Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor 1909

1909 års upplaga av Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor

Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor 1909 avgjordes under perioden 27-28 februari 1909Gamle Frogner i Kristiania, Norge.

Världsmästerskapen i hastighetsåkning på skridskor 1909
Oscar Mathisen 1914c.jpg
Oscar Mathisen, världsmästare 1909.
Datum27-28 februari 1909
Deltagare
Nationer4
Aktiva14
Värdskap
LandNorge Norge
Plats Kristiania
ArenaGamle Frogner Stadion

Oscar Mathisen försvarade titeln. Han fick lägst antal poäng, och ingen vann tre distanser. Det blev första gången som en världsmästare korades utan att ha vunnit minst tre lopp.

Allroundresultat redigera

Placering Åkare Nation Poäng 500 meter 5 000 meter 1500 meter 10 000 meter
  Oscar Mathisen   Norge 11 45.6 (1) 8:53.8 (3) 2:27.4 (1) 18:52.0 (6)
  Oluf Steen   Norge 14 46.0 (2) 8:58.8 (4) 2:30.6 (3) 18:50.8 (5)
  Otto Andersson   Sverige 18 49.0 (8) 8:53.4 (2) 2:34.2 (6) 18:31.8 (2)
4 Yevgeni Burnov   Ryssland 20 50.8 (12) 8:45.0 (1) 2:34.4 (7) 18:17.4 (1)
5 Martin Sæterhaug   Norge 20 46.2 (3) 9:07.0 (5) 2:29.8 (2) 18:58.4 (10)
6 Magnus Johansen   Norge 20,5 48.2 (6) 9:07.4 (6) 2:31.6 (4) 18:48.2 (4)
7 Sigurd Mathisen   Norge 29 47.0 (4) 9:10.4 (9) 2:32.8 (5) 19:16.4 (11)
8 Väinö Wickström   Finland 32,5 47.8 (5) 9:18.8 (11) 2:34.6 (8) 18:56.0 (8)
9 Trygve Lundgreen   Norge 32,5 48.2 (6) 9:17.6 (10) 2:35.6 (9) 18:53.0 (7)
10 Gotthard Thourén   Sverige 34 53.2 (13) 9:09.8 (7) 2:39.8 (12) 18:37.6 (3)
11 Olaf Hansen   Norge 37 49.8 (9) 9:10.0 (8) 2:37.6 (11) 18:56.0 (8)
12 Konrad Andresen   Norge 43,5 49.8 (9) 9:22.0 (12) 2:37.2 (10) 19:32.4 (12)
NC Gustav Pedersen   Norge - NS 9:43.8 (14) 2:45.0 (14) NS
NC Thorleif Torgersen   Norge - 50.0 (11) 9:39.2 (13) 2:44.0 (13) NS
* = Föll
NC = Utan slutplacering
NF = Slutförde ej tävlingen
NS = Startade ej
DQ = Diskvalificerad

Source: SpeedSkatingStats.com[1]

Regler redigera

Fyra distanser åktes:

  • 500 meter
  • 1500 meter
  • 5000 meter
  • 10000 meter

Ranking gjordes efter ett poängsystem. Poängen delades ut till åkare som åkt alla distanser. Slutrankingen avgjordes sedan genom att rangordna åkarna, med lägsta poäng först.

  • 1 poäng för 1:e plats
  • 2 poäng för 2:a plats
  • 3 poäng för 3:e plats
  • och så vidare

Dåtida godkände också att om någon vunnit minst tre av fyra distanser blev denna världsmästare.

Silver- och bronsmedaljer delades ut.

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 15 september 2012.

Fotnoter redigera