Öppna huvudmenyn

von Willebrand är en svensk-finsk adelsätt, introducerad vid Riddarhuset under nummer 1834. [1]. Ätten har tidigare haft en friherrlig gren (nr.344), vilken dog ut 2 november 1859 då friherre Ernst Magnus von Willebrand dog barnlös. [2]

Von Willebrand
UrsprungTyskland Mecklenburg, Tyskland
StamfarErnst Fredrik Willebrand
Adlad15 mars 1676[1]
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad19 juni 1731[1]
GradAdlig & Friherrlig[1] ätt nr 1834 & 344† [1]

Innehåll

HistoriaRedigera

Ätten inkom till Sverige från Mecklenburg där stamfader Ernst Fredrik Willebrand föddes under början på 1600-talet.

Det finns uppgifter från riksregistraturet att ätten vid adlandet skulle kalla sig von Willeman. Detta är uppenbarligen beroende på felskrivning, ty enligt konceptet till adelsbrevet (i riddarhusarkivet) skulle ätten heta von Willebrandt. Ätten immatrikulerades den 30 januari 1818 under nr 119 bland adelsmän på riddarhuset i Finland, i vilket land dels en medlem av den i Sverige i friherrligt stånd upphöjda grenen immatrikulerades under nr 23 bland friherrar, dels två andra grenar erhöllo friherrlig värdighet och introducerades under nr 33 och nr 60.[3]

StamfadernRedigera

Ättens stamfader Ernst Fredrik Willebrand föddes under början av 1600-talet i Mecklenburg, Tyskland, som son till Friedrich Willebrand, borgmästare i Reval, och Illsabe von Hagen. Ernst Fredrik Willebrand studerade, särskilt juridik, vid flera tyska universitet. Han inkom till Sverige och blev senare kapten vid ett värvat finskt lantregemente. Han adlades av Karl XI 1676-03-16 efter att ha varit kapten vid Taubes värvande regemente i Dorpat. Han stupade 1679 i Riga under en marsch till Preussen, men trots detta så födde hans hustru Anna Stiernstråle, dotter till vice presidenten Johan Eriksson, adlad Stiernstråle, och Elisabeth von Wickeden, en son 1680-05-03 vid namn Ernst Gustaf von Willebrand (tabell 1).

Blasonering av sköldRedigera

". . . En skiöld fördelt i tu fäldt, dess nedre gåhlt, dess öfre blått, der uti ett rundt svart vacht eller eldtorn, updragit ifrån det understa till mitt uti på det öfre fäldtet, hvarpå en bååk, der efter de resande till siöss sig rätta pläga, med en eldslåga, som derutur slår, af naturlig färg, och nederst på tornet en öppen dörr, åfvanpå skiölden en öppen hielm med ett täcke både af guhl och blå färg, under hvar andre bemängde och fördelte, derpå en crantz, hvarutur upstiger en hald vildman, hvars nedre dehl så vähl som hufvudet blifver betäckt med tillhopa flätade ekeblader, hållandes han i högra handen en svart brennande fackel, med den andra i sidan, samt tree stycken fahnor på hvar sijda om bemelde vildeman, af hvilcka de tvenne medlersta af blå och de andra af rödh / / blifva, alldeles som det härhoos med sina rätta färger och egenskaper finnes utsatt och afmåhlat. . . ." Sköldebrevsavskrifter, 9:56, RHA.

Koppling till levande svenska ättlingar (tab. 17-18)Redigera

Tabell 1Redigera

Ernst Gustaf von Willebrand följde i sin fars fotspår och gjorde karriär som militär och blev till slut överstelöjtnant vid Åbo läns infanteriregemente 1713-11-23. Ernst Gustaf von Willebrand introducerade ätten vid det svenska riddarhuset under ättnummer 1834 1731-06-19. Han kom att äga de finska egendomarna Tjusterby, Odennäs och Pihlois och gifte sig med friherrinnan Eleonora Maria Creutz och blev därför svärson till grevinnan Hedvig Eleonora Stenbock. Creutz och von Willebrand fick sju barn, varav en dog vid barnafödsel. Samtliga söner blev militärer och deras dotter Hedvig Eleonora (1725-1795) gifte sig Jägerhorn af Spurila. Ernst Gustaf von Willebrand (tab. 2) och Carl Johan (tab. 21) var de enda söner som fick en manlig avkomma och förde vidare ätten. [4]

