Valnötsolja

Valnötsolja är en fet olja som finns i valnötskärnor och utgör 40–60 % av vikten. Oljan innehåller glycerider av linol-, linolen- och isolinolensyra, oljesyra, myristin- och laurinsyra och är en torkande olja. Den torkar dock långsammare än linolja.

Valnötsolja
Övriga namn	Nötolja, nektraolja, juglandisolja
Utseende	Oraffinerad färsk olja är grön vätska; gulnar med tiden
CAS-nummer	8024-09-7, 84012-43-1
Egenskaper
Densitet	0,92 g/cm³
Löslighet (vatten)	0 g/l
Faror
Huvudfara	Ingen
NFPA 704
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Valnötolja luktar skarpt och har tydlig valnötsmak.

Oljan är olöslig i vatten, glycerin och alkohol. Dess INCI-namn är: Juglans regia seed oil ["the oil derived from the nut meats of the walnut"]

Valnötsolja är en väsentlig källa av omega-6-fettsyra och även en bra källa av omega-3-fettsyror.

Framställning

Oljan kan utvinnas på principiellt tre sätt:

• Urkokning av valnötter i vatten och dekantering. Den tillvaratagna produkten är alltid något vattenhaltig.
• Kallpressning av valnötter vid högst 30 °C
• Varmpressning vid 80…120 °C av det som återstår efter kallpressning

Pressad olja kan sedan raffineras för större renhet genom filtrering, behandling med syror och alkalier m m.

Den kallpressade olja är antingen färglös eller svagt gulgrön till färgen och har en behaglig doft och smak. Den varmpressade oljan har starkare grön färg och skarp doft och smak. Oljan kan även bli ofärgad genom blekning, och befrias från lukt med hjälp av vattenånga. Vaxrester kan frånskiljas genom frysning.

Utvinning sker i bland annat Sydeuropa, Sydostasien och USA.

Användning

Valnötsoljan har användning som matolja, till oljelampor eller i tvåltillverkning. En ljus olja, som blekts, används i viss utsträckning till konstnärsfärger. Den är också uppskattad som medel för ytbehandling av träföremål som kommer i kontakt med livsmedel. Oljan används även för hudvård och som solskydd. den används även som massageolja och för medicinskt bruk. Invärtes kan den mildra irriterad tjocktarm. Valnötsolja intogs i den svenska farmakopén 1817 och kvarstod där i några decennier.

Inom kokkonsten används oljan främst för kalla anrättningar eftersom hög temperatur kan fördriva oljans doft- och smakämnen och ge den en bitter smak, samt förstöra oljans antioxidanter.

Källor

• Meyers varulexikon, Forum, 1952
• Shenet

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.