Vaira Vīķe-Freiberga
Vaira Vīķe-Freiberga, född 1 december 1937 i Riga, är en lettisk politiker som var landets president 1999-2007. Hon valdes av parlamentet Saeima som landets sjätte, och första kvinnliga, president år 1999 och återvaldes år 2003.
| Vaira Vīķe-Freiberga | |
 Vaira Vīķe-Freiberga 2007. | |
| Född | 1 december 1937[1][2] (86 år) Riga |
|---|---|
| Medborgare i | Lettland |
| Utbildad vid | Victoria University McGill University University of Toronto  |
| Sysselsättning | Politiker, psykolog, universitetslärare |
| Befattning | |
| Lettlands president (1999–2007) | |
| Arbetsgivare | Université de Montréal (1965–1998) |
| Politiskt parti | |
| Inget | |
| Make | Imants Freibergs (g. 1960–) |
| Barn | 2 |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Namnteckning | |
 | |
| Heraldiskt vapen | |
.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Lettland upptogs i EU och blev medlem av Nato under hennes presidenttid och efter sin pensionering deltog hon i grundandet av Club de Madrid, en förening med ett nittiotal tidigare statsledare som medlemmar.[3]
Biografi redigera
Vaira Vīķe föddes i Riga i Lettland, men redan i slutet av andra världskriget flydde familjen till Tyskland. De internerades i ett flyktingläger i Lübeck där hon gick i skola. År 1949 flyttade familjen till franska Marocko där Vaira Vīķe fortsatte sin utbildning och lärde sig franska. Fem år senare flyttade familjen till Toronto i Kanada, där hon tog examen från high school.[3]
Vaira Vīķe läste psykologi på Victoria College vid University of Toronto där hon tog en Bachelor of Arts år 1958 og en Master of Arts två år senare. Hon fortsatte utbildningen på McGill University i Montreal samtidigt som hon undervisade vid Concordia University och doktorerade i experimentell psykologi år 1965.
År 1960 gifte Vaira Vīķe-Freiberga sig med lettiska Imants Freibergs, senare professor i datavetenskap vid Québec University i Montreal.
I samband med sin pensionering från Université de Montréal år 1998 återvände Vaira Vīķe-Freiberg till Lettland där hon valdes till president året efter.[3]
Utmärkelser redigera
- Acfas Marcel-Vincent-priset, 1992[4]
- Lettlands vetenskapsakademis stora medalj, 1997
Tre Stjärnors orden, första klass, 1999
Storkors av Sankt Olavs orden, 2000
Storkors av Hederslegionen, 2001
Storkors av Vytautasorden, 2001
Storkors med kedja av Ungerska förtjänstorden, 2001
Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros’ orden, 3 maj 2001[5]
Sloveniens frihetsorden, 2002
Vita örnens orden, 2003
Storkedja av Henrik Sjöfararens orden, 2003[6]
Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden, 8 april 2004[7]
Kedja av Isabella den katolskas orden, 15 oktober 2004[8]
Storkorset av Vita dubbelkorsets orden, 2005
Officer av Quebecs nationalorden, 2005[9]
Kungliga Serafimerorden, 2005- Hannah Arendt-priset, 2005[10]
Vita stjärnans orden, kedjegrad, 2005
Storkors av Republiken Polens förtjänstorden, 4 juli 2005[11]- Walter-Hallstein-Preis, 2006
- Hedersdoktor vid Universitetet i Liège, 2006[12]
Viestursorden, 2007
Storkors av Leopoldorden, 2007- Konrad Adenauer-priset, 2010[13]
- Hedersdoktor vid Tbilisis universitet
Frälsarens orden
Terra Mariana-korsets orden
Nederländska Lejonorden- Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet
Rumäniens nationella förtjänstorden- Pierre Chauveau-medaljen
- Hedersdoktor vid McGill University
Lettiska förtjänstkorset- Apostlalika furstinnan Olgas orden
- Hedersdoktor vid University of Ottawa
- Nizami Ganjavi-guldmedaljen
Dostluqorden- Hedersdoktor vid Vytauto Didžiojo Universitetas
- Fellow of the Royal Society of Canada
- Ordenskedja av Rumänska Stjärnans orden
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen- Golden Plate Award
Första klass av Jaroslav den vises orden
Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden
Stara Planina-orden
Xirka Ġieħ ir-Repubblika
Maltas nationalförtjänstorden
Stora ordensbandet av Krysantemumorden
_1class_Collar_BAR.svg){kind=small}
_-_Ribbon_bar.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
Källor redigera
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Vaira Vike-Freiberga, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Vaira Vike-Freiberga, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”From child refugee to president: Latvia's Vaira Vike-Freiberga” (på engelska). https://www.bbc.com/news/world-europe-49119077. Läst 10 maj 2021.
- ^ läs online, www.acfas.ca .[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 499, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt .[källa från Wikidata]
- ^ Vike-Freiberga Sig.ra Vaira Decorato di Gran Cordone (på italienska), quirinale.it, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ läs online, www.ordre-national.gouv.qc.ca .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.boell.de .[källa från Wikidata]
- ^ Postanowienie Prezydenta Rzeczypospolitej Polskiej z dnia 4 lipca 2005 r. o nadaniu orderów (på polska), 73, Monitor Polski, 4 juli 2005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.uliege.be .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stadt-koeln.de , läst: 9 december 2014.[källa från Wikidata]
Se även redigera
- Lista över Lettlands presidenter
Wikimedia Commons har media som rör Vaira Vīķe-Freiberga.
