Våsbo fäbodar
Våsbo fäbodar är ett kulturreservat i Ovanåkers kommun strax norr om sjön Våsen och ungefär en mil norr om såväl Edsbyn som fäbodvallens hemby Roteberg.[1] Fäbodvallen är bevarad i stort sett i samma skick som vid mitten av 1800-talet.[2] Bönderna från Roteberg tog sina djur på sommarbete dit under åtminstone 270 år.[3]
| Våsbo fäbodar | |
| Kulturreservat | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Inrättat | 2008 |
Fyra av de sju fäbodvallarna fick 9 juni 2008 bilda Gävleborgs läns andra kulturreservat. Syftet med bildandet är att fortsätta att bevara det redan välbevarade området som representanter för bruket av fäbodvallar i Hälsingland under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Ambitionen var även att göra området tillgängligt bland annat för forskare och som besöksmål.[2][4]
Historia redigera
Det var under 1400- och 1500-talen brukligt att i Hälsingland bilda ortsnamn genom att slå samman namnet på en sjö med efterledet -bo(da).[5] Områdets äldsta byggnad är dendrokronologiskt daterad till 1549–1554. Det var dock vanligt förekommande att liggtimrade byggnader flyttades, varför det inte säkert går att spåra fäbodvallens historia så långt bak i tiden. Flera av områdets byggnader är istället daterade till ett spann från 1790-talet till 1880-talet.[6] Fäbodvallen finns dock med redan på en gränsbestämningskarta från 1742 och hembyn Roteberg är med sina 13 bönder upptagen i Hälsinglands äldsta skattelängd från 1542. I skattelängden står inte uttryckligen att det fanns fäbodar, men de nämner "skogedelar" vilket ibland kunde inkludera fäbodvallar.[7] I samband med en arkeologisk utgrävning 2014 daterades en husgrund på vallen till första halvan eller mitten av 1700-talet.[8]
I samband med laga skifte under 1850-talet fanns alla sju vallar etablerade. Efter att skiftet jämkat åkrar, ängar och skogsmark började man använda stugorna också som vinterbostäder i samband med skogshuggning. Ända fram till 1960-talet väntade man till efter att hö och säd skördats innan djuren släpptes innanför hägnet för att beta klart. Därefter har djuren fått beta inhägnade hela sommaren. I samband med reservatets bildande 2008 hade ägogränserna varit oförändrade sedan laga skiftet.[9]
Beskrivning redigera
Fäbodarna i Våsbo ligger uppradade i nord-sydlig riktning strax norr om Våsensjöarna[10] i en sluttning ned mot en bäck och uppdikad myrmark. Till var och en av reservatets fyra vallar hör minst ett tiotal byggnader.[4] I samband med kulturreservatets inrättande hade driften av vallarna övergått till enbart vallodling och bete. Slåttern sköttes fortfarande för hand. Ägorna inhägnas av flera tusen kilometer gärdesgård.[a][11]
Tidigare när man bedrev skogsbete var skogsfågel vanligt kring området, men förekomsten har minskat kraftigt.[11] Fortfarande präglas floran i området av växter och lavar som blivit vanliga som ett resultat av fäbodbrukets rytm och skogsbetet, vilket också påverkar vilka insekter och smådjur som trivs.[12] Bland växterna som återfinns kan nämnas slåtterblomma, ormrot och stagg.[13] Både skogsmarker, gärdesgårdar och trähus blir hem för lavar som knappnålslav, rostknappnålslav, sotlav, brun flarnlav och gul ljuslav.[14]
Referenser redigera
Kommentarer redigera
- ^ Dialektalt kallade snehagar.[11]
Noter redigera
- ^ Eriksson 2014, s. 5.
- ^ [a b] Hårding, Barbro (9 juni 2008). ”Bildandet av kulturreservatet Våsbo fäbodar”. Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Arkiverad från originalet den 3 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210503102837/https://www.lansstyrelsen.se/download/18.26f506e0167c605d5695a79b/1552892325649/V%C3%A5sbo.pdf. Läst 3 maj 2021.
- ^ Gustafson 2009, s. 3.
- ^ [a b] Gustafson 2009, s. 4.
- ^ Eriksson 2014, s. 11.
- ^ Eriksson 2014, s. 8.
- ^ Gustafson 2009, s. 5–6.
- ^ Eriksson 2014, s. 8, 26.
- ^ Gustafson 2009, s. 7.
- ^ Albertsson 1992, s. 170.
- ^ [a b c] Gustafson 2009, s. 8.
- ^ Gustafson 2009, s. 10.
- ^ Gustafson 2009, s. 12.
- ^ Gustafson 2009, s. 11.
Källor redigera
- Albertsson, Knut (1992). En inventering av Ovanåkers fäbodar. Edsbyn: Ovanåkers hembygdsförening. Libris 1782526
- Eriksson, Katarina (2014). ”Arkeologisk undersökning Våsbo fäbodar” (på svenska). Balder Arkeologi och Kulturhistoria. Arkiverad från originalet den 3 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210503102651/http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/fe40b8f4-1a3d-4f96-a9f5-af06886f4cdc. Läst 3 maj 2021.
- Gustafson, Gunvor (2009). ”Kulturreservatet Våsbo färbodar: Ovanåkers kommun i Hälsingland” (på svenska). Länsstyrelsen Gävleborg. Arkiverad från originalet den 3 maj 2021. https://web.archive.org/web/20170306002757/http://www.vasbofabodar.se//wp-content/uploads/pdf/Vasbofabod_broschyr.pdf.
Externa länkar redigera
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.