Vaira Vīķe-Freiberga
Vaira Vīķe-Freiberga, född 1 december 1937 i Riga, är en lettisk politiker som var landets president 1999-2007. Hon valdes av parlamentet Saeima som landets sjätte, och första kvinnliga, president år 1999 och återvaldes år 2003.
| Vaira Vīķe-Freiberga | |
 Vaira Vīķe-Freiberga 2007. | |
| Född | 1 december 1937[1][2] (85 år) Riga |
|---|---|
| Medborgare i | Lettland |
| Utbildad vid | Victoria University McGill University University of Toronto  |
| Sysselsättning | Politiker, universitetslärare, psykolog, internationell forumdeltagare |
| Befattning | |
| Lettlands president (1999–2007) | |
| Arbetsgivare | Université de Montréal (1965–1998) |
| Politiskt parti | |
| Inget | |
| Make | Imants Freibergs (g. 1960–) |
| Barn | 2 |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Namnteckning | |
 | |
| Heraldiskt vapen | |
.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Lettland upptogs i EU och blev medlem av Nato under hennes presidenttid och efter sin pensionering deltog hon i grundandet av Club de Madrid, en förening med ett nittiotal tidigare statsledare som medlemmar.[3]
BiografiRedigera
Vaira Vīķe föddes i Riga i Lettland, men redan i slutet av andra världskriget flydde familjen till Tyskland. De internerades i ett flyktingläger i Lübeck där hon gick i skola. År 1949 flyttade familjen till franska Marocko där Vaira Vīķe fortsatte sin utbildning och lärde sig franska. Fem år senare flyttade familjen till Toronto i Kanada, där hon tog examen från high school.[3]
Vaira Vīķe läste psykologi på Victoria College vid University of Toronto där hon tog en Bachelor of Arts år 1958 og en Master of Arts två år senare. Hon fortsatte utbildningen på McGill University i Montreal samtidigt som hon undervisade vid Concordia University och doktorerade i experimentell psykologi år 1965.
År 1960 gifte Vaira Vīķe-Freiberga sig med lettiska Imants Freibergs, senare professor i datavetenskap vid Québec University i Montreal.
I samband med sin pensionering från Université de Montréal år 1988 återvände Vaira Vīķe-Freiberg till Lettland där hon valdes till president året efter.[3]
UtmärkelserRedigera
- Acfas Marcel-Vincent-priset, 1992[4]
- Lettlands vetenskapsakademis stora medalj, 1997
Tre Stjärnors orden, första klass, 1999
Storkors av Sankt Olavs orden, 2000
Storkors av Hederslegionen, 2001[5]
Storkors av Vytautasorden, 2001
Storkors med kedja av Ungerska förtjänstorden, 2001
Sloveniens frihetsorden, 2002
Vita örnens orden, 2003
Storkedja av Henrik Sjöfararens orden, 2003[6]
Storkorsriddare med kedja av Republiken Italiens förtjänstorden, 8 april 2004[7]
Kedja av Isabella den katolskas orden, 15 oktober 2004[8]- Hannah Arendt-priset, 2005[9]
Storkorset av Vita dubbelkorsets orden, 2005
Officer av Quebecs nationalorden, 2005[10]
Kungliga Serafimerorden, 2005
Vita stjärnans orden, kedjegrad, 2005
Storkors av Republiken Polens förtjänstorden, 4 juli 2005[11]- Walter-Hallstein-Preis, 2006
Viestursorden, 2007
Storkors med kedja av Leopoldorden, 2007- Konrad Adenauer-priset, 2010[12]
- Hedersdoktor vid University of Ottawa
Frälsarens orden[13]- Hedersdoktor vid Tbilisis universitet[14]
- Hedersdoktor vid McGill University
Finlands Vita Ros’ orden[15]- Nizami Ganjavi-guldmedaljen[16]
Apostlalika furstinnan Olgas orden[15]
Terra Mariana-korsets orden[15]
Rumäniens nationella förtjänstorden[15]
Nederländska Lejonorden[15]
Dostluqorden[16]- Fellow of the Royal Society of Canada
Maltas nationalförtjänstorden[16]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - storkors av särskilda klassen[17]- Golden Plate Award
- Ordenskedja av Rumänska Stjärnans orden
Lettiska förtjänstkorset
Xirka Ġieħ ir-Repubblika[16]- Hedersdoktor vid Strasbourgs universitet[5]
Stora ordensbandet av Krysantemumorden[14]
Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden[16]- Hedersdoktor vid Vytauto Didžiojo Universitetas
Stara Planina-orden[16]
Första klass av Jaroslav den vises orden[16]- Pierre Chauveau-medaljen
_1class_Collar_BAR.svg){kind=small}
_-_Ribbon_bar.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
KällorRedigera
- ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: vike-freiberga-vaira, omnämnd som: Vaira Vike-Freiberga, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000022993, omnämnd som: Vaira Vike-Freiberga, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”From child refugee to president: Latvia's Vaira Vike-Freiberga” (på engelska). https://www.bbc.com/news/world-europe-49119077. Läst 10 maj 2021.
- ^ läs online, www.acfas.ca.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordens.presidencia.pt.[källa från Wikidata]
- ^ Vike-Freiberga Sig.ra Vaira Decorato di Gran Cordone (på italienska), quirinale.it, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-2004-17853.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.boell.de.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ordre-national.gouv.qc.ca.[källa från Wikidata]
- ^ Postanowienie Prezydenta Rzeczypospolitej Polskiej z dnia 4 lipca 2005 r. o nadaniu orderów (på polska), 73, Monitor Polski, 4 juli 2005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.stadt-koeln.de, läst: 9 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: polskspråkiga Wikipedia, läst: 25 mars 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
Se ävenRedigera
- Lista över Lettlands presidenter
Wikimedia Commons har media som rör Vaira Vīķe-Freiberga.
