En videobutik är en vanligtvis mindre butik vars huvudsakliga affärsverksamhet är uthyrning och ofta viss försäljning av videofilmer och TV-spel. De flesta videobutiker säljer även godis, cigaretter och andra typiska kioskvaror. En av de mest kända internationella kedjorna av videouthyrare var Blockbuster LLC, som finns i ett flertal engelsktalande länder, bland andra USA och Storbritannien.

Videobutik i Iowa i USA i november 2006. De flesta videobutiker hade vid den här tiden börjat hyra ut DVD-skivor i stället för videoband.

Videobutiker började öka i antal i början av 1980-talet, som ett resultat av videons ökande popularitet. Butikerna har ofta även hyrt ut videobandspelare, vilket med tiden blivit mindre vanligt. Sedan slutet av 1990-talet har butikerna också genomgått en gradvis övergång från formatet VHS till DVD och Blu-ray.

Sedan 2010-talet har den digitala hyrfilmdistributionen ökat, främst genom streamande webbtjänster som Itunes och Voddler.

Sverige redigera

År 1979 började Gérard Versteegh hyra ut videofilmer på sin bensinstation i Stockholm. Vid tiden var det få personer som hade en videobandspelare i hemmet, men verksamheten växte och Versteegh började kort därefter att distribuera hyrfilmer till Shells bensinstationer i Sverige under namnet Videogruppen.[1]

Från början saknades åldersgränser för filmuthyrning i Sverige, men detta infördes 1982.

År 2003 blev Film2home först i Norden med att erbjuda laglig uthyrning av film över internet.[1] Runt 2007–2008 hade den illegala nedladdningen blivit ett allt större hot mot videobutikerna.[2]

Källor redigera

  1. ^ [a b] ”Ulrika Lindwall: "Inte piraterna som är problemet"”. 99mac. 12 januari 2015. http://www.99mac.se/artikel/6395-ulrika-lindwall-inte-piraterna-som-ar-problemet. Läst 19 januari 2015. 
  2. ^ Hanna Dunér, Adam Erlandsson (24 februari 2008). ”Sista sucken för hyrfilmen” (på svenska). Svenska dagbladet. https://www.svd.se/sista-sucken-for-hyrfilmen. Läst 26 december 2016.