Öppna huvudmenyn


Denna sida har ersattsRedigera

av Wikipedia:Namngivning och dess undersidor.

Vi är än så länge få som ägnar sig i större utsträckning åt historiska personer. Här kan vi föra diskussioner kring namngivning och annat, standard för genealogier mm. Obsevera att ett "getöga" på hur de jobbar på den engelska wikipedian kan ge idéer och lösningar, men vi har full frihet, och närapå "skyldighet" att utarbeta standarder som är relevanta här, på den svenska wikipedian. Nedan beskrivna standard kan komma att revideras, vid behov. Dylika standarder kommer alltid att vara en kompromiss mellan relevanta uppslagsord och behovet att skapa ordning och länkar. Undantag är självklara, när de är logiska.

Standarden bör utarbetas med intresserade, som aktivt arbetar inom dessa områden.


NamnstandarderRedigera

  1. Vad gäller regenters namngivning, så har här använts deras "vanligaste" namn i Sverige. Alltså, Erik den läspe och halte och Erik XIV. Relevant, inkonsekvent och ologiskt.
  2. Söner och döttrar till svenska kungligheter skrivs också med deras för och efternamn samt "av Sverige, allt i ett ord, alltså Erik Magnusson av Sverige, eller Ingegärd Olofsdotter av Svitjod
  3. Utländska regenter, skrivs i allmänhet med deras ordningstal och regentland, alltså Albert av Sachsen, undantag är tex. Knut den Store av Danmark, England, Norge och Skåne.
  4. Har de varit regenter i båda Sverige och andra länder tillämpas oftast nummer 1. Exempel: Erik av Pommern, med ett undantag: Kristian tyrann som har en redirect till hans sida, som kallas Kristian II (förklaring på sidan)

Frälse- och adelsätterRedigera

Frälse- och adelsätter under medeltiden är ett lite speciellt kapitel. Flertalet av dem började använda släktnamn först på 1600-talet, en del först på 1800-talet. Här krävs alltså extra mycket inkonsekvens (och ingående kunskaper i ämnet) för att finna en relevant namnform. Det är en inom genealogin vedertagen regel att skriva förfäder till en släkt med förnamn+efternamn+släktnamn, till exempel Erik Pedersson Brahe. Undantag är när de är synnerligen kända utan patronymikon, till exempel Magnus Gabriel De la Gardie eller Per Magnus Brahe. Förfäder i en släkt som Vasaätten, vilka inte använt detta släktnamn skrivs med släktnamnet inom parentes, till exempel Erik Karlsson (Vasa). Känner man inde deras sköld, men väl stamgården används ibland en geografisk namnkombination, till exempel Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten). Mycket kan bli fel här, och döda länkar, onödiga dubblettsidor samt ett otal redirects kan lämpligen undvikas genom en extra portion samarbete. Om man saknar ingående genealogiska kunskaper, får man gärna fråga någon innan man skapar sidan.

Stureätten, och ätterna Bååt, Bonde erbjuder extra stora mysterier efterson deras medlemmar frisk växlat mellan namn inom en och samma släkt.

När någon ätt blir dynasti skapas nya problem. Släkten Vasa började kalla sig så på 1600-talet. Gustav Vasa kallade sig inget annat än Gustav Eriksson (eller kung Jösta), men det skulle vara ett stort misstag att skriva in honom där, och låta honom trängas med framtida Gustav Eriksson. Gustav I kallades han heller aldrig av sin samtid. I själva verket finns inga andra alternativ än det numera vedertagna Gustav Vasa, med en och annan redirect.

Sedan Erik XIV skrivs svenska kungar med ordningstal.

SpråklänkarRedigera

Här kan man göra bort sig fullständigt, och skapa närapå gränslös framtida förvirring inom den engelska wikipedian om det inte görs med förnuft. F.n. saknas intressen inom den engelska wikipedian att över huvud taget lista medeltida svenska personer om dessa inte är kända i England.

I allmänhet skrivs språklänken med den engelska varianten av namnet, om sådan finns, samt med landstillägg. Exempel: Karl IX blir Charles IX of Sweden. Återigen, är man inte insatt och innehar den detaljkunskap som krävs, behöver men kanske inte överanstränga sig och andra genom att bara skriva något som "man tycker" låter bra. Och att länka till en obefintlig artikel på engelska wikipedia är i dylika fall inte relevant. Försök undvik att skapa merarbete för andra, genom att i första hand fråga någon av de ovanstående intressenterna.

Undantag finns här, som på andra ställen, alltså namn som inte översätts, tex Ludwig van Beethoven översätts inte till Louis of Beethoven...

TitulaturRedigera

Svenska regenter skrivs kung av Sverige eller drottning av Sverige vilkas länk är en redirect till regentlängden Sverige/Regentlängd som i sig har länk till titeln kung samt rikena Svitjod, Skåne, Västergötland, Östergötland, Svearike och Sverige. Likadant fungerar biskop i Skara, länkan är redirectad till Skara stift där information om företrädare och efterträdare finns, samt länkar till yrket biskop och staden Skara.

Se ävenRedigera