Usko Kemppi

finländsk kompositör, författare och filmförfattare
Usko Kemppi.

Usko Urho Uljas Kemppi (Hurmerinta fram till 1943), född 12 februari 1907 i Oripää, död 13 maj 1999 i Esbo, var en finländsk kompositör, sångtextförfattare, författare, musiker och tecknare.[1]

BiografiRedigera

Usko Kemppi föddes som Usko Hurmerinta i Oripää som son till en polismästare. Som ung tog Kemppi anställning som underhållare på en cirkus. Därefter agerade Kemppi violinist i egenskap av restaurangmusiker i Åbo. Kemppi började snart intressera sig för schlager och sin första textförfattningspublikation gavs ut 1927 under pseudonymen U. Kalanti. Sången ifråga hette Itämeri och sjöngs in på skiva av Rafael Ramstedt den 28 maj 1929. Ramstedt hade visserligen spelat in Kemppis Lähtövalssi fem dagar innan, men den publicerades först senare.[1]

Kemppis nästa stora framgångskomposition var Laulu tulipunaisesta ruususta, som spelades in på skiva av Yrjö Haapanen och Dallapé 1930. Samma komposition användes av Teijo Joutsela och Humppa-Veikot, då med titeln Tulipunaruusut, som under lång tid var 1960-talets mest populära finländska komposition. Under Kemppis ungdom som kompositör bör hans hummpafox Silmät tummat kuin yö omnämnas. Sången textförfattades av Kemppi under pseudonymen U. Talka och framfördes på skiva av Kauno Raivio i Berlin 1932. I egenskap av musiker var Kemppi sin gode vän Rafael Ramstedts ackompanjatör. Ramstedt framförde dessutom flera av Kemppis kompositioner[1], liksom Alpo Wikman.[2]

Under mitten av 1930-talet beslöt sig Kemppi och några andra affärsmän från Åbo att arbeta med schlagerinspelningar. Dessa inspelningar gjordes för det svenska företaget Sonora och solist var Reino Armio. I november 1939 utbröt vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen och detta ledde till Kemppis avbrott i karriären. Han var tvungen att bege sig till Karelska näset, där han bland annat textförfattade den kända valsen Elämä jouksuhaudoissa. Både Aimo Andersson ("A. Aimo") och Eugen Malmstén sång in på skiva 1940. På grund av att Kemppi under 1930-talet varit inblandad i fascistisk politik bytte han av försiktighetsåtgärd efternamn från Hurmerinta till Kemppi. Efter fredsslutet textförfattade Kemppi några melodier för Toivo Kärkis räkning. En av sångerna var Hiljaa soivat balalaikat, som sjöngs in av Henry Theel. Partnerskapet mellan Kemppi och Kärki resulterade i över 500 kortfilmer.[1]

Usko Kemppi avled den 13 maj 1999 i Esbo.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] ”Usko Kemppi på Pomus.net”. http://pomus.net/001492. Läst 29 mars 2016. 
  2. ^ ”Alpo Wikman på Fono.fi”. http://www.fono.fi/TekijaHakutulos.aspx?esittaja=Viika+Alpo&Page=1. Läst 28 mars 2017.