Vimma
Vimma (Vimba vimba) är en art i familjen karpfiskar.
| Vimma Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Kunskapsbrist[2] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Karpartade fiskar Cypriniformes |
| Familj | Karpfiskar Cyprinidae |
| Släkte | Vimba |
| Art | Vimma V. vimba |
| Vetenskapligt namn | |
| § Vimba vimba | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Synonymer | |
| Abramis vimba | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Vimman har mer långsmal kropp än braxen och björknan. Den når vanligtvis en längd mellan 25 och 30 centimeter, i sällsynta fall upp till 50 centimeter. Fisken blir 5 till 10 centimeter hög och väger mellan 700 och 1 000 gram. Munnen är förlängd och liknar en näsa. Ögonen är jämförelsevis stora. Ryggfenan har 11 till 12 strålar och den tredje strålen bildar en tagg. Analfenan har 19 till 25 strålar inklusive 3 taggar. Stjärtfenan har en typisk inbuktning och 19 strålar. Längs sidolinjen finns 53 till 63 fjäll.
Vimman är silverfärgad med röda fenbaser. Under leken byter hanen färg och får svart kropp med orangeröd mage. Bröst, buken och analfenan är gulaktiga.
Utbredning redigera
Arten förekommer i grupper på bottnen av långsamt flytande stora floder som mynnar i Nordsjön, Östersjön, Svarta havet och Kaspiska havet. I norr finns den i södra Finland och södra Sverige men den saknas i Danmark. Vimman stannar antingen alltid i samma flodområde eller utför vandringar. Ibland finns arten i bräckt vatten.
Föda redigera
Födan är smådjur som maskar, insektslarver, musslor och snäckor. Bytet hittas i närheten av strandlinjen. Ibland äter vimman vegetariska ämnen.
Fortplantning redigera
Under lektiden som ligger mellan april och slutet av juni utför vimman vandringar mot flodens strömning. Rommen och mjölken avsöndras i grunda zoner som kan ha mycket växtlighet. Äggläggningen sker alltid nattetid och i flera faser. En hona lägger sammanlagt 80 000 till 300 000 klibbiga ägg med en diameter av 1,4 millimeter. Efter parningsleken vandrar de vuxna fiskarna tillbaka. Larverna utvecklas på flodbottnen.
Hot och skyddsåtgärder redigera
I vissa delar av artens levnadsområde blev vimman sällsynt och det infördes därför fångstförbud. Nu har arten återhämtat sig och inskränkningarna för fiske har tagits bort. Enligt IUCN är arten inte hotad.
Namn redigera
Vimmans svenska namn (med äldre form vimba), varav även det vetenskapliga namnet, tros vara ett lån från finska vimpa. Dialektalt kallas den även för strävling, särta och ådragare.[3]
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Zährte, 22 november 2007.
- F. Terofal: Süßwasserfische in europäischen Gewässern. Mosaik, München 1984.
- ^ Abramis vimba på IUCN:s rödlista
- ^ ArtFakta
- ^ Vimba, vimma i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
Externa länkar redigera
- Allt om fisk - Vimma
- NRM – Vimma hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 9 februari 2005).
- Froese, Rainer/Pauly, Daniel (red., 2006). "Vimba vimba" i FishBase, april 2006.
Wikimedia Commons har media som rör Vimma.
