fick NN i bidrag år 2014" blir inte intaktuell, utan uppgiften blir så småningom en del av organisationens historik.

Vidare tycker jag att en organisations finansiering har ett allmängiltigt intresse och de är också tacksamma uppgifter att uppge. Vi ska skriva ur ett globalt perspektiv och det är väldigt svenskt och en smula befängt att anse det "fult" att tala om pengar. Det är bara siffror, precis som medlemsantal, grundandeår, frekvens av debattartiklar med mera. Det finns fler artiklar än bara de två som anger subventionsnivåer för övrigt så det är inget argument. Jag tycker det borde stå om finansiering i artiklar om alla möjliga organisationer. AadaamS (diskussion) 9 maj 2017 kl. 19.42 (CEST)

Vem har påstått att det är fult att tala om pengar? Halmdocka? Vad du gör är ju att belysa EN budget-post, vilket leder lätt läsaren till att hela verksamheten finansieras genom MUCFs organisationsbidrag. Men denna sätts ju ingenstans i relation till övriga intäkter eller bidrag. Vi vet alltså inte om det utgör 1% eller 100% av finansieringen, och jag antar att du inte tänkt fördjupa dig i dessa? Jag tycker hursomhelst att det inte passar att redovisa alla dessa budgetposter flera år tillbaka i en encyklopedisk artikel, och gäller även för de andra artiklarna där du lagt in tabellerna (Ungdom mot rasism, Afrosvenskarnas riksförbund, Sveriges Unga Muslimer, Svenska muslimer för fred och rättvisa etc.). det räcker i så fall med en kort mening att de fått bidrag från MUCF. I99pema (diskussion) 9 maj 2017 kl. 20.50 (CEST)

Godfellow har skrivit om fulhet, det har funnits i toppen av tråden. Kom inte och anklaga mig för halmgubbar efter slarvig läsning, det skadar din trovärdighet. Du behöver inte be om ursäkt, bara läs lite bättre i fortsättningen så du undviker att hetsa upp dig helt utan anledning. Det står alla fritt att skriva om organisationers ekonomi med rediga källor och bättre källor än offentliga handlingar finns knappt. Självfallet kan vi ange ungefärliga storlekar på bidragen nu när vi har källor på dem, det finns inga vettiga skäl till ett förbud att skriva in dem i artiklar. I de fall inkomster från medlemsavgifter finns i källor kan vi ange dem. Det hade också varit bra om vi kunde lägga till andra relevanta sifferuppgifter som t ex medlemsantal. Att budgetposterna från MUCF är med först är eftersom de är enkelt tillgängliga via denna länk. AadaamS (diskussion) 9 maj 2017 kl. 21.42 (CEST)

Min tanke om att nuvarande information förmedlar tanken att det är "fult" att som frivilligorganisation "leva på bidrag", kommer sig av att det vanligaste sättet att finansiera ideell verksamhet är via statliga eller kommunala bidrag. Det blir lite som att peka ut att ett visst privat företag tjänar pengar på sina kunder.

Det är inte alls svårt att hitta informationen om alla de tusentals idrottsföreningar som finansieras via Svenska Spel. Dvs statliga medel, som intjänats inte via skattsedeln utan genom uppmuntrande av spel och dobbel. Något som i samhällsdebatten anses mer kontroversiellt. Utöver det tillkommer annat statligt stöd i form av lokalt aktivitetsstöd, stöd för anläggningar och idrottsmiljöer och idrottslyftet. Samt en del separata projektstöd, från tex Allmänna Arvsfonden.

Sen finns det såklart en massa andra frivilligorganisationer som också får bidrag. Det hör snarare till undantagen att organisationer inte får eller tar emot bidrag från staten alls, se exempelvis Amnesty.

Och om finansiering av verksamhet ska redovisas i detalj, ska vi då också redovisa vad alla företag som har artiklar får i olika statliga och kommunala bidrag? För varje år? Floran är oändlig, men givetvis är allt öppna uppgifter. Tillväxtverket: Investeringsbidrag, konsultcheckar, bidrag för samverkansprojekt, mikrostöd, innovationsstöd, innovationslån, regionalt investeringsstöd, transportbidrag. Jordbruksverket: Startbidrag Almi: Extra förmånliga lån. Bidrag för produktutveckling och innovation ges av tex Vinnova, Energimyndigheten, EFS-rådet och NCF Bidrag för tillväxt ges av bla Arbetsförmedlingen (olika former av anställningsstöd), Jordbruksverket, Länstyrelserna och Kulturrådet Och givetvis finns det bidrag och förmånliga lån och riskkapital och tjänster att få även när ett företag vill satsa på export eller att etablera sig internationellt. Samt bidrag för olika typer av klimatinvesteringar.

En hel del av statens budget på knappt 13 miljarder för näringslivet är alltså direkta bidrag eller andra typer av statligt stöd, till enskilda företag.

Vem känner för att leta upp de här uppgifterna för varje företag och lägga in i artiklarna? Och uppdatera det varje år? Tänker AadaamS göra det? Godfellow (diskussion) 10 maj 2017 kl. 00.56 (CEST)

Här är förresten uppgifterna om alla som fått bidrag från Allmänna Arvsfonden 2015-2017. Tänker du lägga in dem också, AadaamS? Godfellow (diskussion) 10 maj 2017 kl. 01.05 (CEST)

Diskussionen borde väl ändå gälla innehållet i denna artikel? En principdiskussion torde hållas någon annanstans, i brist på bättre kanske här? Den som känner sig hugad föreslår jag flyttar diskussionen. Riggwelter (diskussion) 10 maj 2017 kl. 01.07 (CEST)

Artikeln flyttad. Riggwelter (diskussion) 10 maj 2017 kl. 01.09 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Jag får allt tacka dig Godfellow för den research du hjälpt mig med, faktiskt. Jag är säker på att alla källor du har listat kan hjälpa till med att förbättra svwp:s artiklar. Till exempel skriver enwp:s artiklar om film ut hur stora biljettintäkter produktionerna har haft. Idag har vi många artiklar om diverse myndigheter där det inte ens står hur många som arbetar på myndigheten och vad dess ungefärliga budget är - hur ska gemene man (vår förmodade läsekrets) kunna bilda sig uppfattning om en myndighet är stor eller liten om sådana siffror inte finns? Tack Riggwelter, det här har klart övergått till att bli en principdiskussion. AadaamS (diskussion) 10 maj 2017 kl. 20.34 (CEST)

Jo Godfellow, om det är så normalt att ideella föreningar får bidrag, varför finns inget om det med i artikeln ideell förening, ideell organisation eller ideell sektor? Har du källor på att normen är statsbidrag så borde de artiklarna kunna förbättras på denna punkt. Det är också en utmärkt idé att lägga till om statssubventioner till näringslivet och idrottssektorn. Det ligger ju i sakens natur att offentligt stöd resulterar i offentliga handlingar och de kan vi använda till våra artiklar. AadaamS (diskussion) 10 maj 2017 kl. 20.41 (CEST)

Jag tycker inte det är orimligt att i artiklar visa hur företag/verk/myndigheter/föreningar/organisationer/sektorer finansierar sin verksamhet. Självklart skall det inte göras med formuleringar och/eller undertoner som syftar till ifrågasättande eller misstänkliggörande. Att däremot utelämna finansieringsfrågan för att det skulle kunna uppfattas som en känslig fråga är heller inte rimligt. Riggwelter (diskussion) 14 maj 2017 kl. 23.21 (CEST)

Mellanslag efter punkt i G. J. Göschen’sche Verlagsbuchhandlung

DIEXEL flyttade G. J. Göschen’sche Verlagsbuchhandlung till G.J. Göschen’sche Verlagsbuchhandlung. Tog alltså bort mellanslaget mellan G. och J. Jag tror att DIEXEL gjorde detta under påverkan av bruket som finns på svenskspråkiga Wikipedia att skriva personnamn så här: C.S. Lewis, inte så här: C. S. Lewis.

