von Francken var en svensk adelsätt. Ätten naturaliserades i Sverige 1773 och introducerades på Riddarhuset 1776. Ätten härstammade från en tysk adelsätt i Jülich och Cleve.[1]

von Francken
UrsprungJülich och Cleve, Tyskland
Adlad1773
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1776
GradAdlig ätt nr 2097
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1999
Svärdssidan1999
Spinnsidan2001

Historik

redigera

Ätten härstammade från en gammal baronlig ätt i Jülich och Cleve, vilken förde lika namn och vapen som den på svenska riddarhuset introducerade grenen.[1][2]

Den svenska äldste kände stamfadern var Johan Fredrik Francken, (son av en general Francken i hannoversk tjänst, som levde i början av 1600-talet och var kommendant i Hameln).[2] Han var i verste i kejserlig tjänst, levde ännu på 1670-talet.[2] Han nyttjades av hertig Johan Albrekt av Mecklenburg under början av tyska kriget i beskickningar till kung Gustav II Adolf, av vilken hertigen blev återförhjälpt till besittningen av sina länder.[2] Följde sedan hertigen och blev hovmästare för hans son, hertig Gustaf Adolf av Mecklenburg-Güstrow, av vilken han 1659 fick, för sina trogna tjänster, förläning på godset Schlichte i Mecklenburg.[2] Han var gift med Elisabet von Raben.[2]

Dennes sonsons sonson Hans Reinhold Francken (1739–1813) föddes i Karlskrona 1739.[2] Han blev kommendörkapten vid sjöartilleriet och galärflottan 1770.[2] Han blev riddare av Svärdsorden 1770-04-28.[2] Han blev naturaliserad svensk adelsman 1773-05-03 (introducerad 1776-04-30 under nr 2097).[2] Han blev konteramiral 1789, vice amiral vid örlogsflottan 1799.[2] Han avled 1813-12-27 i Stockholm och begravdes på Klara kyrkogård.[2] Han gifte sig 1779 med Jakobina Augusta von Baltzar (1753–1821).[2]

Ätten utslocknade på svärdssidan 1999-10-25 och på spinnsidan 2001-08-20.[3]

Kända medlemmar av ätten

redigera

Källor

redigera

Externa länkar

redigera

  Wikimedia Commons har media som rör Von Francken.