Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor 1910

1910 års upplaga av Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor

Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor 1910 avgjordes under perioden 5-6 mars 1910Norra hamnen i Helsingfors, Finland.

Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor 1910
Nikolay Strunnikov.jpg
Nikolay Strunnikov, världsmästare 1910.
Datum5-6 mars 1910
Deltagare
Nationer4
Aktiva12
Värdskap
LandFinland() Finland
Plats Helsingfors
ArenaNorra hamnen

Nikolay Strunnikov fick lägst antal poäng, och korades till världsmästare.

Allroundresultat redigera

Placering Åkare Nation Poäng 500 meter 5 000 meter 1500 meter 10 000 meter
  Nikolay Strunnikov   Ryssland 9 49.3 (3) 9:31.8 (3) 18:34.0 (1) 2:33.0 (2)
  Oscar Mathisen   Norge 10 46.3 (1) 9:30.6 (2) 19:18.0 (6) 2:32.6 (1)
  Martin Sæterhaug   Norge 14 47.8 (2) 9:32.0 (4) 19:17.6 (5) 2:35.2 (3)
4 Magnus Johansen   Norge 15 51.0 (10) 9:27.9 (1) 18:57.2 (2) 2:39.1 (4)
5 Väinö Wickström  ( ) Finland 18 49.5 (4) 9:44.0 (6) 19:08.8 (3) 2:39.2 (5)
6 Jevgeni Boernov   Ryssland 26 54.5 (12) 9:37.0 (5) 19:15.8 (4) 2:42.2 (7)
7 Björn Damstén  ( ) Finland 28 49.8 (6) 9:45.8 (7) 19:33.8 (8) 2:43.0 (8)
8 Gunnar Strömstén  ( ) Finland 28 50.4 (9) 9:46.2 (8) 19:24.5 (7) 2:39.4 (6)
9 Thomas Bohrer   Österrike 33 50.3 (8) 10:01.1 (10) 19:58.4 (9) 2:44.3 (9)
10 Birger Carlsson   Sverige 39 53.8 (11) 10:18.8 (11) 20:00.0 (10) 2:52.6 (10)
NC Jussi Wiinikainen  ( ) Finland - 49.7 (5) 9:57.2 (9) NS NS
NC Johan Vikander  ( ) Finland - 49.9 (7) NF NS NS
* = Föll
NC = Utan slutplacering
NF = Slutförde ej tävlingen
NS = Startade ej
DQ = Diskvalificerad

Source: SpeedSkatingStats.com[1]

Regler redigera

Fyra distanser åktes:

  • 500 meter
  • 1500 meter
  • 5000 meter
  • 10000 meter

Ranking gjordes efter ett poängsystem. Poängen delades ut till åkare som åkt alla distanser. Slutrankingen avgjordes sedan genom att rangordna åkarna, med lägsta poäng först.

  • 1 poäng för 1:e plats
  • 2 poäng för 2:a plats
  • 3 poäng för 3:e plats
  • och så vidare

Dåtida godkände också att om någon vunnit minst tre av fyra distanser blev denna världsmästare.

Silver- och bronsmedaljer delades ut.


Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 september 2012.

Fotnoter redigera