Universitetet i Graz (Karl-Franzens-Universität Graz) är det största universitetet i den österrikiska delstaten Steiermark och Österrikes näst äldsta universitet. Universitetet är uppkallat efter grundaren ärkehertig Karl II och kejsaren Frans II.[2]
| Karl-Franzens-Universität Graz Universitetet i Graz | |
 Universitetets huvudbyggnad | |
| Motto | Numquam retro[1] |
|---|---|
| Grundat | 1585 |
| Lärarkår | ca 2 600 (2011) |
| Admin. personal | ca 3 800 (2011) |
| Studerande | ca 30 000 (2011) |
| Studerande på avancerad nivå | 2 467 (2004/05) |
| Doktorander | ca 200 |
| Säte |  Graz, Österrike |
| Webbplats | Uni-Graz.at |
Det rankas som ett av de 401–500 främsta lärosätena i världen[3] i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2018.[4]
Historia redigera
År 1585 grundade ärkehertig Karl II ett universitet i Graz och överlämnade det till jesuiterna. Efter att jesuitorden upphävts 1773 övertog staten universitetet. År 1778 grundades den juridiska fakulteten.
År 1782 omvandlades universitetet till ett lyceum (en högskola utan rätt att ge doktorsexamen). Samtidigt inrättades en medicinsk-kirurgisk studiegång. Under kejsare Frans I återfick skolan sitt universitetsstatus 1827.
År 1848 genomfördes en universitetsreform i Wilhelm von Humboldts anda. År 1863 inrättades den medicinska fakulteten. Några år senare började byggnationen av det nutida campusområdet och 1895 kunde huvudbyggnaden invigas.
Efter Österrikes annektion 1938 sades cirka 17 procent av lärarna upp, bland annat nobelpristagarna Otto Loewi, Victor Franz Hess och Erwin Schrödinger, och en tredjedel av studenterna fördrevs av rasistiska och politiska skäl.
Från och med 1960-talet ökade antalet studenter. År 1999 nåddes toppen med mer än 32 000 studenter. År 2004 lämnade den medicinska fakulteten universitetet och omvandlades till ett medicinskt universitet.
Organisation redigera
Universitetet består av fem fakulteter:
- den katolsk-teologiska fakulteten
- den juridiska fakulteten
- den samhällsvetenskapliga fakulteten
- den humanistiska fakulteten
- den naturvetenskapliga fakulteten
- URBI
Kooperationsprojektet NAWI Graz redigera
Inom ramen för samarbetet med det Tekniska universitetet Graz startades kooperationsprojektet NAWI Graz. Det innebär ett intensivt samarbete inom det naturvetenskapliga området och omfattar gemensamma forskningsprojekt samt gemensamma utbildningar från och med höstterminen 2006.
Universitetsbiblioteket redigera
Universitetsbiblioteket Graz är det näst största vetenskapliga biblioteket i Steiermark. Biblioteket bevarar även pliktexemplar av alla i delstaten Steiermark utgivna trycksaker.
Kring 2000 omfattade bibliotekets bestånd nästan 3 miljoner böcker, över 2000 handskrifter (bland annat de fem äldsta georgiska handskrifter från 600- till 1000-talet), cirka 1200 inkunabler, talrika kvarlåtenskap efter vetenskapsmän samt cirka 1400 prenumerationer på tidningar och tidskrifter.
Nobelpristagare redigera
- Fritz Pregl, nobelpris för kemi 1923 – i Graz från 1913 till 1930
- Erwin Schrödinger, nobelpris för fysik 1933 – i Graz från 1936 till 1938
- Otto Loewi, nobelpris för medicin 1936 – i Graz från 1909 till 1938
- Victor Franz Hess, nobelpris för fysik 1936 – i Graz från 1893 till 1906 (studier), från 1919 till 1931 och 1937/38
- Peter Handke, nobelpris för litteratur 2019 - i Graz från 1961 till 1965
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ ”The university's symbols: Coat of arms and hymn”. Arkiverad från originalet den 13 november 2013. https://web.archive.org/web/20131113225247/http://archiv.uni-graz.at/de/geschichte/wappen-insignien-symbole-der-universitaet/. Läst 1 november 2016.
- ^ ”Geschichte der Universität”. Arkiverad från originalet den 28 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160528143553/http://archiv.uni-graz.at/de/geschichte/geschichte-der-universitaet/. Läst 1 november 2016.
- ^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
- ^ "Rankings: University of Graz". Times Higher Education. Läst 21 juli 2018.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Universität Graz.
