Viking-klassen är en svensk fartygsklass som består av tre fartyg. Fartygen används huvudsakligen som offshorefartyg men har under stränga vintrar också satts in som isbrytare i Östersjön.[3] Fartygen har ägts och drivits av Viking Supply Ships AS.[4] De levererades år 2000–2001 från varvet Havyard Leirvik i Norge. De såldes i augusti 2018 till Kanada.[5]
| ||
 | ||
| Allmänt | ||
|---|---|---|
| Typ | Offshorefartyg, Isbrytare | |
| Varv | Havyard Leirvik, Norge | |
| Fartyg tillhörande klassen | Tor Viking Balder Viking Vidar Viking | |
| Tekniska data | ||
| Deplacement | 5 800 ton | |
| Längd | 83,70 meter | |
| Bredd | 18,00 meter | |
| Djupgående | 7,20 meter | |
| Framdrift | ||
| Framdrift | Dieselmekaniskt | |
| Huvudmaskin | 2 x MaK 8M32 | |
| Maskinstyrka | 18 280 hk | |
| Propellrar | 2 | |
| Hjälpmaskin | 2 x Caterpillar | |
| Prestanda | ||
| Maxfart | 16 knop | |
| Dragkraft | 200 ton | |
| Bunkerkapacitet | 1 190 m3 MDO | |
En utredning år 2004 visade att fartygen även skulle kunna användas av kustbevakningen som utsjöbevakningsfartyg.[6] Detta blev emellertid aldrig blivit verklighet, utan Kustbevakningen anskaffade i stället nya fartyg, 001-serien.[7]
Bakgrund redigera
I slutet av 1990-talet bestod Sveriges isbrytarflotta av fartyg som endast kunde användas som isbrytare. Större delen av året låg de oanvända och vid milda vintrar användes vissa inte alls. De krävde emellertid ändå underhåll vilket inte var fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv. Då isbrytarna Tor och Njord, som byggdes på 1960-talet, närmade sig pensionsåldern och behövde ersättas, tittade man på hur man ekonomiskt skulle kunna effektivisera isbrytningen.[8] Finland hade på 1990-talet byggt en typ av fartyg som på vintern användes som isbrytare och under övriga delen av året användes de som offshorefartyg, exempelvis kabelläggare. Detta låg som förebild då Viking-klassen utformades.
Utformning redigera
Fartygen byggdes främst som offshorefartyg men utformades även för att kunna användas som isbrytare. Därför har de ingen bulb i fören utan istället den typ av sluttande stäv som andra isbrytare har. Det gör att fartyget vid gång i is "klättrar" upp på isen så att dess tyngd hjälper till att bryta isen under sig.
Viking-klassen har även som andra isbrytare ett krängningssystem som består av ballasttankar längs sidorna som är sammankopplade med rör, som man genom att pumpa vatten från sida till sida kan använda för att få fartyget i gungning. Detta gör att fartygen, om de frusit fast, kan krossa isen under sig och därmed komma loss. Fartygen är även utrustade med vattenspolning, vilket innebär att vatten spolas ut i fören. På så vis minskas friktionen mellan isen och fartygets skrov.
Användning redigera
Offshore redigera
Fartygens främsta användningsområde är som AHTS-fartyg i Nordsjön. AHTS står för Anchor Handling Tug Supply vilket innebär att de kan användas som ankarhanteringsfartyg, bogserbåt samt supplyfartyg.
Ankarhantering innebär att fartygen används för att fästa oljeriggars ankare på botten. Oljeriggar hålls på plats av flera stora ankare som sitter flera hundra meter ifrån riggen. För att lyckas fästa dessa bogseras de ut från riggen av ankarhanteringsfartyg som sedan sänker ned dem på botten. Fartygen kan även användas som bogserfartyg för att förflytta riggar på havet. Att de även är supplyfartyg innebär att de har tankar i vilka de kan medföra förnödenheter till riggar, såsom dricksvatten, brännolja samt betong, vilket används för att fylla igen borrhål.
Isbrytning redigera
Under lindriga vintrar behöver Viking-klassen över huvud taget inte tas in i isbrytartjänst. Under vad som klassas som en normal vinter behövs ett fartyg och under stränga vintrar krävs att alla tre används som isbrytare.
Innan isbrytningverksamhet påbörjas måste fartygen utrustas med bogserklykor för att kunna bogsera fartyg. Dessa finns på Öresundsvarvet i Landskrona där även en helikopterplatta, som kan monteras på ett av fartygen, finns.
Ett fartyg ur Vikingklassen, Vidar Viking, deltog år 2004 tillsammans med den svenska isbrytaren Oden och den ryska Sovjetski Sojuz i en forskningsexpedition i Arktis.[9][10]
Se även redigera
Källor redigera
Noter redigera
- ^ Viking Supply AHTS/Icebreaker Balder Viking - Main Characteristics Arkiverad 27 augusti 2008 hämtat från the Wayback Machine. läst 2008-11-24
- ^ Transatlantic Balder Viking - Dimensions and particulars Arkiverad 28 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. läst 2008-11-24
- ^ ”Effektiv och lönsam isbrytning med högsta kapacitet ni kombination med offshoreverksamhet” (PDF). Sjöfartsverket. Arkiverad från originalet den 30 november 2010. https://web.archive.org/web/20101130141644/http://sjofartsverket.se/upload/584/a14_4.pdf. Läst 12 november 2008.
- ^ ”Efterfrågade specialisttjänster med unika offshorefartyg”. Transatlantic. Arkiverad från originalet den 19 december 2008. https://web.archive.org/web/20081219231140/http://www.rabt.se/index.php?id=5. Läst 24 november 2008.
- ^ Viking Supply Ships AS sells three Icebreakers på portnews.ru den 12 augusti 2018
- ^ ”Kustbevakningens och Sjöfartsverkets utredning angående samutnyttjande av fartyg av Vikingklass” (
PDF). Sjöfartsverket. 31 mars 2004. Arkiverad från originalet den 25 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150325163001/http://sjofartsverket.se/upload/Listade-dokument/Rapporter_Remisser/SV/2004/rapport.pdf. Läst 7 december 2009.
- ^ Leni Björklund (24 november 2004). ”Svar på skriftlig fråga 2004/05:387”. riksdagen.se. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=71&dtyp=frs&rm=2004/05&dok_id=GS12387&nr=387. Läst 7 december 2009.
- ^ ”Ny svensk isbrytare får sommarjobb i Nordsjön”. Ny teknik. 2 mars 2000. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525195700/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article7681.ece. Läst 24 november 2008.
- ^ Center for Marine Environmental Sciences(2006-11-06) Coring Operations läst 2008-11-24
- ^ Dagens nyheter (2006-05-31) "Isfritt Arktis fullt möjligt" läst 2008-11-24
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Vikingklass.
