Öppna huvudmenyn

Vickers K

en brittisk kulspruta under andra världskriget
Ej att förväxla med Vickerskulspruta.

Vickers K eller VGO (Vickers Gas Operated) var en brittisk kulspruta konstruerad att användas som rörlig beväpning i flygplan. Det var en vidareutveckling av kulsprutegeväret Vickers-Berthier och mekanismen hade stora likheter med Bren. Vickers K hade högre eldhastighet och större magasin vilket gjorde den lämplig för flygplansbruk. I takt med att Vickers K ersattes av Browning M1919 i flygplan började den i stället att användas på land. Först av RAF för närskydd av flygbaser och sedan av SAS och LRDG som fann kombinationen av pålitlighet, låg vikt och hög eldhastighet idealisk.

Vickers K / VGO
Royal Air Force 1939-1945- Bomber Command CH573.jpg
Tre frivilliga polska flygsoldater utbildas i hanteringen av Vickers K vid RAF:s bomb- och skjutskola, juli 1940.
Beskrivning
TypKulspruta
UrsprungslandStorbritannien Storbritannien
Tjänstehistoria
Brukstid1934 – 1945
Används avRoyal Air Force
Fleet Air Arm
Medverkan i krigAndra världskriget
EraAndra världskriget
Produktionshistoria
Designdatum1928
TillverkareVickers-Armstrongs
Specifikationer
Kaliber.303 British
Piplängd529 mm
Magasin96-patroners tallriksmagasin
LåsmekanismGaslås
Längd940 mm
Vikt13,4 kg
Eldhastighet950 eller 1 200 skott/minut
Mynningshastighet760 m/s
Effektiv räckvidd700 meter

AnvändningRedigera

Vickers K var konstruerad att användas som rörlig beväpning i bombflygplan och monterades i flygplan som Fairey Battle, Blackburn Skua och Handley Page Hampden. Trots sin relativt höga eldhastighet var den ineffektiv mot snabba jaktflygplan.[1] På Hampden gjordes försök att montera två kulsprutor parallellt vilket gav fördubblad eldkraft, men Vickers K kom allt mer att ersättas av Browning M1919 i hydrauliskt eller elektriskt styrda torn.[2] Vickers K började i stället att användas av RAF för att skydda flygbaser och monterades på diverse improviserade luftvärnsstativ.[3] RAF erbjöd sig också att bygga om Vickers K till ett infanterivapen för British Army. Specialförbanden Special Air Service, Long Range Desert Group och Royal Marine Commandos fann vapnet idealiskt på grund av dess pålitlighet, låga vikt och höga eldhastighet.[1][4] De vapen som monterades på jeepar var i originalutförande medan understödsgrupperna använde den konverterade versionen ”Land Service” med en kort kolv, ett pistolgrepp under vapenlådan samt bärhandtag och bipod på pipan.[3]

BilderRedigera

   
En jeep från Special Air Service med inte mindre än tre Vickers K-kulsprutor. Två av dem monterade i dubbellavett.
Akterskytten i en Fairey Battle beväpnad med en Vickers K.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera