Unghegelianer, även kallade vänsterhegelianer, var en grupp studenter och unga lärare vid Humboldtuniversitetet i Berlin, vilka efter filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegels död år 1831 opponerade sig mot den rådande hegelianska strömningen hos de ledande akademikerna vid universitetet. Vänsterhegelianernas blomstringstid inföll under Vormärz.[1] Uppdelningen i vänsterhegelianer, högerhegelianer och centerhegelianer uppstod i och med publiceringen av den tyske teologen David Strauss verk Das Leben Jesu.

Georg Wilhelm Friedrich Hegel.

Bland medlemmarna återfinns, förutom Strauss, Bruno Bauer, Ludwig Feuerbach, Arnold Ruge och Max Stirner. Karl Marx sympatiserade initialt med unghegelianerna, men han distanserade från dem när han skrev Den tyska ideologin. Unghegelianerna, som ivrade för intellektuell aktivism, verkade i Preussen under en tid då toleransen för radikala idéer minskade i landet.

Hallische Jahrbücher var unghegelianernas viktigaste publikation.[2]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Nordin 2016, s. 409.
  2. ^ Nordin 2016, s. 408–409.