Tabell 2Redigera

Ernst Gustaf, (son till Ernst Gustaf, tab 1), föddes 1726 till Pihlois i Vemo socken i Finland. Volontär och korpral vid Åbo läns infanteriregemente 1738. Rustmästare vid garnisonsregementet (faderns) i Villmanstrand 1739-08-01. Förare därst. 1740-01-20. Sergeant s. å. 6/11. Bevistade finska kriget 1741 och blev fången vid Villmanstrand s. å. 23/8. Återkom från fångenskapen 1744-01-30. Fänrik vid Åbo läns infanteriregemente s. å. 19/12. Löjtnant därst. 1749-12-29. Stabskapten 1752-10-30. Bevistade pommerska kriget 1757–1762. Död 1794-10-06 i Åbo. Gift 1750-09-30 i Sommarnäs socken med Sofia Catharina Jägerhorn af Spurila, dotter till majoren Johan Anders Jägerhorn af Spurila, och friherrinnan Barbro Juliana von der Pahlen. [3]. Fick 6 barn, däribland Hedvig Ulrika som gifte sig med Gustaf Albrekt von Konow och gift 2:o med greve Vilhelm Maruitz Klingspor, samt Ernst Gustaf von Willebrand (se Friherrlig gren nr. 344, tab. 3) och Johan Fredrik (se. tab 7) [5]

Tabell 7Redigera

Johan Fredrik, (son till Ernst Gustaf, tab 2), född i 1761-08-13 Karuna[förtydliga]. Volontär vid Åbo läns regemente 1769-08-00. Furir därst. 1771-12-16. Sekundadjutant 1779-02-10. Löjtnant 1783-05-28. Kapten 1787-06-30. Major vid adelsfaneregementet 1796-08-21. Död 1809-08-07 på sin egendom Nuhjala i Vemo socken. Gift 1787-05-31 i Åbo med Elisabet Gadolin, född 1766-02-02, död 1831-12-20 i Åbo. Fick 5 barn, varav en tog vidare ätten, vid namn Gustaf Jakob (tab. 8). [4]

Tabell 8Redigera

Gustaf Jakob, (son till Johan Fredrik, tab 7), född 1789-06-27 i Loimijoki socken[förtydliga]. Fänrik vid Åbo läns regemente 1808 som löjtnant. Bevistade finska kriget 1808–1809.Förvaltade någon tid tullkammaren i Vasa. Ägde sedan Koivisto i Ulvsby socken. Gift med dotter till boktryckeridirektören i Åbo, Lovisa Charlotta von Frenckell. [4]

Barn: - August Reinhold, 1829-1896 (Tab. 9) - Fredrik Magnus, 1833-1916. (Tab. 16)

Tabell 16Redigera

Fredrik Magnus, (son till Gustaf Jakob, tab 8), född 1833-05-20 i Ulvsby socken. Kadett i Fredrikshamn 1845-07-18. Löjtnant vid storfursten Alexander Alexandrovitjs karabinjärregemente 1852-08-25. Kommenderad till ryska generalstaben. Anställd vid grenadjärkårens stab. Utmärkelsetecken för 40 års tjänst 1893-12-02. Hovråds titel 1896-05-26. Utmärkelsetecken för 50 års tjänst 1904-03-10. Död 1916-02-12 i Vasa. Gift 1865-09-07 i Vörå socken med Signe Estlander, dotter till Carl Josef Estlander och Christiana Lovisa Richter. [4]

Barn: Erik Adolf, född 1870 (Tab. 17) Axel Fredrik, född 1873 (Tab. 18)

Tabell 17Redigera

 
Visar koppling mellan stamfadern och levande ättlingar.

Erik Adolf (son till Fredrik Magnus, tab 16), född 1870-02-01 i Vasa. Överläkare vid Heinola badanstalt 1899–1906. Med. och kirurg, doktor 1900-05-09. T. f. adjunkt i anatomi vid universitetet i Helsingfors 1901–1903 och föreståndare för histologiska laboratoriet därst. 1903–1905. Föreståndare för medico-mekaniska institutet i Helsingfors 1903–1907. Docent i fysikalisk terapi vid nämnda universitet 1903-11-30. Överläkare vid provisoriska sjukhuset för invärtes sjuka å villaområdet Humleberg i Helsingfors 1907. Docent i inre medicin vid nämnda universitet 1908-05-14. Professors titel 1930-02-01. Gift med Valborg Maria Antell [4] Hittade och namngav von Willebrands sjukdom och von Willebrands faktor år 1926 på Åland.

