Vitbrynad eukalyptuskrypare

fågelart i Australien

Vitbrynad eukalyptuskrypare[2] (Climacteris affinis) är en fågel i familjen eukalyptuskrypare inom ordningen tättingar.[3]

Vitbrynad eukalyptuskrypare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Ungfågel
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljEukalyptuskrypare
Climacteridae
SläkteClimacteris
ArtVitbrynad eukalyptuskrypare
C. affinis
Vetenskapligt namn
§ Climacteris affinis
AuktorBlyth, 1864
Synonymer
Vitbrynad australkrypare

Utseende och läte redigera

Vitbrynad eukalyptuskrypare är en liten fågel med kraftiga fötter och ljust ögonbrynsstreck. Fjäderdräkten är mestadels gråbrun, med tydliga ljusa streck på den mörka buken. I flykten syns tydliga gulbruna vingband. Liknande brun eukalyptuskrypare är större och mörkare, med mindre tydlig streckning bakom örat och på buken. Lätet är ett repetativt insektslikt pipande.[4]

Utbredning och systematik redigera

Vitbrynad eukalyptuskrypare är endemisk för Australien. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

  • Climacteris affinis supercilious – förekommer i sydvästra och södra centrala Australien (centrala Western Australia österut till södra Northern Territory och South Australia, längst österut till västra kanten av Flinders Ranges där den övergår i nominatformen
  • Climacteris affinis affinis – förekommer i centrala östra Australien i östra South Australia, sydcentrala Queensland och nordvästra New South Wales

Släktskap redigera

På grund av sina liknande vanor och utseende behandlades eukalyptuskrypare förr som en del av familjen trädkrypare. De är dock inte alls nära släkt. Medan trädkryparna på norra halvklotet står exempelvis nära nötväckor och gärdsmygar är eukalyptuskryparna systergrupp till lövsalsfåglarna och utgör tillsammans en helt egen och mycket gammal utvecklingslinje.[5][6][7][8][9]

Levnadssätt redigera

Eukalyptuskrypare är små tättingar som intar samma nisch som norra halvklotets trädkrypare, men är inte alls nära släkt med dessa. Denna art ses mestadels krypa upp- och nerför trädstammar i torra eller halvtorra skogsmarker, framför allt uppväxt mulga. Olikt andra arter ses den sällan i flodnära eukalyptusstånd. Jämfört med brun eukalyptuskrypare är den mer trädbunden och tillbringar mindre tid på marken.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Climacteris affinis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ [a b] Noske, R. (2020). White-browed Treecreeper (Climacteris affinis), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.whbtre2.01
  5. ^ Aggerbeck, M., Fjeldså, J., Christidis, L., Fabre, P.H. & Jønsson, K.A. (2014). Resolving deep lineage divergences in core corvoid passerine birds supports a proto-Papuan island origin. Molecular Phylogenetics and Evolution 70: 272–285.
  6. ^ Barker, F.K. (2014). Mitogenomic data resolve basal relationships among passeriform and passeridan birds. Molecular Phylogenetics and Evolution 79: 313–324.
  7. ^ Irestedt, M. & Ohlson, J.I. (2008). The division of the major songbird radiation into Passerida and ‘core Corvoidea’ (Aves: Passeriformes) — the species tree vs. gene trees. Zoologica Scripta 37(3): 305–313.
  8. ^ Jønsson, K.A., Fabre, P.H., Ricklefs, R.E. & Fjeldså, J. (2011). Major global radiation of corvoid birds originated in the proto-Papuan archipelago. Proceedings of the National Academy of Sciences 108(6): 2328–2333.
  9. ^ Norman, J.A., Ericson, P.G., Jønsson, K.A., Fjeldså, J. & Christidis, L. (2009). A multi-gene phylogeny reveals novel relationships for aberrant genera of Australo-Papuan core Corvoidea and polyphyly of the Pachycephalidae and Psophodidae (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 52(2): 488–497.

Externa länkar redigera