Vänge kyrka, Uppland

kyrkobyggnad i Uppsala kommun

Vänge kyrka är en kyrkobyggnad i Vänge i Uppsala stift. Kyrkan har medeltida ursprung och hör till Norra Hagunda församling. Kyrkan är belägen vid vägen genom Vänge samhälle drygt en mil väster om Uppsala.

Vänge kyrka
Kyrka
Vänge kyrka i september 2011
Vänge kyrka i september 2011
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Norra Hagunda församling
Plats Gamla Salavägen 31, 740 20 Vänge
 - koordinater 59°51′22.10″N 17°26′6.78″Ö / 59.8561389°N 17.4352167°Ö / 59.8561389; 17.4352167
Invigd Omkring år 1200
Bebyggelse‐
registret
21300000003483
Kyrkorum
Kyrkorum
Kyrkorum
Valvmålning föreställande Ester och Ahasverus

Kyrkobyggnaden redigera

Vänge kyrka består av rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i öster av samma bredd som långhuset. Från koret sträcker sig korsarmar ut åt norr och söder. Vid långhusets sydvästra sida finns ett vidbyggt vapenhus och vid långhusets västra kortsida ett smalt kyrktorn. Öster om koret finns en femsidig utbyggnad, som ursprungligen var uppförd som sakristia. Sakristian är numera inrymd i norra korsarmen. Väggarna genombryts av rundbågiga fönster. Långhus och korsarmar täcks av sadeltak medan kyrktornet kröns av en spira. Kyrkorummet nås via vapenhuset söder om tornet. Eventuellt är kyrkan byggd över en hednisk offerkälla. Exakt var den legat vet man inte idag, men så sent som på 1800-talet fanns en brunn under kyrkgolvet.

Tillkomst och ombyggnader redigera

Av den äldsta romanska kyrkan från omkring 1200 återstår långhusets västra del samt kyrktornet. Senare förlängdes kyrkan åt öster och blev en salkyrka. Troligen ägde detta rum på 1300-talet. Under 1400-talet uppfördes vapenhuset och kyrkorummet välvdes med kryssvalv. Under samma århundrade byggdes en avlång sakristia i norr, som senare revs. Vid byggnadsarbeten som avslutades 1667 tillkom nuvarande kyrktorn i väster. Kyrkklockorna fortsatte att hänga kvar i sin klockstapel och först år 1750 flyttades klockorna upp i tornet. Åren 1882–1886 utvidgades kyrkan i samband med att annexkyrkan i Läby lads ned. Vid ombyggnaden, som leddes av arkitekten F. R. Ekberg, tillkom korsarmarna, den femsidiga utbyggnaden i öster samt tornets övre del. Vidare uppfördes strävpelare vid koret och tornet. Planer fanns att bygga en ny huvudingång genom det smala kyrktornet i väster, men myndigheterna avstyrde dessa planer eftersom risk fanns att tornet skulle störta samman. Exteriören omdanades då till nyromansk stil. Även interiören omdanades, men återställdes vid en restaurering 1935 efter ritningar av arkitekten Erik Fant. Interiören präglas främst av Albertus Pictors kalkmålningar från 1480-talet. Målningarna i valven är välbevarade medan målningarna på väggarna har gått till spillo genom fönsterupptagningar och överkalkningar. Vid restaureringen förnyades även större delen av inredningen.

Inventarier redigera

  • Dopfunten i sandsten är från 1100-talet. Funten som tillverkades i Mälarområdet har en rikt ornerad cuppa.
  • En skulptur föreställande aposteln Jakob står vid väggpelaren mellan koret och tvärskeppet. Skulpturen är ett nordtyskt arbete från 1480-talet. Först 1934 kom den till Vänge kyrka från att tidigare hört till en småländsk kyrka.
  • Nuvarande predikstol tillkom 1935. Den pryds av tre skulpturer utförda av Anton Lundberg som föreställer Tron, Hoppet och Kärleken. Under ljudtaket finns en förgylld duva som härstammar från en äldre predikstol från 1669.
  • Timglaset från 1708 tillverkades av Gerhard Meijer i Stockholm.
  • I kyrkan finns flera ljuskronor av malm. I koret finns en ljuskrona skänkt till kyrkan 1772.
  • Ett rökelsekar härstammar från senmedeltiden och förvaras på Historiska museet.
  • Altartavlan från 1935 är målad av Eva Bagge. Dess motiv är herdarnas tillbedjan.
  • I tornet hänger två kyrkklockor som är omgjutna av K. G. Bergholtz. Storklockan är omgjuten 1881 och lillklockan är omgjuten 1886. Tidigare har storklockan gjutits om 1789 och dess ursprungliga ålder är inte känd.

Orgel redigera

Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Koppelflöjt 8' Fugara 8' Subbas 16´ (1886) I/P
Principal 4' (1886) Rörgedackt 8' (1886) Gedackt 8' II/P
Nasat 2 23' Hålflöjt 4' (1886) Pommer 4' II/I
Spetsflöjt 2' Oktava 2' Fagott 16'
Mixtur III 1' Oktava 1'
Dulcian 8' Tertian II
Tremulant
Crescendosvällare

[1]

Omgivning redigera

 
Vänge prästgård

Ett par hundra meter väster om kyrkan ligger Vänge prästgård som är byggnadsminne sedan 1993. Prästgården fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad under mitten av 1800-talet. På ömse sidor om huvudbyggnaden finns flyglar från 1700-talet. I ena flygeln inryms församlingshemmet. På prästgårdstomten står en timrad rödfärgad tiondebod. Intill kyrkan finns en före detta kyrkskola med skolhus från 1882–1883.

Referenser redigera

Tryckta källor redigera

  • Vänge kyrka, Rune Norberg, Upplands kyrkor, Ärkestiftets stiftsråd, 1945, Libris 1185631 ; 1
  • Våra kyrkor, sidan 56, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
  • Vägvisare till kyrkorna i Uppsala län, sidorna 176 - 177, Karin Blent (redaktör), Länsstyrelsen i Uppsala län 1997, ISBN 91-85618-54-3

Webbkällor redigera

Noter redigera

  1. ^ Jan Håkan Åberg, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1990:II, Uppsala stift. Svenska kyrkan i utlandet. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784 

Externa länkar redigera