Tabell 18Redigera

Axel Fredrik, (son till Fredrik Magnus, tab 16), född 1873-04-23 i Vasa. Hovrättsråd 1927-12-12.2. Gift 1907-08-22 i Övermarks socken med Maria Matilda Cronström. Barn: Bengt Magnus, född 1909-03-03 i Vasa, Finland. Gift med Karin Broberg, men dog barnalös. Mary, född 1912-09-13 i Vasa. Studentexamen i Helsingfors 1932-05-31. Gift med Sigtrygg Hjalmar Serenius, vars mamma var tillhörande ätten von Numers. Fick i sin tur tre barn: Fredrik, Gunilla och Jacob. Släkten fortlever alltså här på spinnsidan under namnet Serenius i Sverige. [6]. Släkten fortlever alltså här på spinnsidan under namnet Serenius i Sverige, men är ej adliga. Det var heller inte denna ättegren som vann representationsrätt för ätten 1954 (under ett år), utan detta var en medlem från tab 15 ½ som nu fortlever i Finland.

Friherrlig gren nr. 344Redigera

Ernst Gustaf, friherre von Willebrand, (son till Ernst Gustaf, tab 2), till Jockis i Tammela socken. Född 1751-08-19 i Karuna kapellförsaml. Volontär vid Åbo läns regemente 1764-02-15. Rustmästare därst. 1767-09-12. Sergeant vid Nylands regemente. Sekundadjutant därst. 1772-03-11. Löjtnant 1778-05-06. Kapten 1781-04-04. Major 1783-04-30. Avsked med tillstånd att kvarstå i armén 1785-06-22. Överstelöjtnant i armén 1787-07-30. Vice landshövding i Nylands län s. å. Landshövding i Åbo och Björneborgs län 1790-10-11. Tillika statssekreterare för arméns ärenden s. å. 26/10. Ledamot av finska deputationen till S:t Petersburg 1808. Död 1809-06-25 i Åbo. Gift 1778-02-12 i Tammela socken med Bureättlingen Vendla Gustava von Wright, född 1755, död 1820-05-14 i Åbo, dotter till landshövdingen Georg Henrik Wright, adlad von Wright, och hans 1:a fru Vendla Regina Borgström. Barn: Vendla Sofia, född 1779-05-06. Stiftsjungfru. Död 1863-10-29 Artukais Gift 1796-07-14 i Åbo med geheimerådet friherre Carl Erik Mannerheim (finsk greve Mannerheim), nr 277, född 1759, död 1837. [7]

Eva Gustava, född 1781-02-18, död 1844-12-01 i Helsingfors. Gift 1:o 1799-08-02 i Åbo med landshövdingen Carl Johan Stiernvall, nr 1810, född 1764, död 1815. Gift 2:o 1816-08-02 i Viborg med geheimerådet och landshövdingen i Viborgs län Carl Johan Walleen, finsk adelsman och friherre Walleen, nr 38, född 1781-09-05, död 1867-03-21 i Helsingfors. Genom denna gren kom Ernst Gustaf von Willebrand att bli förfader till Paul av Jugoslavien genom Aurora Stiernvall [8]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e] Riddarhuset: von Willebrand, läst 16 september 2017
  2. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1925-1936). Den introducerade svenska adelns ättartavlor. Stockholm: Norstedt. Libris 8576 
  3. ^ [a b] ”Adelsvapen: von Willebrand”. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Willebrand_nr_1834. Läst 16 september 2017. 
  4. ^ [a b c d e] ”Adelsvapen: von Willebrand”. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Willebrand_nr_1834. Läst 17 september 2017. 
  5. ^ Hirn, Hans (1962). Von Willebrandska regementet 1739-1743. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842 ; 392. Helsingfors. Libris 484458 
  6. ^ ”Gardberg: Serenius ättlingar”. Arkiverad från originalet den 5 april 2016. https://web.archive.org/web/20160405134218/http://www.gardberg.net/serenius/serenius.htm. Läst 17 september 2017. 
  7. ^ ”Biografiskt lexikon för Finland: Ernst Gustaf von Willebrand”. http://www.blf.fi/artikel.php?. Läst 17 september 2017. 
  8. ^ ”Le Parisien: Aurora Karamzin”. http://dictionnaire.sensagent.leparisien.fr/Aurora%20Karamzin/sv-sv/. Läst 17 september 2017. 

WebbkällorRedigera