Men G. J. Göschen’sche Verlagsbuchhandlung är ett företagsnamn. För företagsnamn gäller att svenskspråkiga Wikipedia avvisar företags mixtrande med skriftspråket. Skrivningar som företaget ”E.ON” ändras till ”Eon”, därför att svenskspråkiga Wikipedia följer gängse normer för skriftspråk.

Jag har läst riktlinjer om företagsnamn. Jag såg inget som jag tolkar som att G. J. Göschen’sche Verlagsbuchhandlung behöver ändras till G.J. Göschen’sche Verlagsbuchhandlung. Skrivningen med mellanslag var den enda som användes under företagets livstid. Skrivningen med mellanslag följde skriftspråksnormer, och bryter fortfarande inte mot normalt skriftspråk. Ett klarläggande att det inte finns någon anledning att ändra skrivningen G. J. Göschen’sche Verlagsbuchhandlung vore bra, när artiklar skrivs om företag som N. M. Lindhs tryckeri. Jan Arvid Götesson (diskussion) 5 april 2022 kl. 09.31 (CEST)

De som var med i diskussionen om detta företag på en annan diskussionssida har har inte skrivit här att jag har fel. Ingen annan har invänt. Jag drager slutsatsen att företagets namn må skrivas som det alltid gjort utanför svenskspråkiga Wikipedia; ”G. J. Göschen’sche Verlagsbuchhandlung” är ju normalt skriftspråk. Jan Arvid Götesson (diskussion) 7 april 2022 kl. 00.37 (CEST)

Jag ser inte frågan som avgörande för att namnet skall vara igenkänneligt. Ej heller finns någon anledning att ingripa för att undvika att skriftbilden blir avvikande. Egentligen tycker jag det vore mer intressant att diskutera huruvida apostrofen bör behållas eller inte, eftersom den tydligare avviker mot modern svensk och tysk ortografi, jämförbar med punkten i "E.ON".

andejons (diskussion) 7 april 2022 kl. 08.54 (CEST)

Om ett egennamn sätts ihop med ‑sche kan man enligt nuvarande tyska rättstavning förtydliga med en apostrof och behålla stor bokstav på egennamnet. Exempel på detta har fetstil i detta citat ur tyska stavningsreglerna av 2010:

Kleingeschrieben werden adjektivische Ableitungen von Eigennamen auf -(i)sch, außer wenn die Grundform eines Personennamens durch einen Apostroph verdeutlicht wird, ferner alle adjektivischen Ableitungen mit anderen Suffixen.

Beispiele:

die darwinsche/die Darwin’sche Evolutionstheorie, das wackernagelsche/Wackernagel’sche Gesetz, die goethischen/goetheschen/Goethe’schen Dramen, die bernoullischen/Bernoulli’schen Gleichungen die homerischen Epen, das kopernikanische Weltsystem, die darwinistische Evolutionstheorie, tschechisches Bier, indischer Tee, englischer Stoff, mit eulenspiegelhaftem Schalk, eine kafkaeske Stimmung

Så namnet avviker inte från nuvarande tysk ortografi. En ny tysk bok kan heta Zur Genese des Marx’schen Ideologiekonzepts.

Jag förstår inte varför modern svensk ortografi skulle beaktas. Det nu icke existerande Hernösand–Sollefteå jernvägs-aktiebolag hette ju så på sin tid, och namnet behöver väl inte ändras om man skriver om det på Wikipedia. Än mindre ser jag skäl att beakta modern svensk ortografi när det gäller ett gammalt utländskt företag.

Jan Arvid Götesson (diskussion) 7 april 2022 kl. 10.10 (CEST)