Virginias skogssångare

nordamerikansk fågelart

Virginias skogssångare[2] (Leiothlypis virginiae) är en fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar som förekommer i sydvästra Nordamerika.[3]

Virginias skogssångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Virginias Warbler (Leiothlypis virginiae) (2).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteLeiothlypis
men se text
ArtVirginias skogssångare
L. virginiae
Vetenskapligt namn
§ Leiothlypis virginiae
Auktor(Baird, 1860)
Utbredning
Oreothlypis virginiae map.svg
     Häckningstid      Vintertid
Synonymer
Vermivora virginiae
Oreothlypis virginiae
Hitta fler artiklar om fåglar med

Utseende och lätenRedigera

Virginias skogssångare är en mycket liten (11–12 cm) skogssångare, likt dess nära släkting nashvilleskogssångaren med spetsig näbb, kort stjärt, tydlig vit ögonring och en liten röd hjässfläck som dock oftast är dold. Fjäderdräkten skiljer sig dock genom att vara genomgående grå utom gult på över- och undergumpen och en olivgul fläck på bröstet. Även de gråaste nashvilleskogssångarna är åtminstone något grönaktiga ovan. Den klara men svaga sången är mörkare och mindre ordnad än nashvilleskogssångarens, i engelsk litteratur återgiven som: "seedi seedi seedi seedi silp silp suwi suwi". Lätena liknar nashvilleskogssångarens.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Fågeln häckar i bergstrakter i sydvästra USA och övervintrar till sydvästra Mexiko.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

SläktestillhörighetRedigera

Tidigare placerades Virginias skogssångare i släktet Vermivora men DNA-studier visar att den inte är nära släkt med typarten i Vermivora, blåvingad skogssångare.[6] Numera placeras den därför i ett annat släkte, antingen Leiothlypis[3] eller Oreothlypis[5] beroende på auktoritet.

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

NamnRedigera

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Mary Virginia Childs Anderson (1833-1912), fru till arméläkaren Dr William Wallace Anderson.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Leiothlypis virginiae Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2019. IOC World Bird List (v 9.1). doi :  10.14344/IOC.ML.9.1.
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 331. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  6. ^ Lovette, I.J., J.L. Pérez-Emán, J. Sullivan, R.C. Banks, I.Fiorentino, S. Córdoba-Códoba, M. Echeverry-Galvis, F.K. Barker, K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and E. Bermingham (2010), A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 57, 753-770.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera