Öppna huvudmenyn

Visselblåsare[1][2] eller visslare[3], av engelskans whistleblower, person som läcker information, oftast till massmedia, i syfte att avslöja oegentligheter som förekommer inom personens organisation. Visselblåsare har exempelvis avslöjat korruption, vapensmuggling, staters avlyssning och åsiktsregistrering av den egna befolkningen, militärers mord på civila, miljöbrott och brister i omvårdnad och patientsäkerhet. Visselblåsare har ofta drabbats av kännbara konsekvenser genom att åtalas för exempelvis spionage, förtal eller – om beskyllningen är riktad mot den egna arbetsgivaren – att bli avskedad eller omplacerad.

Begreppet kommer från att engelska poliser, för att påkalla kollegors och allmänhetens uppmärksamhet om pågående brott, en gång i tiden använde sig av visselpipor. Ordet visselblåsare finns upptaget i den 14:e upplagan av Svenska Akademiens ordlista, som gavs ut år 2015.

Innehåll

Svensk lagstiftningRedigera

Huvudartikel: Meddelarfrihet

Den 1 januari 2017 trädde en ny svensk lag SFS 2016:749 (lagen.nu) för ökat visselblåsarskydd i kraft. Lagen innebär att varje företag eller organisation skall ha ett system eller en process för egna arbetstagare samt inhyrda konsulter att rapportera in missförhållanden och oegentligheter via. Arbetstagaren ska som huvudregel först slå larm internt, innan han eller hon larmar externt.

TjänsterRedigera

Flera företag och myndigheter har inrättat visselblåsartjänster och riktlinjer, för att deras medarbetare ska kunna slå larm internt, och samtidigt vara anonyma. 2secure [4], Säkert Företag [5], WhistleB[6] (Sverige), Navex[7] (USA) och Svenska Ledargruppen[8] är exempel på leverantörer som hjälper verksamheter att inrätta interna visselblåsartjänster i vilka visselblåsare kan vara anonyma.

Exempel på visselblåsareRedigera

SverigeRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera