Visuell poesi

vidareutveckling av konkret poesi

Visuell poesi är en vidareutveckling av konkret poesi.[1] Den visuella poesin kombinerar text med icke-språkliga och visuella element,[2] medan den grafiska formen hos texten står för det visuella innehållet i den konkreta poesin.[3] Visuell poesi står som motsats till ljudpoesi, den andra ytterligheten på det poesitekniska spektrumet.[4]

Omslagsutkast till avantgardetidskriften 291 från 1915 och ett tidigt exempel på visuell poesi. Tecknaren Marius de Zayas och journalisten Agnes Ernst Meyer skapade verket.

Historik

redigera

Exempel på visuella dikter (bilddikter) finns från tidigt 1900-tal. Som genre växte den dock fram under decennierna efter andra världskriget, och 1965 beskrevs dessa verk som en sorts konkret poesi och betitlad som 'intermedia'.[5] Tre år senare omskrevs sådana dikter som en "ny visuell poesi" (engelska: New Visual Poetry).[6]

Därefter undersöktes bakgrunden till denna nu definierade konstform. Man upptäckte bland annat Le Corps de ma brune (en dikt-målning av Joan Miró från 1925),[7] Piet Mondrians och Michel Seuphors multimediala samarbete i 1928 års Textuel[8] samt H.N. Werkmans typografiska experiment från samma tid. Werkmans bilddikter (med abstrakta mönster som han kallade tiksels[9]) förebådade liknande mediekombinationer under 1960-talet av den konkreta poesins Dom Sylvester Houédard.[10]

Gränsen för visuell poesi är inte helt klar. Akademikern Willard Bohn har kategoriserat en mängd olika text- och formexperiment ända sedan det sena 1800-talet under rubriken Visuell poesi, med definitionen "poesi som är tänkt att ses – poesi som förutsätter en tittare likväl som en läsare.[11] Andra har menat att visuell poesi är en direkt fortsättning till den konkreta poesin.[12]

Användning

redigera

Bland poeter som arbetat med visuell poesi finns svensken Bengt Emil Johnson[13] och tysken Klaus Peter Dencker.[1] Även ungersk-svenska Emőke Andersson Lipcsey verkar inom genren.[14] Visuell poesi och olika varianter av denna teknik lärs ibland ut på svensk grundskolenivå.[15]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b] ”Optical Poetry, by Klaus Peter Dencker”. Coldfrontmag.com. 8 april 2016. Arkiverad från originalet den 4 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200204173918/http://coldfrontmag.com/optical-poetry-by-klaus-peter-dencker/. Läst 4 februari 2020. 
  2. ^ ”Essä av curator Andreas Nilsson”. Moderna Museet i Stockholm. https://www.modernamuseet.se/stockholm/sv/utstallningar/carl-fredrik-reutersward/essa-av-curator-andreas-nilsson/. Läst 4 februari 2020. 
  3. ^ Passi, Nynke (19 september 2012). ”Visual (Concrete) Poetry” (på engelska). Poetry & Transcendence. https://nynkepassi.wordpress.com/2012/09/19/visual-concrete-poetry/. Läst 6 februari 2020. 
  4. ^ Finlandssvenska pionjarer inom den visuella poesin. ”Finlandssvenska pionjarer inom den visuella poesin | nokturno.fi” (på finska). nokturno.fi. https://nokturno.fi/poem/finlandssvenska-pionjarer-inom-den-visuella-poesin. Läst 4 februari 2020. 
  5. ^ Higgins 1965.
  6. ^ Solt 1968.
  7. ^ Succesio Miro
  8. ^ ”Centre Pompidou”. Arkiverad från originalet den 21 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200221130847/https://www.centrepompidou.fr/cpv/resource/c7Gp6op/rpbA7AE. Läst 21 februari 2020. 
  9. ^ ”Groningen Museum”. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222090545/http://www.werkmanarchief.nl/index.php?id=395. Läst 21 februari 2020. 
  10. ^ Yann Lovelock, The Line Forward, Amsterdam 1984, p.37
  11. ^ Bohn 2001, p.15
  12. ^ Dencker 2000
  13. ^ Håkanson, Björn (2016-02-01). Författarmakt: Inlägg och essäer om litteratur i politik och politik i litteraturen. Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-0-016332-7. https://books.google.se/books?id=mih0CwAAQBAJ&pg=PT69. Läst 4 februari 2020 
  14. ^ ”Emőke Andersson Lipcsey”. Forum för poesi och prosa. https://www.poesiochprosa.se/medverkande/elisabet-kristin-jokulsdottir. Läst 4 februari 2020. 
  15. ^ Palm, Mimmi (30 maj 2017). ”Kreativt klassrum med blackout poetry”. tidningengrundskolan.se. Arkiverad från originalet den 4 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200204173919/https://tidningengrundskolan.se/kreativt-klassrum-med-blackout-poetry/. Läst 4 februari 2020. 

Allmänna källor

redigera
  • Higgins, Dick: "Synesthesia and Intersenses: Intermedia" 1965/1981. Also published as a chapter in his Horizons, the Poetics and Theory of the Intermedia (Southern Illinois University, 1984). (engelska)
  • Solt, Mary Ellen (1968): Concrete Poetry: A World View. (engelska)